• Världscupsegrare klar för Wadköpingsloppet

    Anmälningarna till Wadköpingsloppet på söndag fortsätter att ramla in (totalt är nu 230 åkare anmälda), och nu är även Robin Bryntesson klar för 42-kilometersloppet på konstsnöspåret i Ånnaboda. Bryntesson är ju en gammal landslagsåkare med en världscupseger (i teamsprint, ihop med Emil Jönsson, 2009) som i år mest kör långlopp. Bryntesson har själv diabetes och jobbar stenhårt med att samla in pengar till forskning kring sjukdomen och driver en hemsida och ett stort projekt (”Sockertoppen”) runt det (och han är anmäld till Wadköpingsloppet för egna föreningen Sockertoppen IF). Även ledaren av den svenska långloppscupen, Adam Sten, kommer till start liksom trean Kalle Gräfnings (Bryntesson är fyra). Och vet ni vem jag såg staka runt när jag själv var uppe och testade tävlingsbanan i förmiddags om inte Bob Impola. Han svischade förbi så snabbt att jag inte han hojta och fråga, men misstänker att han inte hade begett sig till Ånnaboda för skojs skull utan att han ställt in sin medverkan på SM i veckan för att i stället köra Wadköpingsloppet på söndag. Kul i sådana fall!

    SM, då. Jo, både Zinkgruvans sistaårsjunior Markus Johansson och Garphyttans Marcus Lennartsson överlevde det stenhårda kvalet och tog sig vidare till kvartsfinalerna. Markus fick slita hårt från start, och när tempot skruvades upp mot slutet hängdes han av och slutade sist i sin kvartsfinal medan Marcus var nära att dras in i en krasch i första uppförsbacken, men hängde sedan med fint i rygg på tättrion tills bara sista halvan av sista motlutet återstod. Där tog krafterna slut, och Garphytteåkaren gled i mål som distanserad fyra. Lennartssons 20:e-plats är ändå det bästa han gjort i ett senior-SM, och Johansson blev 27:a i sin andra senior-SM-start (den första var ju i går). Filip Danielsson var 39:a och Lucas Lennartsson 42:a, närmast utanför final av länsåkarna i kvalet.
    Av de lokala åkarna i Söderhamn hade dock Timo Silvola den största framgången – men då handlade det om skidåkning med hund framför. En disciplin där Silvola, nu 51, länge tillhörde världseliten, och på torsdagen tog han ett veteran-SM-guld som uppladdning inför fredagens lopp i senior-SM.

    I U23-VM i Soldier Hollow blev Axel Ekström bäste svensk, men han var ändå inte särskilt nöjd med loppet över 15 kilometer i fristil, som han rankade som ett av vinterns tyngsta i den pluslåsta intervju jag gjorde med honom i kväll.

    Och för att avsluta ett totalt skiddominerat blogginlägg kan vi konstatera att Olivia Hansson värmde upp inför Wadköpingsloppet med att köra hem Karlslunds klubbmästerskap över nio kilometer i klassisk stil (tillika åttonde etappen i Tour de Kif) med en minuts marginal före tourdominanten Elin Winblad. Det står klart när resultaten från tävlingen, som avgjordes på onsdagskvällen, nu publicerats. Hansson åkte de tre varven i konstsnöspåret på 29.40 (på söndag blir det elva varv till, men då masstart). Robert Brundin tog hem klubbmästartiteln på herrsidan på 24.18, 1.20 före Erik Svensson och ytterligare sju sekunder före Gustav Hindér. Hela 31 åkare ställde upp, fler än i DM för några veckor sedan (på seniorsidan, alltså). I sammandraget behåller veckans tvåor Winblad och Svensson sina ledningar.

    Och så får ni inte missa Martin Regborns blogginlägg om landslagslägret på Fuerteventura, som avslutades med en för honom ytterst ovanlig sjukdomsperiod som kanske äventyrar hans start i Raka spåret på lördag.

