Konditionsbloggen

  • Ekström tappade i touren – trots överraskande bra sprint (och Axelsson gjorde karriärens bästa start)

    Med tanke på Axel Ekströms sprinthistorik, som jag skrev om i går, var det väl få som trodde att han skulle ha så mycket till chans att ta sig vidare från dagens kval i Tour de ski (i schweiziska Lenzerheide), men faktum är att han ”bara” var 6,5 sekunder ifrån 30:e-platsen (åtta skiljde mellan första och 30:e, så Ekström var knappt 14,5 bakom kvalvinnaren Johannes Høsflot Klæbo (som fortsatte dagen med att vinna kvartsfinal, semifinal och final). Kvalåket gav Ekström 55:e plats av de 85 åkare som kom till start (fransmannen Lucas Chanavat, som vann i världscupen förra veckan, blev först av de 86 startande att bryta touren, redan efter första dagen på grund av andningssvårigheter).
    Det innebär att Ekström alltså tog en bättre placering i sprinten än i distansloppet i Lenzerheide (55:a mot 56:a) vilket förstås är en präktig skräll. I sammandraget tappade Ekström ändå tre placeringar till 59:e plats, eftersom olika åkare varit före i de två första loppen.
    Av svenskarna var Ekström för andra dagen i rad sexa av sju, och det är också där han alltjämt ligger i sammandraget. Upp till 30:e-platsen i totalen, vilket ändå måste vara tourens stora mål för Ekström, skiljer nu 42 sekunder (finske Perttu Hyvärinen ligger där just nu, två sekunder före Calle Halfvarsson på 31:a plats). Klæbo har redan ryckt åt sig en ledning på 32 sekunder före Aleksandr Bolsjunov och Johan Häggström på delad andraplats. Härnäst väntar distanslopp i fristil, med individuell start, i Toblach på nyårsafton. Det känns som Ekströms allra bästa placeringsmöjlighet i hela touren. 12.30 startar första herråkaren, startlistan släpps i morgon.

    I Hamar körde regerande svenska sprintmästaren Adam Axelsson, från Kumla, i helgen säsongens femte tävling i Norgecupen i skridsko (den andra som Axelsson ställt upp i), och var på sätt och vis snabbare än någonsin: I lördagens 500-meterslopp startade han nämligen med första hundringen på 10,18, vilket är snabbaste öppningen i karriären. helvarvet (man kör på 400-metersbana) var dock en bit långsammare än i Inzell i höstas (årsbästat på 36,90) och i Calgary i mars (personliga rekordet 36,68), så klockan stannade på 37,39. Under körde Axelsson också ett 1 000-meterslopp på 1.14,37 (bästa loppet i Norge i år, men på den förmodligen lite snabbare isen i Inzell gjorde han 1.13,19 i oktober), och i dag körde han ett nytt 500-meterslopp på 37,52. Det sista gav helgens bästa placering, en niondeplats i den tuffa, norska konkurrensen (Axelsson var bästa icke-norsk hela helgen).

    , , , , , , ,

  • TV klippte när Ekström spurtade om 55:e-platsen – och i morgon blir det ännu tuffare

    Det blir bara en kort uppdatering från Tour de ski i dag eftersom jag hade en hel del annat för mig (jag råkar ju vara ledig varannan helg …).
    Jag såg bara brottstycken av dagens etapp, 15 kilometer i fristil med masstart, men när jag försökte titta efter Ekström (han syntes inte jättemycket i bild, och de klippte bort precis när han gick i mål i en spurtduell mot fransmannen Jules Chappaz, som Klockhammarsonen förlorade) var vad jag såg att det var otroligt trångt och i princip omöjligt att ta sig fram i klungan (för den som inte är en övermänniska; hade Klæbo startat längst bak hade det förstås varit annorlunda). Av de 21 första i mål var det bara hemmaåkaren Roman Furger som startade utanför topp 35, och ingen mer som tog värlscuppoäng (topp 30) startade utanför topp 50. Ekström blev 56:a från 58:e startposition i ett väldigt otacksamt lopp. Han var 1.08 bakom segrande Sergej Ustiugov, 33 sekunder från världscuppoäng och sexa av de sju svenskarna.
    I morgon väntar en sprint i fristil, och som jag skrev i går är ju Ekström knappast känd som någon sprintkanon. Faktum är att han rankas, på Fis-punkter, som tredje sämst i hela touren. Det gör också att han går ut tredje sist i kvalet, klockan 9.51, och bara har irländaren Thomas Maloney Westgaard och schweizaren Toni Livers (som ju faktiskt har två segrar i världscupen, varav en individuellt, men som nu hunnit fylla 36) bakom sig. Ekström har kört två världscupsprintar i karriären: I Tour de ski-prologen 2016 blev han 47:a och i minitouren i Ruka i november i år blev han 64:a. I skandinaviska cupen, där Norge ställer upp med dussintals åkare, har han flera gånger varit utanför topp 100. Etapperna som passar honom bättre kommer senare i touren.
    Sprinttävlingen avgörs på en 1 500 meter lång bana som består av två varv på en 750-metersslinga. Jag har inte lyckats hitta någon höjdprofil, men eftersom det är samma stadionområde som i dag så lär det bjudas ett par riktigt fina motlut.

