Konditionsbloggen

  • Så tänker Tisaren inför Tiomila: ”Siktar på topp fem”

    Jag har ju skrivit en del om Tisarens och de andra lokala klubbarnas Tiomilauttagningar tidigare i veckan, och i går bytte jag dessutom några ord med Anders Holm, som tillsammans med Martin Sand och Emil Johansson tagit ut Tisarens lag, för en längre förhandsartikel i lördagens pappers-NA (där även EM-löparen Josefin Tjernlund berättar om sina tankar inför tävlingen – och där det är betydligt mer fokus på damlaget än i intervjun nedan). Fokus när det gäller damlaget hamnade naturligtvis på att 23-faldiga världsmästaren Simone Niggli efter fyra raka år (som gett en andra- och två tredjeplatser) missar årets upplaga som avgörs i Falun på lördag (det gör ju även knäskadade, regerande juniorvärldsmästaren Andrea Svensson).
    – Skillnaden nu är att vi har ett betydligt mer jämstarkt lag. Med Simone har vi haft extremt bra tyngd där bak, men nu är resten av laget starkare och dessutom är Lilian (Forsgren) starkare än tidigare, säger Anders Holm till Konditionsbloggen.
    Hur har ni tänkt när ni fördelat sträckorna?
    – Vi vill naturligtvis få ut så mycket som möjligt av laget, så vi har tittat på vilka löpare som passar för vilka roller. Vi hade till exempel flera alternativ till förstasträckan, men Lovisa (Persson) har sprungit den på de mindre stafetterna i vår och och gjort det bra. Marion (Aebi) är också en duktiga förstasträckeslöpare och har sprungit den i andralaget i ett antal år. Nu har hon utvecklats, och vi tyckte att det var dags att hon skulle få chansen i förstalaget, och då kanske det naturliga hade varit att ge henne första där också. Men vi tänkte att Marion, som är väldigt löpstark, också skulle kunna plocka tid på andrasträckan om det skulle behövas.
    Vad har ni för mål?
    – Vi i uttagningskommittén har inte satt något sådant, men tjejerna själva har gått samman och sagt att de siktar på topp fem. Det är inte omöjligt, de börjar bli ganska erfarna. Det är ingen av dem som gör debut i större sammanhang, och det är ett jämstarkt lag.
    I herrlaget saknar ni också några schweizare … Hur har ni tänkt där?
    – Ja, vi saknar ju Kyburz, Matthias Merz, som ska bli pappa i dagarna och inte kommer till Jukola heller, och Jonas Mathys (som eventuellt kommer till Jukola, Kyburz är redan klar). Där har vi bestämt oss för att satsa på Oskar Andrén på långa natten. Han sprang ju jättebra på ultralång-SM förra året, där han blev fyra, och han har bättre träningsbakgrund nu. Nu får han visa att han har pannben och att han orkar på slutet. Vi tror att Oskar kommer hantera långa natten bra, han har rätt egenskaper och gjorde en jättebra sträcka på Stigtomtakavlen.
    Ni har väldigt starka namn tidigt, vad är tanken med det?
    – Att vi skulle inleda med fyra riktigt starka löpare bestämde vi tidigt, eftersom de tuffaste sträckorna ligger först och det är svårare att jaga ikapp än att försöka hänga med. Efter långa natten kan det bli väldigt utspritt och stora klungor, och då gäller det att vara med om det ska bli en bra placering. Jag tror att många klubbar kommer formera sina lag på det här sättet. De fyra första sträckorna är ju alla mellan 12 och 17 kilometer långa, sedan kommer det tre stycken runt sex kilometer, och sedan tre mellan 9 och 16. Det är lite konstigt egentligen, att det bara finns en sträcka mellan sex och tolv kilometer lång i årets Tiomila. Endera är sträckorna korta eller jättelånga. Det gäller att ha många starka löpare i laget om man ska klara av sex sträckor över tolv kilometer.
    Albin Pettersson på långa sträcka åtta har jag dålig koll på, vem är det?
    – En Mariestadskille som började springa för oss efter att han passerat orienteringsgymnasiet i Hallsberg. Numera bor han i Göteborg. Han är väldigt löpstark, så sträcka åtta kändes väldigt passande åt honom.
    Och så har ni Tomas Hallmén i laget i år igen …
    – Ja, han säger ju varje år att det är sista året, men även om han är 45 år så håller han ju fortfarande väldigt hög klass, han tar lätt en plats. Det kan inte bli bättre än med Tomas på sträcka nio.
    Ni avslutar med Jonas Merz.
    – En väldigt, väldigt stark löpare. När det stod klart att Kyburz inte skulle vara med signalerade han redan tidigt i våras att han ville ha sista. Vi gick ut med mail till alla löpare och frågade hur de tänkt och vad de önskade. Givetvis kunde vi inte tillgodose alla önskemål, men när vi fick beskedet från Jonas att han ville testa sista kände vi: ”Perfekt!”
    Vad blir målet?
    – Topp 25, har vi sagt.
    Josefin Tjernlund, förresten. Jag bytte även några ord med henne om det här med att springa i ett topplag i Tiomila Något man inte direkt är van vid om man sprungit för lilla Olofströmsklubben OK Vilse 87 hela livet …
    – Nej, det kommer bli lite annorlunda, att vara lite högre upp i stafetten. Det kommer vara lite mindre folk i skogen, men fler som håller samma fart. Tidigare har jag ofta fått springa om massor folk, och det är i och för sig en skön känsla, säger Tjernlund till Konditionsbloggen (mer om Tjernlunds tankar inför Tiomila alltså i lördagens pappers-NA).
    Så här ett par veckor efter landslagsdebuten, då. Hur var det?
    – Väldigt rolig. Jag fick problem med en kontroll som inte tog i sprintkvalet och blev diskad, men annars är jag nöjd. Jag gjorde två bra lopp i sprintens B-final och i mixedsprintstafetten.
    Var det nervöst?
    – Nja, inte mer än vanligt. Jag blir nervös för stora tävlingar i Sverige också (skratt). Men det var lite annorlunda konkurrens här.
    I kväll avgjordes för övrigt andra deltävlingen av Närkeserien i mountainbike, i Karlskoga. Men jag har inte lyckats komma in i resultatsystemet.
    , , , , ,