  • SM-fäst(e) för Impola – bästa resultatet på tre år

    Jag kan inte tänka mig att Bill Impola hade minsta tanke på att använda fästvalla under skidorna förrän i måndags. För långloppsräven från Kopparberg har ju stakat sig Europa runt, med stor framgång, de senaste tre säsongerna och alltid gjort det med blanka skidor. Men inför dagens klassiska distanslopp vid SM-veckan i Söderhamn tog Svenska skidförbundet ett lika sent som omdiskuterat beslut att ha stakfria zoner på banan, uppförsbackar där åkarna tvingas diagonala – annars blir de diskade – i ett försök att rädda den klassiska skidåkningen från dagens allt överkroppsstarkare stakfantomer (i världscupen är banorna fortfarande oftast alltför krävande till och med för världseliten att staka runt även om fler och fler försökt senaste åren, men i långloppen var det åratal sedan någon tog en topplacering med fästvalla under skidorna om det inte handlar om extremförhållanden som i Kaiser Maximillian lauf häromsistens).
    Hur som helst smörade Impola på fästvalla i dag – och svarade sedan för ett av karriärens bästa SM-lopp. Frånsett två skiathlontävlingar – där han tog en åttondeplats i Falun 2013 och en sjätteplats i Umeå året därpå – var dagens tiondeplats faktiskt Bills bästa SM-placering i karriären, och han var bara 1.12 bakom segrande Emil Jönsson och 44 sekunder från topp fem.
    Filip Danielsson blev näst bäste länsåkare på 24:e plats, 2.30 bakom. ”Öppna[de] ganska så lugnt då jag kände att jag hade tid att ta om jag var pigg mot slutet istället för att då bli trött och tappa en massa för att jag öppnade för hårt. Tycker att jag följde min plan och är helt okej nöjd över placeringen”, skriver Danielsson på sin blogg. Garphyttans sistaårsjunior Adam Gillman slutade på 33:e plats, Marcus Lennartssos på 37:e plats, hans storebror Lucas på 42:a och Joel Lager på 67:e (2.54, 3.01, 3.08 respektive 4.21 bakom). Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson blev 60:e man (men ändå på övre halvan av de 123 startande), 3.59 bakom. Bob Impola kom aldrig till start, jag har ingen uppgift om varför.
    De stakfria zonerna, då? Tja, fler var allt annat än överförtjusta. SVT:s expertkommentator Anders Blomqvist tyckte för sin del att de nya reglerna ledde till ”rena pajaserierna”, speciellt när IFK Moras Andreas Holmberg fejkdiagonalade utan fästvalla, och det får man väl instämma i. Och det kan ju knappast ha kommit som någon överraskning för någon att det skulle bli sådana scener, eftersom det såg likadant ut när de stakfria zonerna för första gången testades i Sverige, i Sverigecupen i Boden tidigare i vintras, då till och med vinnaren Oskar Kardin fejkdiagonalade.
    I morgon fortsätter SM-veckan med sprint.

    Inte hade resultaten från Tour de Kifs femte etapp mer än hunnit komma in förrän den sjätte i dag avgjordes upp på konstsnöspåret i Ånnaboda. Så nu får vi sitta och vänta på en ny lista …
    Till söndagens betydligt större tävling där uppe – Wadköpingsloppet – kom i dag in en riktigt rolig anmälan: Olivia Hansson, som trots att hon fortfarande bara är 21 redan under flera år vid sidan om Kristina Roberto varit länets främsta långloppsåkare på damsidan, årsdebut i större sammanhang. Hon var ju 14:e dam i Vasaloppet 2015 (och då bästa junior oavsett kön!) och 22:a i fjol – och fyra i det 22 mil långa Nordenskiöldsloppets premiärupplaga i fjol (hon är anmäld dit i år igen!). Även numera för Karlslund tävlande (ja, även Hansson har bytt till Karlslund, från Garphyttan, inför årets säsong) Kalle Gräfnings är anmäld.