    , , , ,

  • Helgens höjdare – nä, Tour de ski för hela slanten

    Örebro parkrun har tvingats ställa in på grund av isig bana, så vad jag kan se arrangeras det inte en enda konditionsidrottstävling i länet i helgen (undantaget då Moto brutal skierg tour, som ju rullar på och där man kan utföra de fem etapperna när man vill fram till nästa söndag). Helgens stora höjdare blir istället de två första etapperna i Tour de ski, säsongens stora begivenhet i längdskidvärlden eftersom det är mästerskapsfri säsong i år. Och på startlinjen finns för andra gången i karriären Klockhammarsonen Axel Ekström.
    Touren startar, precis som 2015/16 och 2017/18 i schweiziska Lenzerheide, men till skillnad mot alla tidigare säsonger (det här är 14:e upplagan) startar touren varken med en prolog eller en sprint utan med en 15 kilometer lång masstart i fristil (för herrarna, som jag fokuserar på här eftersom det är Ekström som är intressant ur länssynpunkt).
    Tävlingen körs över 4,5 varv på en tre kilometer lång bana (om man vill vara exakt startar man mitt på banan och når varvningspunkten efter 1 800 meter, och därefter åker man 4×3 kilometer för totalt 14,8) med en rejäl och två kortare stigningar (varav den andra följer tätt på den rejälare) för totalt 109 höjdmeter per varv (knappt 500 för 15 kilometer). Tävlingens går på någon sorts ”mellanhöjd”, runt 1 400 meter över havet, vilket väl kan ha viss inverkan på åkarnas prestationer.
    Sverige hade, om man lusläser världscupreglerna, kvalat in tio herråkare till årets tour, men landslagsledningen har valt att bara ta ut sju (Norge kör förstås med fullt tiomannalag), och av dem är Ekström lägst rankad sett till Fis-punkterna. Det gör också att han får stå längst bak i lördagens masstart (senare under touren är det ju totalställningen man kör efter, men i premiären gäller Fis-poängen). Rankningen gör honom till 58:a av de 86 åkarna till start, och han kommer därmed ha en hel del jobb att göra bara för att ta sig upp genom fältet till den topp 30-placeringar som förstås måste vara målet (då skulle han ta årets första världscuppoäng) och krigar han sig fram dit blir förstås det riktigt tuffa att hålla fast vid positionen tävlingen igenom. Johannes Høsflot Klæbo är förstås topprankad som världscupledare och kör med väst nummer ett. Jens Burman, mend nummer tolv, är högst rankade svensk före Johan Häggström på 14:e och Calle Halfvarsson på 16:e. Med finns också Oskar Svensson med startnummer 39, Björn Sandström med 50 och Karl-Johan Westberg med 51.
    När Ekström senast kkörde Tour de ski, för tre år sedan, var hans resultat i distansloppen 52-31–30–17–29–28 för en 32:a-plats totalt i Tour de ski (i  den enda sprinten, i Val Mustair, var han 47:a).
    I år finns två sprinttävlingar på programmet, vilket absolut inte är till Ekströms fördel. Den första avgörs i Lenzerheide på söndag och den andra i Val di Fiemme nästa lördag. Å andra sidan är tre av fem distanslopp – och totalt 40 av 70 distanskilometer – i fristil vilket bör gynna Ekström som förvisso bättrat på sin klassiska teknik till årets säsong men alltid varit strået vassare i skejt. Efter helgesn två tävlingar väntar ett distanslopp i fristil i Toblach på nyårsafton, en jakstart (på totalresultatet, årets enda i touren) i klassisk stil i samma ort på nyårsdagen, ett masstartlopp i klassisk stil i Val di Fiemme nästa fredag, alltså en sprint på lördagen och så slutklättringen, som i år avgörs med masstart (och som alltid i fristil), nästa söndag.