  • Här är Dahlgrens roll i jakten på första segern – på 65 år

    Så har även Hagaby, KFUM Örebro och IFK Lidingö (som har Garphyttans Filip Dahlgren i klubben) lämnat sina Tiomilalag, och mest intressant är förstås att se hur EM-uttagna och VM-meriterade länsorienterarna Martin Regborn och Dahlgren matchas. Svaret? Regborn lubbar förstasträckan i Hagabys lag medan Dahlgren springer sträcka åtta, den tredje längsta (och tredje mest prestigefyllda, kanske man kan säga, efter långa natten och avslutningssträckan), för ett IFK Lidingö som efter andraplatsen 2014 och den på sista sträckan tappade ledningen i fjol nu fortsätter jaga första Tiomilasegern sedan 1951 (vilket alltså innebär att den titeln fyller folkpensionär i dagarna …).

    Pratade för övrigt med både uttagningskommitté och löpare i Tisarens lag i dag, så det blir en matig förhandsartikel i pappers-NA inför helgen samt lite extramaterial här på bloggen, vad det lider.

    Det har ju redan kutats orientering också. Milans poängtävling, i går. Men varken Dahlgren eller Regborn var på plats så här dagarna före Tiomila (och veckan före EM), och i deras frånvaro blir det ju inte riktigt samma stjärnglans runt träningstävlingen … Ärlas Simon Hedlund tog hem en överlägsen seger i huvudklassen, nästan sex minuter före jagande duon Anders Lindeus, Hagaby, och Per Eklöf, Milan. Elsa Ekelin, KFUM Örebro, bästa dam, fyra minuter före Milans Lisa Westerberg. Hedlund leder nu också sammandraget (om än tillfälligt, om nu Dahlgren och Regborn bestämmer sig för att samla ihop fem tävlingar i år också …).

    Så här en vecka i efterhand har för övrigt resultaten från sista deltävlingen i Glanshammars terrängserie ramlat ut på nätet. Henrik Eknor noterade årets bästa tid (8.32) förra tisdagen och knep därmed segern både i deltävlingen och sammandraget, precis som Maria Eriksson som sprang 2,5-kilometersslingan på 10.10 (på damsidan hade dock Sabina Forsberg säsongens bästa tid, 9.54).