    I Löpex vinterserie (även känd som Nattcupen) tog JVM-klara skidorienteraren Filip Jacobsson i kväll andra raka segern (med skor på fötterna). Senast handlade det om spurtseger efter klunglöpning i masstarten för den Degerforsfostrade Tisarenlöparen, men i kväll fick han göra jobbet själv (ja, det var ju fortfarande masstart, men det fanns ingen att hänga den här gången) – och som han gjorde det.
    Tvåan Marcus Carlsson, Alleskolans IF, var distanserad med fyra minuter, trean Ludvig Ek, samma klubb, med långt över sex minuter i en tävling som måste ha varit rätt så lurig. Hela sex av 15 startande blev endera diskade eller valde att bryta. Jacobsson, däremot, verkade av tiderna att döma inte haft minsta problem och var i ledning från start till mål (man ska dock tillägga att namnkunniga löprae som Martin Regborn, Daniel Attås, Gustav Hindér och Oskar Andrén inte kom till start i Laxå i kväll, men man kan ju inte göra mer än att besegra dem som är på plats, och bland dem fanns totalledaren Simon Hedlund, örebroaren som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla – han är trots Jacobssons två raka segrar alltjämt två poäng före i sammandraget).
    Damernas totalledare Lovisa Persson, Tisaren, kom däremot inte till start, men det gjorde istället klubbkompisen Rebecka Nylin för första gången i vinter, och hon vann efter att ha spurtat ned Anna Hallmén, Tisaren, Emma Pettersson, Alléskolan, och Hanna Mårtensson, OK Skogsstjärnan, med tre, fem respektive sex sekunder. Eller ”spurtat ned” och ”spurtat ned”, förresten … Nylin tog över ledningen till näst sista kontrollen och var där sju sekunder före dåvarande tvåan Mårtensson, drygade ut till nio sekunders ledning vid sista kontrollen men kroknade (eller kontrollerade?!) sedan på upploppet och kom i mål med de där tre sekundernas marginal.
    Nästa deltävling avgörs i Örebro den 12 februari.

  • Wadköpingsloppet blir av i Ånnaboda – och SM-startlistan (Bob och Bill går sist!)

    Som jag skrev på na.se redan i eftermiddags kommer årets upplaga av Wadköpingsloppet verkligen att arrangeras i Ånnaboda, men det kommer inte att köras ut på långspåren (där finns förstås inte en gnutta snö kvar efter senaste tidens mildväder) utan runtruntrunt på konstsnöspåret. 14 varv, för att vara exakt, och med tanke på att riktiga motionärer och elit (och då kan det dyka upp åkare med topp tio-potential i långloppsvärldscupen) blandas och att banan bara är tre kilometer lång kommer det bli extremt många varvningar och folk överallt (framför allt om arrangörernas förhoppningar om 300–400 startande slår in). Men arrangörerna försäkrar att det kommer funka fint på det breda och snörika spåret, och då får man köpa det (även om jag har farhågor om att det kan bli visst kaos upp- och nedför Främjandebacken). Startlistan, som än så länge är väldigt preliminär eftersom många väntat på det här beskedet innan de anmält sig, finns här.

    Bakom det nya pluslåset blev det för övrigt dubbel konditionsidrott på torsdagen: Axel Ekström berättar om U23-VM-debuten (och jag målar ut honom som medaljhopp i 15-kilometersloppet efter tolfteplatsen i sprinten) och Danny Hallmén berättar om hur han fick beskedet om att han äntligen fått en plats till Ö till ö när han låg på akuten med avsliten lårmuskel. Jag hann även springa på Erika Bergentz i dag, och tog ett rejält snack inför helgens veteran-SM. Det lär ramla ut på na.se på torsdag.

    Redan i morgon är det både första distansen i längdskid-SM (jag gick ju igenom de lokala deltagarna redan i går, och i dag har dessutom startlistan kommit där det visar sig att Bill och Bob Impola går ut som nummer 124 och 125 i det 126 man starka startfältet, vid 12.42 respektive 12.42.30, direkt i SVT), sjätte, men i praktiken femte, deltävlingen i Tour de Kif (som dessutom dubblerar som klubbmästerskap för Karlsludns IF över tio kilometer i klassisk stil) och fjärde deltävlingen i Löpex vinterserie (också känd som Nattcupen). Ett och annat att se fram emot, med andra ord.

  • Bill högst rankad – Bob kan överprestera mest: Här är alla lokala åkare i längdskid-SM