    , , , ,

  • Ännu ett nytt trailloppet ser dagens ljus i länet – och en helt ny förening (och dubbla orienteringstävlingar avgjorda)

    Trailloppen har vuxit upp som svampar ur jorden i länet de senaste åren. Munkastigen trailrun är nestorn i sammanhanget, Kilsbergen trailrun har funnits med i tio år nu och Bergslagsleden ultra och Silverleden på 1 dag har på kort tid blivit institutioner, Wadköpingslöpet satsar hårt och Gallaberget trailrun och Rusakulan vertikal är mysiga småtävlingar. Tävlingar som Sixtorpsloppen, Käglanloppet och Fjugestaloppet trail har kommit och gått, och 2019 föddes minst sju nya trailtävlingar (jag reserverar mig här, för jag glömmer säkert någon) i Örebro crazy trailrun, Diabeteshjältar VK Trail, Dovra trailrun, Lanna trailrun, Talludden trailrun, Markanatten och Örebro 3K Trail.
    Hur många av tävlingarna som lever vidare 2020 får vi se. Touren med Örebro crazy, Dovra och Talludden blev ju en stor succé deltagarmässigt, men arrangörerna har ännu inte meddelat om det blir någon fortsättning och i sådana fall i vilken form.
    Men nu står det i varje fall klart att Lanna trailrun kommer få en andra upplaga vid Lanna badgruva – och ett systerlopp redan den 4 april (samma datum som Startmilen men betydligt senare på dagen). Lanna night trail heter tävlingen som också kommer att avgöras vid Lanna badgruva, på ett femkilometersvarv som springs ett eller två varv beroende på klass, på en reflexbana med pannlampa och start vid 21-tiden. Anmälan öppnar i januari.
    Inte nog med det: De tre grabbarna bakom tävlingarna, Martin Bergman Andras Bure och Jocke Jansson, har också bildat en helt ny förening som heter Trail and Run och som kommer att stå som arrangör för loppen och som också kommer erbjuda löpargrupper (dock inte ”gratis för medlemmar” som är modellen i de flesta förningar, utan enligt ”gymmodell” där man betalar en större summa för att vara med en termin).
    Något datum för när sommarens/höstens Lanna trailrun kommer att arrangeras är ännu inte klart.

    Annandagen bjöd på orienteringstävlingar på massor av ställen Sverige runt. I länet var det Degerfors som bjöd in till sin traditionsenliga Skinksvängen (för 46:e gången), och Kristinehamns Roger Andersson tog hand om det viktigaste priset (skinkan som lottas ut bland alla fullföljande; fråga mig inte vem som vill ha en julskinka två dagar efter julafton, men ändå!). Emil Andersson, från Eskilstunaklubben Ärla, var snabbast av alla i den långa klassen med 31.08 (åtminstone om jag förstod saken rätt, jag var nämligen med och är tämligen säker på att Alexander Jansson, som står först i resultatlistan, sprang mellanbanan), minuten före Hakarpspojkarnas Eric Hansson och med Djerfs Håkan Pettersson som bästa länslöpare ytterligare åtta sekunder bakom. Kristinehamns Jessica Karlsson var enda dam på långa banan,medan tidigare junior-SM-vinnaren Maria Wester, från Karlskoga men numera tävlande för Ärla, var snabbast av alla på mellanbanan. Eller ja, Alexander var ju snabbast där om man ska sortera in honom på rätt bana och dessutom målstämplade jag själv exakt samtidigt som Alexander – men bara hans stämpling tog, och innan jag hunnit till sekretariatet och tillbaka till målstämpeln hade flera andra gått in emellan.
    Utanför Arboga avslutades Julserien med överlägsen seger för Jonatan Gustafsson på den sista etappen – nästan 7,5 minuter före tvåan, klubbkompisen i KFUM Örebro, Jacob Eriksson och 13,5 före trean Erik Lindgren, Tisaren. Det bör dock vara Per Eklöf, som blev sjua i dag, som tog hem totalsegern även om jag inte sett någon sammanställning. Inga damer fullföljde långa banan, men Julia Gustafsson, även hon KFUM Örebro, var snabbast på näst längsta.