    Och på tal om sent rapporterade resultat får bloggen ta på sig att ultralöpande kommunpolitikern Cristoffer Stockmans (C, Kumla) galna lopp i ett stormigt, regnigt, snöigt och fullständigt vidrigt Lakeland förra helgen. Stockman mosade sig i mål på sjunde plats i elitklassen i Great Lakeland 3Day efter 14 mil, 9 000 höjdmeter och nästan 27,5 timmars ”löpning” fördelat på tre dagar. Konditionsbloggaren lyfter ovanligt mycket på hatten.
    På temat missade resultat kan ju också noteras att KFUM Örebros Lukas Melander blev först på 20 år att springa under timmen på lilla (sju löpare) men naggande goda loppet Askersund-Vretstorp för ett par veckor sedan.

    , , , , , , , , , ,

  • Så matchar Tisaren i Tiomila – utan Niggli

    Säga vad man vill om Simone Niggli. Hon må vara 38 år och det har visst gått 2,5 år sedan hon la av med landslagskarriären, men hon håller fortfarande (i varje fall gjorde hon det i fjol) yppersta världsklass och skulle ta plats i vilket Tiomilalag som helst. Därför blir det förstås kännbart att den 23-faldiga schweiziska världsmästaren inte kommer att finnas med i OK Tisarens damlag i helgens stafett i Falun.
    Det där har dock varit känt sedan tidigare, och Tisarens uttagningskommitté (i år Anders Holm och Martin Sand) har därför fått jobba på andra spår. Nu har jag inte hunnit tala med dem, men jag förutsätter att Lilian Forsgren och tvillingarna Tjernlund (Ellinor och EM-klara Josefin) varit givna (vilket även Andrea Svensson varit om hon inte dragits med knäskada) medan det förmodligen varit lite mer fajt om platserna där bakom (Lovisa Persson och Marion Aebi tar dem på bekostnad av, framför allt, Rebecka Nylin).
    I herrlaget saknas också schweizisk stjärnglans då trefaldige världsmästaren Matthias Kyburz istället valt att ladda för EM som drar igång redan nästa helg.
    Oskar Andrén får förtroendet på långa natten medan schweizaren Jonas Merz får förtroendet som ankare på den långa, avslutande sträckan. Nyblivne Tisarenlöparen, JVM-aktuelle Filip Jacobsson, får springa andrasträckan medan Daniel Attås, landslagslöpare så sent som i höstas, tar tredjesträckan, den första i mörker.
    Alla laguppställningarna finns på Tisarens hemsida. Fredag 21.00 ska laguppställningarna vara inlämnade, och då kan man sia mer om hur det kan tänkas gå. Men topp tio känns väl rimligt för damerna, som, med Niggli i högform, var på pallen tre år i rad 2012–2014, men bara 14:e i fjol (även då med Niggli, ska sägas). Herrarna var 21:a i fjol och lär få kämpa för topp 20, om man ska spekulera.
    Hur som helst lär det bli en hel del mer i bloggen inför Tiomila vad det lider.

    På tal om laguttagningar så har KFUM Örebro Friidrott nu kompletterat sin inför lag-SM-kvalet i Enskede på lördag. Antje Torstensson har fallit bort (skada? förhinder?) från 5 000 meter, vilket gjort att Josefin Gerdevåg flyttats upp från 1 500 meter och att Erika Bergentz får dubblera sitt 800-meterslopp med 1 500. Hinderlöpningen står fortfarande som vakant, men man får väl anta att det blir Gerdevåg som får ta hand om den (varje lag får ha tre dubblerande idrottare, så det skulle fungera.

    , , , ,

  • Bland bergatröjor, EM-cyklister och en sällsynt DNF – här är en recap från helgen

    Bortrest i helgen, och jösses vad efter man ligger med bloggandet. Det har ju varit en ”hygglig” helg för länets konditionsidrottare. Ja, för konditionsidrotten överlag. Sköna maj är ju den mest tävlingsintensiva månaden både för löpare och orienterare (och cyklisterna ligger inte långt bakom), och släng in en långhelg i matchen så exploderar tävlingssäsongen i ett mäktigt crescendo. Så bloggen får bita i det sura äpplet och bjussa på en lite recap.