    127 herrar och 55 damer. Ja, för några minuter sedan stängde anmälan till de första två distanserna i SM-veckan i Söderhamn, och i de inledande distansloppen i klassisk stil (tio kilometer för damerna, 15 för herrarna; SM-veckan har inte kommit lika långt i jämställdhetsarbetet som Örebro läns DM och Tour de Kif …) är alltså hela 182 åkare anmälda. Eftersom det inte är en enda länsåkare anmäld på damsidan (ingen Maria Gräfnings, Olivia Hansson eller Kristina Roberto, till exempel) får vi fokusera på herrsidan, och där har vi desto fler: Zinkgruvans JVM-nobbade sprinteress Markus Johansson, Garphyttekvartetten Lucas Lennartsson, Marcus Lennartsson, Adam Gillman och Joel Lager, samt för Torsbyklubben SK Bore tävlande Bill Impola (från Kopparberg), Bob Impola (dito) och Filip Danielsson (från Vedevåg). Framför allt Bob (i långloppsvärldscupen) och Lucas (i nationella tävlingar) har ju kört riktigt bra i vinter, och Filip Danielsson (förstaårssenioren som rankas som den med störst potential av länsåkarna) verkar vara på gång efter sina inledande bekymmer, men det är Bill som ligger bäst till på rankningslistan (mycket tack vare sina resultat från förra vintern). Han är 17:e på Sverigelistan men seedad nia inför onsdagens distanslopp eftersom varken Sverigeettan Marcus Hellner, -sexan Johan Olsson, U23-VM–åkarna Viktor Thorn (femma på rankningen) och Axel Ekström (13:e) eller Anton Lindblad (nia), Robin Norum (elva) och Gustav Eriksson (14:e) som istället åker världscupen i Sydkorea (alla länder ”tvingas” enligt Internationella skidförbundets regelverk att ställa upp med åkare i alla världscupdeltävlingar, annars blir det reprimander, så Sverige har skickat ett riktigt C-lag när ”för-VM” krockar med SM-veckan) inte kommer till start (det gör inte heller Ulricehamns Marcus Johansson, närmast före Bill på Sverigerankningen, av oklar anledning).
    Lucas är 43:a på Sverigerankningen men seedad 23:a på onsdag, Filip och Bob 49:e och 50:e på rankningen men seedade 29:e och 30:e (de två bör kunna överprestera rätt rejält i förhållande till sin seedning, tycker man).
    I torsdagens sprint i fristil står länets förhoppningar främst till Markus Johansson, som trots idel kanonresultat (eller krascher …) inte fick någon JVM-plats (det kan ju de svenska landslagsledarna ångra nu när Sverige bara fick med en enda åkare till semifinalerna när JVM-sprinten avgjordes i kväll, svensk tid, och Hugo Jacobsson blev bäste svensk med en elfteplats totalt), men Zinkgruveåkaren är oprövad i seniorsammanhang och rankad först på 56:e plats och seedad 36:a i loppet (vilket skulle innebära att han överpresterar om han tar sig vidare från kvalet till finalen (hela 71 åkare kommer slås ut på herrsidan då 101 är anmälda till sprinttävlingen). Lennartssonbröderna, Danielsson och Lager kör också sprinten, medan Impolabröderna och Gillman står över.
    Anmälan till stafetterna och skiathlonloppen som avslutar SM-veckan är öppen några dagar till.

  • Gräfnings topp tio i långloppsdebuten för Karlslund – och Torstensson djävulskt bra (bokstavligen!) i ultradebuten

    Ingen lördagsblogg borde väl betyda dubbel söndagsblogg, right? Well, kanske ändå inte. Men ett svep över konditionsidrottsvärlden (i det här fallet snarare konditionsidrottslänet, förvisso) ska man väl ändå kunna bjussa på.

    Helgens stora begivenhet var förstås Marcialonga, och Maria Gräfnings gjorde debut i långloppsvärldscupen som Karlslundsåkare och fortsatte prestera på den höga nivå hon höll 2014, när hon senast åkte de stora långloppen regelbundet. Faluåkaren, som bytte till Örebroklubben inför årets säsong tillsammans med sin bror Kalle, fick förvisso släppa när det eldades på i tätgruppen någon mil in i den på grund av snöbristen förkortade italienska klassikern, men gick med i en klunga med hyperrutinerade schweiziskan Seraina Boner, norskan Kari Vikhagen Gjeitnes och österrikiskan Barbara Jezersek som låg sjua–tia. Uppför den avslutande Cascataklättringen fick hon dock ge sig mot konkurrenterna, och slutade därmed på tionde plats, minuten bakom Gjeitnes som var starkast i gruppen och tog sjundeplatsen och drygt 10,5 minuter bakom segrande Katerina Smutna, som spurtade ned Britta Johansson Norgren. Sara Lindborg, som tävlar för Örebroanknutna Team Serneke, var best of the rest och tog tredjeplatsen 4.22 bakom toppduon efter att ha kört ifrån Astrid Øyre Slind med över 40 sekunder uppför den drygt två kilometer långa backen till målet.
    Bröderna Impola låg väl med inledningsvis, men sedan var det som vanligt de senaste loppen: Bill fick släppa först, och sedan också Bob, som höll ihop och räddade några cuppoäng som 47:a i mål (Bill blev 62:a) men var nästan sju minuter bakom täten (där Tord Asle Gjerdalen vann närmast före ytterligare sju norrmän. Bob tappade därmed till fjärde plats i U26-tävlingen som han ledde efter de två första deltävlingarna (prologen och La sgambeda) och i sammanlagda cupen tappade han från 14:e till 19:e placering.