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Kemppi och Ford nominerade till årets prestationer i svensk löpning

    Tidningen Spring (Löpning för alla) brukar vara duktig på få med länslöpare när årets bästa prestationer i svensk löpning ska prisas, och så även i år. Örebro AIK:s Mikaela Kemppi, 46, är nominerad som årets veteran för att ha kommit tillbaka som klar Sverigeetta i K45-klassen efter sitt långa skadeuppehåll och noterat 2.48.39 i Stockholm marathon (Stockholms- och Sverigepers och hennes fjärde bästa maratid överhuvudtaget) och 1.20.49 på halvmaran (i Skövdeloppet som var veteran-SM). Att vinna utmärkelsen blir inte lätt med bland andra Eskilstunas Adhanom Abraha, som sprang friidrotts-VM, mot sig, men det säger väldigt mycket om Kemppis klass att hon är en av endast tre nominerade till utmärkelsen (den tredje är Sandvikens Anders Dahl som 55 år gammal dunkat till med 16.16 på 5 000 meter och 33.45 på 10 000).
    Dessutom är örebroaren Matt Ford nominerad till priset som årets eldsjäl för att han startat och drivit och gjort Örebro parkrun till en viktig del av motionsidrotten i Örebro. Tidningens motivering säger egentligen allt: ”Matt arbetar hårt med att göra Örebro parkrun till Nordens största och bästa och har med ett fantastiskt engagemang och driv lyckats otroligt bra. Parkrun har blivit en riktig folkrörelse i Örebro och både deltagare och funktionärer stortrivs.” Mot sig har Ford Pace on earth-Ellen Westfeldt, som poddar och runstreakar och inspirerar, och Henrik Engström som kickat liv i klassiska Stockholmsklubben Fredrikshof.
    Med länskoppling finns också Blodomloppet, som är nominerat som årets lopp (för alla sina 18 tävlingar).
    Rösta kan man göra fram till den 6 januari, och du hittar omröstningen här.
    Glöm heller inte att rösta på NA:s pulsklocka. Omröstningen om årets postcyklist stängde däremot i går, på julafton, och men priset, en statyett och ett stipendium på 25 000 kronor till dam- respektive herrvinnaren, delas inte ut förrän den 25 januari. Vi får väl se om vinnaren avslöjasinnan eller på plats på cykelgalan i Kalmar.

    , , , , ,

  • Julaftonens enda officiella orienteringstävling gick i Karlskoga – så gick det för bloggaren

    OK Tisaren samlade hela 34 orienterare till sin julaftonsjogg, Degerfors OK startade så tidigt att det blev nattorienteringsträning och flera andra löp- och orienteringsklubbar i länet hade gemensamma träningspass på julaftonsmorgonen. En trevlig tradition, och ett bra tillfälle att samlas och träffa vänner som inte är hemma så ofta. Nå, den enda orienteringstävlingen i hela landet som använde det officiella eventor-systemet på lördagen var dock Karlskogaklubbens OK Djerfs traditionella julaftonsorientering, som jag var med och sprang för … kanske tionde gången i rad? Minst så i alla fall, skulle jag gissa på. Trots att jag numera bor i Laxå och bytt klubb till Laxå OK blev det en tur ”hem” till Karlskoga för en runda stadsorientering.
    Utfallet var väl sådär. Efter fjolårets andraplats blev jag i år rejält frånsprungen av förstaårsjunioren Rasmus Pettersson (17 år), Håkan Pettersson och som alltid Per Jansson. Jag var sex minuter bakom trots att jag inte bommade mer än någon enstaka sekund på kontrolltagningarna (möjligen kunde något vägval varit skarpare). Summa sumarum var jag helt enkelt inte nog snabb. Väldigt trevligt var det i varje fall, och efteråt bjöds på fika. Inga damer deltog på långa banan, men Cecilia Winqvist va snabbast av alla på mellanbanan.

    Apropå orientering så fortsätter ju julhelgen med ännu mer traditionsenliga Skinksvängen på annandagen. Den 46:e upplagan av det som egentligen är en skidorienteringstävling, men som numera nästan alltid avgörs som vanlig orientering (på grund av snöbristen), går av stapeln i Råbäck, utanför Degerfors, med start 10.00. Förra året blev en skräckupplevelse när jag för första gången i livet sprang en fullsvår orienteringsbana (och tvingades bryta efter en tredjedel för att hinna till jobbet), så kommer jag till start i år blir det på en betydligt lättare bana.