    Skrinnaren David Anderssons försök att kvala till allround-VM via starka resultat i världscupen i Berlin föll inte så väl ut. 1.50,47 på 1 500 meter (drygt två sekunder över årsbästat) och 6.46,87 på 5 000 (drygt åtta över personbästat) lär inte räcka så långt, och förbundskapten Mattias Hadders konstaterade krasst på twitter att han lämnade Berlin ”utan några större framgångar”. Det Andersson ändå kan ta med sig är erfarenheten av att tävla i världscupens A-division, där han nu för första gången fick vara med (på 1 500 meter) efter de starka resultaten i Heerenveen i december.

    Det passar väl rätt bra att säga att Antje Torstensson stod för en djävulskt bra ultradistansdebut när hon noterade 66,66 kilometer på de sex timmarna på 200-metersovalen i Våxnäshallen i Karlstad 6-timmars (det motsvarar 5.24 minuter per kilometer).  ”I ledning i cirka fyra timmar. Sen blev avsaknad av rutin och långpass påtagliga”, twittrar Örebrolöparen som blev omsprungen av Victoria Borg (Vingåkerlöparen som har hallrekordet i maraton i Tybblelundsallen) som till slut hann varva Torstensson 18 gånger och passera den magiska sjumilagränsen innan målskottet ljöd (det har bara 15 svenska damer genom tiderna klarat om den här listan är uppdaterad, men Borg har faktiskt ett pers på 72 590 meter, vilket hon inte riktigt mäktade med i lördags) och noterade 70,32 kilometer. Stämmer listan var Torstenssons notering för övrigt distriktsrekord på sex timmar (drygt 2,5 kilometer längre än Laxås Åsa Carlsson noterade i Skövdes sextimmarslopp 2008), men det låter jag alltså vara osagt (herrarnas distriktsrekord satte Örebro AIK:s Hugo Liss redan 1985; 84 390 meter).
    I herrklassen blev örebroaren Daniel Johansson, som tävlar för LK Gränslöst, trea på 67,83 kilometer (grymma hemmalöparen André Rangelind vann på 82,33 kilometer!).

    När de två första grenarna i skidorienterings-SM tvingades byta helg och ort på grund av snöbrist (förra helgen mot den här helgen, Sollefteå mot Skellefteå) så kom inte en enda länsåkare till start.

    I morgon stänger för övrigt anmälan till två första distanserna vid längdskids-SM i Söderhamn. Vill ni redan spana in nu vilka som kommer till start går det att se här. Och på tisdagkväll, svensk tid, drar avgörs första distansen i U23-VM i längdskidor, med Axel Ekström. Det lär därmed bli mycket skidor på bloggen i veckan!

  • Helgens höjdare – ett kortat Marcialonga som ser ut att passa Impola: ”Inte orolig att det blir topp 15”

    1) Marcialonga
    Dags för fjärde deltävlingen i långloppsvärldscupen ski classics bara i januari, och den sjätte av 13 totalt – och därtill en av de mest klassiska. Bröderna Impola, Bob och Bill, var ju inte i huvudrollerna i La diagonela förra helgen direkt, men årets upplaga av Marcialonga lär kunna passa åtminstone Bob som handen i handsken. För på grund av den stora snöbristen kommer tävlingen i år att starta på 1 400 meters höjd i Campestrin, och från Canazei efter fem kilometer och hela vägen ned till Molina blir det svagt nedför, och åkarna kommer tappa nästan 600 höjdmeter på 45 kilometers åkning dit, innan den avslutande Cascata-klättringen upp till Cavalese. Och just att staka i motlut i slutet av en tävling är något många som borde passa Bob.
    Team Sernekes serviceman Tom Lindström skriver om sina intryck av Bob på lagets blogg: ”Piggare för varje dag och sett bra ut under de intervaller/impulser vi kört. Den där studsiga Bob börjar visa sig och vi börjar känna igen hans 110 procent insats på varje stavtag. Vi får se hur utvecklingen går under veckan, men som det ser ut nu är jag inte orolig att det blir topp 15 och en ny riktigt bra placering för Bob.” Teamet har också varit ute på bergsbestigning i veckan.
    Söndag är det som gäller. Damerna startar 8.50, herrarna 9.00, och SVT sänder som vanligt.