    , , , ,

  • NA:s pulsklocka 2019 – här är kandidaterna (dags att rösta!)

    Länk direkt till omröstningen!

    När Löpex Sport i våras gick i konkurs var det förstås ett hårt slag även för NA:s och Löpex Sports pulsklocka, priset som går till den främsta prestationen av en länsidrottare i en konditionsidrott under året. Löpex var med från starten, och delade de fyra första åren ut en pulsklocka till vinnaren av priset (min tanke från början, när jag instiftade priset 2014 var att det bara skulle handla om ära, men Löpex gjorde det så mycket mer prestigefyllt). 2018 års pris till Bob Impola blev aldrig utdelat, och hör ingen annan sportfirma av sig och vill vara med på ett hörn kommer NA:s pulsklocka – som priset får heta från och med nu – så återgår det nu till att bara vara ära man vinner. Men, jag tänker hur som helst inte låta priset dö – att inte en enda konditionsidrottare tog plats i kandidatlistan till NA:s guldklocka i år visar ju att det verkligen behövs ett speciellt pris för att lyfta fram konditionsidrottarna.
    Efter en hel del tankemöda har jag tagit fram sex kandidater som ni, kära bloggläsare, nu får rösta på. Ni avgör helt själva vem som ska få den sjätte upplaga av Pulsklockan. Här är de ni kan välja på (i bokstavsordning):

    Emilia Fahlin, 31, cykel.
    Örebrocyklisten var i inledningen av säsongen nära-nära en riktig fullträff på allra högsta nivå, men fick nöja sig med två topp tio-placeringar (och sex topp 25-placeringar) på världstouren innan huvudskadan hon ådrog sig i en träningskrasch i maj såg ut att förstöra allt. Det tog tre månader att repa sig, men när Fahlin var tillbaka var det som om hon aldrig varit borta. Hon var 15:e på VM, topp tio på världstouren och fixade dubbla OS-platser åt Sverige.

    Maria Gräfnings, 34, längdskidor.
    Karlslundsåkaren vann Vasaloppet Kina, Dolomitenlauf, Tartu maraton, Finlandialoppet, Urga ski marathon och sammandraget i Fis Worldloppet cup under en enda lång framgångsvåg vårvintern 2019. Dessutom blev hon femma i Vasaloppet. Resultat som talar för sig själv. Den tidigare världscupåkaren från Falun fick ett andra genombrott efter att två år i rad dessförinnan ha slutat tvåa i Worldloppetcupen.

    Jonas Nilsson, 27, löpning.
    2015 sprang han Startmilen på kul – i fotbollströja, klubblös, i motionsklass. Först 2017 kom han med i Örebro AIK och började satsa, i fjol debuterade han på maratondistansen och i höst hotade han Lars Hagbergs 36 år gamla distriktsrekord. En remarkabel utveckling. Personbästana skrivs nu till 2.27.04 på maraton (fyra i distriktet genom tiderna), 1.08.30 på halvmaran (från segern i Åstadsloppet), 32.09,35 på 10 000 meter (från segern i DM) och 15.26,09 på 5 000 meter (som också gav ett DM-guld).

    Martin Regborn, 27, orientering.
    Hagabyorienteraren har själv sagt att han hade säsongens sämsta form på VM, vilket förstås var en missräkning, men i övrigt gjorde han en riktigt stark säsong. Topparna: Två pallplatser i världscupen (en individuell, en i stafett), totalt fem topp tio-placeringar i individuella lopp i världscupen, karriärens första senior-SM-guld (i sprint) och en tredjeplats i sammandraget i swedish league (en seger i en deltävling). Och så nytt pers på fem kilometer landsväg, 14.41, i Hostruset.

    Liduina van Sitteren, 30, löpning.
    Örebro AIK-löparen tog ett nytt kliv som löpare 2019 och dominerade hemma i länet. Vann alla sex DM-gulden – från kort terräng upp till maraton – och var snabbaste distriktslöpare i alla 22 (!) lopp i långloppscupen hon ställde upp i. Ett förmodligen oslagbart rekord. Persade i Stockholm marathon (2.54.17) och Göteborgsvarvet (1.20.19) vilket gav 13:e respektive tolfte plats på SM.