    2) Karlstad 6-timmars
    Det blev ju inget renodlat tidslopp i länet 2016, eller över huvud taget sedan sommaren 2015 då sista (senaste?) upplagan av Linde sextimmars löptes. Men IF Göta  i Karlstad håller fanan högt och kör på med sin sextimmarstävling på 200-metersbanan inne i Våxnäshallen. Victoria Borg från Vingåker (som för övrigt har hallrekordet i maraton i Tybblelundshallen) ”brukar” vinna tävlingen (även om hon inte kom till start i fjol) och var så sent som 2015 bara lite drygt 600 meter från den magiska sjukilometersgränsen (vilket motsvarar 5.08 per kilometer) efter att ha avverkat drygt 358 varv på de sex timmarna. Men i år utmanas hon av KFUM Örebros Antje Torstensson (som värmde upp med Inneseriens 1 500 meter på 5.31,16 i går kväll) som ju trots en del bekymmer vann Decembermarathon för en månad och då gick under 3.24 – vilket motsvarar ett tempo på 4.50 per kilometer. Det blir spännande att se om hon pallar att hänga i under 5.00-minuterstempo i ytterligare en timme.

    3) Världscupen i skridsko
    Den femte av säsongens sex deltävlingar i skridskon världscup, som avgörs i Berlin i dagarna tre, handlar om mycket mer än bara världscupen för den för Örebroklubben SK Winner tävlande David Andersson. Det här är nämligen i praktiken sista chansen att kvala in till allround-VM i Hamar i början av mars, och Andersson tar chansen genom att starta på både specialdistansen 1 500 meter (i eftermiddag) och den för honom mycket mer ovanliga 5 000-metersdistansen (i morgon, lördag). Det är nämligen det sammanlagda resultatet i de båda disciplinerna som ligger till grund för VM-kvalet. Andersson lär väl dessutom komma till start på 1 000 meter på söndag, kan man tänka.

  • Sjögren snabbast – men bara trea i Inneserien (Kemppi stod över: ”Det säkra före det osäkra …”)

    Erika Bergentz blev första svenska kvinna över 40 år under tre minuter på 1 000 meter strax före jul. Per Sjögren är just nu statistisk Sverigeetta (säsongen är ännu i sin linda) för seniorer på 1 500 meter efter sitt tävlingsrekord i Örebro indoor games förra helgen. Men vem av dem är egentligen starkast? Tja, enligt internationella veteranfriidrottsförbundets omräkningstabell är svaret Bergentz. För när de båda ställdes mot varandra (om än i olika heat) i Inneseriens andra deltävling i Tybblelundshallen i kväll sprang Bergentz, som fyller 44 i år och ju tog veteran-EM-silver på distansen för två år sedan, 1 500 meter på 4.46,27 vilket omvandlas till 89,78 procent av ett tänkt världsbästaresultat för årskategorin medan Sjögren sprang på 4.05,28 vilket motsvarar 87,49 procent.
    Nä, faktum är att Sjögrens procent inte ens räckte till andraplatsen – den knep Rose Marie Enmalm, som 63 år gammal löpte de 7,5 varven i Tybblelundshallen på 6.12,45 motsvarande 88,98 procent. Nä, inte ens Sjögrens indoor games-rekord på 4.01,57 hade räckt (det hade gett 88,84 poäng) för att utmana damerna och inte ens fyra blankt (89,42) hade gett segern, utan Sjögren hade tvingats ned på 3.59,01 för att ta Bergentz på procent/poäng. Ändå var Sjögrens procentpoäng bättre än den han vann första deltävlingen på i december (87,14).
    ”Hade siktet inställt på sub-4, men hittade inte rätt löpkänsla i steget för det tyvärr. Känner mig ändå nöjd med tiden och loppet”, twittrar Sjögren som drog hela loppet.
    Man var ju annars spänd på att se hur Mikaela Kemppi, som ju är specialiserad på betydligt längre distanser, skulle stå sig i sammanhanget, men hon hade ”lite känningar i hals bland annat och tog det säkra före det osäkra” rapporterar Bergentz på twitter, så det får vi vänta med att se till inomhus-veteran-SM nästa helg.
    Annars, då? Tja, Sjögren vann förstås tidsmässigt och hade återigen mindre än hälften så gamle klubbkompisen (i KFUM Örebro) Jonatan Gustafsson i släptåg. Gustafsson, sprang in på 4.06,95 vilket gör honom till Sverigeetta på distansen i åldersklassen i vinter och Sverigetvåa bakom Sjögren bland seniorerna (som 18-åring, men kom ihåg att det är ypperligt tidigt på vintern att så många 1 500-meterslopp ännu blivit sprungna, förra vintern krävdes i slutändan en tid under fyra minuter för att bli topp 20 i Sverige), en tid som motsvarar 86,17 procent.
    Varken Enmalm eller Bergentz var med i första deltävlignen, så Sjögren leder tills vidare sammandraget på 174,63 poäng före Gustafsson på 171,25. Två deltävlingar återstår, och varje löpare räknar sina tre bästa resultat (vilket betyder att man måste ha ställt upp i någon av de här första två för att ha en chans i sammandraget): 2 000 meter den 14 februari och 3 000 meter den 13 mars.
    Alla fyra loppen i kväll finns att se på youtube, finfint filmade av Johan Ingjald.

    Ni missar väl förresten inte mitt andra plusknäck med konditionsidrottstema? Handlar om hur orienteringslandslaget tagit hjälp av Martin Regborns tränare Mikael Kroon för att utveckla fysiken inför VM i Estland i sommar. Kroon skriverockså själv om landslagslägret på Svenska orienteringsförbundets blogg.

     

    Och sent omsider kom så i kväll också resultaten från gårdagens etapp i Tour de Kif. Åtminstone delar av resultaten, utan tider, i Karlslunds gästbok … Elin Winblad verkar ha varit enda dam till start över de fem plus fem kilometerna skiathlon och tog i sådana fall tredje raka segern medan totalledaren på herrsidan Erik Svensson verkar av dem att döma inte kommit till start, och i hans frånvaro tog Robert Brundin hand om segern och gick upp på delad andraplats med Pär Wedin som inte heller verkar ha kört. Marcus Jansson (mountainbikeorienteraren) blev tvåa och Tobias Karlsson trea. Vi får väl se om det kommer upp en mer fullständig resultatlista vad det lider.

  • Bergentz, Kemppi, Sjögren, Gustafsson … Här är löparna som gör upp i Inneserien

    Per Sjögren tog ju en solid ledning när Inneserien inleddes med 1 000-metersloppet den 14 december. I morgon är det dags för andra deltävlingen, av totalt fyra, när 1 500-metersdistansen ska avverkas i Tybblelundshallen. Och visst finns Sjögren – och främste utmanaren Jonatan Gustafsson – på startlinjen igen, men också löpare som Mikaela Kemppi och Erika Bergentz (som genrepar inför inomhus-veteran-SM) och långloppscupens segrare Jakob Nilsson, plus ett stort gäng unga löpare från KFUM Örebro som Melker Forsberg, Jack Karlsson och William Wickholm.
    Sjögren är statistisk Sverigeetta på 1 500 meter i vinter med sitt hallrekord från Örebro indoor games (4.01,57), en tid som motsvarar 88,82 proccent/poäng i Inneserien och tvinga ned Kemppi och Bergentz mot 4.49 för att utmana honom.
    Sjögren har för övrigt bestämt sig för att springa 3 000 meter i Raka spåret i Stockholm nästa lördag (där han kommer ställas mot bland andra Martin Regborn) och inomhus-SM (där Sjögren inte bestämt sig för vilken distans han kommer kuta, men där Regborn kommer springa 3 000 meter).

    Vet inte om ni sett det, men i förmiddags gick vi på NA över till ”plus” och började ta betalt för våra mer genomarbetade artiklar på nätet (bloggen kommer tills vidare att vara gratis att läsa, men det är inte givet att det förblir så framöver). Mitt första bidrag i det nya är en stor ”tala ut”-intervju med löparen Mattias Nätterlund, som bland annat berättar varför han lägger skorna på hyllan och vad han ska göra nu. Artikeln hittar ni här, och hela pluspaketet kan ni prova för en månad för en spänn. Mitt andra bidrag blir ett orienteringsknäck som ramlar ut i morgon förmiddag.

    Om drygt en timme drar femte (eller egentligen fjärde, eftersom den andra blev inställd) deltävlingen i Tour de Kif igång uppe i konstsnöspåret. Resultaten kommer i morgondagens blogginlägg!