    Josef Snellman, 35, Lars Drageryd, 30, Leonora Johnsson, 24, och Filip Andersson, 30, löpning.
    Hajpen kring att springa hela Bergslagsleden i ett svep snabbare än någon någonsin gjort tidigare tog rejäl fart i somras. Först bättrade Karlskogalöparna Leonora Johnsson och Filip Andersson det gamla rekordet med över elva timmar när de sprang på 75.07 med målgång den 7 juli, sedan slipade örebroaren Lars Drageryd rekordet till 62.22 med målgång den 19 juli och den 8 september dundrade Kristinehamns Josef Snellman (han är alltså inte från länet, men blir nominerad ändå!) på 57.44. Ultralöpning har sällan varit hetare i länet.

    Hedersomnämnande: Närmast att bli kandidater, men utan att lyckas klämma sig genom nålsögat, var ledarna Håkan Carlsson (orienteringslandslaget) och Mikael Kroon (medel- och långdistansgruppen i KFUM Örebro) samt idrottarna Elin Schagerström (två junior-VM-medaljer i skidorientering), Jonathan Ahlsson (landslagsdebut, junior-EM i cykel), Marcus Jansson (tre topp tio-placeringar på VM och EM i mountainbikeorientering), Jonatan Gustafsson (SM-finalplats på 1 500 meter inomhus), Axel Ekström (flera starka resultat i världscupen i längdskidor), Erik Anfält (distriktets bästa maratontid på 36 år med 2.24.38 i Rotterdam) och Oskar Andrén (2.34.34 i maratondebuten och några veckor senare världscupdebut i orientering).

    Omröstningen hittar du här. Den är endast för prenumeranter och pluskunder på någon av Mittmedias tidningar (till exempel NA, DT, Bandypuls) och stänger som vanligt vid midnatt på nyårsafton.

    Alla vinnarna av NA:s pulsklocka
    Priset instiftades 2014 eftersom det då hade gått tio år sedan en konditionsidrottare senast fick NA:s guldklocka (Monica Holler 2004), och än har den dystra sviten inte spräckts.
    2014: Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
    2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
    2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
    2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
    2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Schagerström bäst i Östersund – Danielsson långt efter i masstarten

    Filip Danielsson fick inte det där lyftet som jag trodde efter gårdagens sprint, utan fortsatte mer i stil med de tunga helgerna han haft på slutet (efter de finfina säsongsöppningarna i Bruksvallarna och Gällivare som gav honom chansen i världscupen i Lillehammer) när de internationella tävlingarna i Östersund i dag avslutades med masstart i fristil. Över de 20 kilometerna blev Danielsson distanserad med 2.48 av Piteås Viktor Brännmark som vann en spurtuppgörelse med Gustaf Berglund, Simon Lageson, Ole Morten Flataker och Fredrik Andersson. Det gjorde att Vedevågssonen slutade först på 25:e plats i resultatlistan. Garphyttans Lucas Lennartsson var bra 30 sekunder bakom Danielsson på 33:e plats. Bob Impola har dragits med sjukdom och avstod start, storebror Bill startade men klev av.
    Garphyttans skidorienteringsess Elin Schagerström blev bäst av länsåkarna på juniorsidan, med en 19:e-plats över D20-klassens 15 kilometer, 3.43 bakom segrande Tilde Bångman. Även Elin Törnqvist (yngre juniorklassen D18, som åkte tio kilometer) blev topp 30 med en 29:e-plats. Emil Hagström klev av och Ludvig Berg fick nöja sig med en 35:e-plats. Sverigecupn för juniorer fortsätter med tävlingar i Falun i januari och Lycksele i februari innan den avslutas i Bruksvallarna i april.