  • Axelsson klar för Kanadaresa: ”Då ska jag vara i form”

    Jag summerade ju Adam Axelssons insatser i U23-världscupens andra deltävling i italienska Collalbo i söndagens blogginlägg, men i dag fick jag tag i skridskotalangen från Askersund i egen hög person, och han berättade om känslan där och planen inför framtiden.

    – Helgen var bra, det var en bra känsla i kroppen, men …. Egentligen hade jag förväntat mig bättre resultat, men om man tänker efter kanske jag inte ha borde förväntat mig det med tanke på all träning jag missat i vinter. Jag har inte riktigt kommit tillbaka orkesmässigt än: Jag har farten, jag känner mig väldigt sprintig i kroppen och bra upp till 700 meter, men uthålligheten saknas. Det jag behöver nu är att komma igång med de längre intervallerna igen, det är de passen som blivit lidande när jag varit sjuk så mycket, och det är de jag kommer att prioritera nu när jag är hemma igen. Det positiva är att jag mår bra nu, att det känns som att det är på rätt håll och att åkningen fungerar väldigt bra tekniskt. Och snabbheten finns, jag var väldigt snabb i starten på 1 500-metersloppet den här helgen också, precis som på SM, men jag tappade en sekund mot planen på näst sista varvet och sista varvet handlade bara om att överleva. Och på 1 000 meter fick jag tyvärr ett felskär i starten som gjorde att jag tappade ganska mycket. Först kom jag fram på skridskon och sedan hamnade jag bakpå, och man har ju bara 50 meter på sig fram till första kurvan, så det kostade en hel del, säger Axelsson till Konditionsbloggen.
    Men du får inte köra 500 meter i U23-världscupen, trots att du kanske skulle göra dig bäst där just nu?
    – Så är det. Kvaltiden är 37,0 och jag har gjort 37,15. Men jag har förhoppningar om att klara tiden vid en tävling i Inzell nästa helg så jag får köra 500 meter i Erfurt, i finalen av U23-världscupen. Det känns om att det borde gå.
    Hur ser planen ut framöver?
    – Jag kommer träna på hemmaplan och flyga ned till Inzell nästa fredag. Det blir 500 och 1 000 meter på lördagen och 500 och 1 500 meter på söndagen, det är bra att få några lopp i kroppen, tävling är väldigt bra träning. Sedan blir det tävling den helgen, och så blir jag kvar där nere till världscupfinalen i Erfurt helgen efter. Sedan ska jag till Hamar för tävling två helger i rad, så det blir tävlingar alla helger i februari. Och nu har jag bokat resan till Calgary, jag flyger över den 6 mars och kör tävlingar två helger i rad som avslutning på säsongen.

    Från helgen som gick ska också noteras att redan friidrotts-VM-kvalade maratonlöparen Louise Wiker sprang ett halvmaraton som träning, och som avslutning på ett flera veckor långt läger i Sydafrika, och vann Bert’s bricks great brick run i Potchefstroom på 1.25.13 (nästan tio minuter från hennes personbästa, men så var det som sagt också först och främst träning och inte tävling det handlade om). Jag har tyvärr inte lyckats hitta någon resultatlista från tävlingen som har den speciella regeln att de 100 första i mål som haft en tegelsten med sig runt banan fick ett sexpack öl som hederspris. Påminner lite om det gamla ”backpriset” i Grabbhalvan …

  • Wengelin får sambon som förbundskapten: ”En sann glädje”

    Annie Söderberg, 27, från Örebro blir ny förbundskapten för svenska landslaget i mountainbike. Det meddelade Svenska cykelförbundet i slutet av förra veckan. Söderberg har ju själv en gedigen bakgrund inom mountainbiken, bland annat inom downhilldisciplinen, och är högskoleutbildad både inom psykologi och fysiologi med idrottsinriktning och har sedan flera år fungerat som tränare åt sin sambo, Matthias Wengelin som blev femma på VM och sexa på EM i somras. Och nu blir Söderberg alltså dessutom förbundskapten och ansvarig för kommande mästerskapsuttagningar för Wengelin. Men allra mest kittlande är förstås att hon kommer att basa över OS-guldmedaljören Jenny Rissveds.
    – Min erfarenhet av arbete inom elitidrotten har gjort mig beredd att möta det mesta. Jag kommer att arbeta för att skapa ett starkt team av kompetenta och kompletterande förmågor kring landslagsverksamheten. Det är en sann glädje att nu leda de aktiva som förbundskapten, säger Söderberg till cykelförbundets hemsida.