    , , , , , , , , ,

  • Johansson kvalsnabb i Östersund – men Danielsson bäst i heaten (och 130 sprang julparkrun)

    Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson gjorde tvärtemot vad han brukat göra den här säsongen – han var grym i kvalet men presterade inte lika bra när det blev man mot man-åkning vid den internationellt sanktionerade sprinttävlingen i klassisk stil i Östersund i dag. Johansson var tvåa i kvalet, hade över sju sekunder till godo på 30:e plats, och spurtade sedan in som tvåa bakom Fredrik Andersson i sin kvartsfinal. Men i en långsam semifinal (dagens näst långsammaste heat) försvann åkte han ut med sju sekunders marginal upp till just Andersson på andraplatsen (båda tiderna till finalen kom från andra semifinalen). Bland dem som var före Johansson i semifinalen fanns Vedevågssonen Filip Danielsson, vars tredjeplats alltså ändå inte räckte till final (han blev därmed sjua i tävlingen). Offerdals Max Novak vann. Garphyttans Lucas Lennartsson slutade 32:a i kvalet, sju tiondelar från en plats i heaten. Bob Impola kom inte till start.
    I juniortävlingen, som ingick i Sverigecupen, tog Granbergsdals Ludvig Berg en mycket meriterande andraplats i yngre juniorklassen (H18) bakom Täbys Måns Skoglund som kom loss och vann finalen med nästan fyra sekunder. Berg är ju förstaårsjunior med strålande meriter från ungdomstiden. Hans klubbkompis Simon Nilsson var dessutom bara sju tiondelar från att få köra heat. Kul för Karlskogaskidåkningen! Garphyttans Elin Schagerström (D20) och Emil Hagström (H20) gick båda vidare från kvalet men åkte ut i kvartsfinalerna.
    I morgon är det dags för masstartslopp i fristil, med chans till en ännu bättre placering än sjua för Danielsson.

    I dagens parkrun med jultema dök 130 löpare (och både SVT och Sveriges radio!) upp. Det är årets näst bästa siffra och den fjärde bästa genom alla tider (rekordet är 199 från tvåårsjubileet den 13 april i år). Frida Nilsson tog sin nionde seger på parkrunperset 19.18 medan Daniel Öberg tog sin första med 19.10 (själv sprang jag in som trea på 19.15, men det räknas inte eftersom jag sprang med hund i dragsele).

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare – årets roligaste parkrun, längdskidor och stakmaskin

    1. Xmas with Örebro parkrun
    För tredje året i rad är det dags för Örebro parkruns speciella julupplaga. Det brukar vara årets mest besökta parkrun (femkilometersloppet vid Rynningeviken löps ju alla lördagen året om, om inte banan bedöms som farlig på grund isigt underlag), men lördagen närmast före julafton är det alltid lite extra festligt. Det är ett plus om man kommer utklädd – tomteluva, minst, men det är kul att många kommer överdådigt utpyntade till granar, renar eller inslagna paket – och efteråt brukar det bjudas på glögg och tilltugg. En supertrevlig start på julhelgen, helt enkelt. 9.30 vid Naturens hus i Örebro. Gratis är det alltid.

    2. Längdskidor på hemmaplan
    I världscupsprinten i Planica har vi inga länsåkare, men på ”hemmaplan” (i Östersund) avgörs ett par stora tävlingar med många deltagare. Dels är det en deltävling i den svenska juniorcupen (sprint i klassisk stil på lördagen, masstart i fristil på söndagen) med sex Garphytteåkare där Emil Hagström som vanligt är främsta namnet och där Granbergsdals Ludvig Berg säkert kommer vara med ganska långt framme (han har också två klubbkompisar med sig). Dels är det en internationell tävling för seniorer över samma distanser. Axel Ekström bor ju i Östersund men står av förklarliga skäl över efter fyra raka tävlingshelger och med Tour de ski en vecka bort, men på start finns ändå Filip Danielsson (båda tävlingarna), Zinkgruvans Markus Johansson (bara sprinten), Bob Impola (båda), Bill Impola (bara masstarten), Garphyttans U23-VM-satsande Adam Gillman (båda; han gör säsongspremiär, mig veterligt, efter sjukdom) och hans klubbkompis Lucas Lennartsson (båda). Danielsson är rankad åtta på Fis-poäng i distansloppet, bakom världscupåkare som Simon Lageson, Fredrik Andersson och Oscar Persson. Klart största namnet till start är dock Fredriks storasyster Ebba Andersson, som bör dominera damklassen (tyvärr har vi ju i princip inga damseniorer i distriktet i år; utom i långloppen).

    3. Moto brutal skierg tour
    Redan i dag, fredag, kör stakmaskinstouren som jag skrev om i går igång, och sedan har man fritt på sig att köra fram till den 5 januari. Så har man inget annat för sig i helgen är det bara att knata ned till gymmet, dra som fan, plåta displayen och lägga upp på Facebook. Lycka till!

    , , , , , , , ,