    Först och störst: Emilia Fahlin tog hem bergstävlingen i Tour of Chongming Island, det kinesiska etapploppet på damernas världstour. Det var ju inte mycket till stigningar på banan, men bara att Fahlin, i den konkurrensen, först lyckades knipa bergssprinten på första etappen och därefter, med lagkamraternas draghjälp, lyckades ta hem den på andra etappen också trots att det var många om budet är förstås urstarkt. Fahlins första polkaprickiga bergatröja i karriären, och nu drar hon till Sierra Nevada för att träna i riktiga berg med sikte på den tuffa avslutningen av OS-banan i Rio de Janeiro i augusti.

    Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh straffades hårt för sina dåliga startpositioner (världsrankningen ligger till grund för startlistan) när OS-disciplinen crosscountry avgjordes under EM i Huskvarna. Matthias blev 58:a och Axel 65:a, varvade tre respektive fyra gånger av Europamästaren Julisen Absalon. Det känns väldigt tveksamt om Sverige överhuvudtaget kommer att få någon representation på mountainbikesidan i Rio i höst, eftersom SOK kräver topp åtta-potential och Emil Lindgren blev bäste EM-svensk på 30:e plats. Och på damsidan har Sverige inte ens någon kvalplats.

    Lilian Forsgren visade stigande form när elitseriefinalen i orientering avgjordes i Sandviken. Torsdagens femteplats följdes upp med en ny i lördagens medeldistans, och i söndagens jaktstart över långdistans sprang hon upp sig till en femteplats i sammandraget också. Bästa tänkbara resultat med tanke på förutsättningarna, Forsgren spurtade ned de hon kunde och hade nästan sju minuter upp till fjärde plats. Tove Alexandersson vann, förstås. Tisarens andra EM-löpare, Josefin Tjernlund, tog tionde plats i sammandraget med Hagabys gamla supertalang och juniorvärldsmästare Beata Falk knep en oväntad tolfteplats. Även Daniel Attås (17), Ellinor Eriksson (17), Rebecka Nylin (26), Lovisa Persson (27) och Ellinor Tjernlund (30) tog topp 30-placeringar i elitseriens totalställning. Degerfors och Tisarens Filip Jacobsson bästa länsjunior med en fjärdeplats i H20-klassen.

    Hemma i underbar Kilsbergsterräng, och dito väder, vann Lina Persson, Skogsfalken, en dubbelseger i de två avslutande tävlingarna i Närkekvartetten, medan Per Öberg, OK Hällen, och Henrik Löfås, OK Linné, vann lördagens långdistans respektive söndagens medeldistans. Nina Hallor (tvåa på söndagen) och Per Eklöf (trea båda dagarna) försvarade länets färger bäst. Förbundskaptenen och örebroaren Håkan Carlsson? Jodå, han tog hem sin motionsklass på lördagen.

    I Stockholm avslutade Garphyttans Marcus Jansson och Karlskogas Erica Olsson varsin perfekt vecka med segrar även i de två avslutande deltävlingarna i Tour de Stockholm. De två tävlingarna var även premiär i mountainbikeorienterarnas elitserien, svenska cupen. Jättelika segermarginaler i lördagens medeldistans följdes av mindre marginaler i söndagens långdistans, där Marcus faktiskt fick dela segern med IFK Moras Linus Mood (på samma sekund efter 4 933 sekunders cykling …). Marcus och Erica vann förstås Tour de Stockholm (på maxpoäng) och leder svenska mountainbikecupen.

    I Wedevågsloppet uteblev Abraham Adhanom, som knäckte det 25 år gamla banrekordet i fjol (han sprang på Kungsholmen i stället), men 19-årige Solnalöparen Yergalem Shewalem dök upp och sprang bara 61 sekunder över betydligt mer rutinerade Adhanoms fjolårstid. Örebro AIK:s Jakob Nilsson spurtade ned Hällefors Peter Wiker i kampen om andraplatsen och maxpoängen i långloppscupen (35.25 på Nilsson, 35.36 på Wiker) medan Örebro AIK:s Mikaela Kemppi tog andraplatsen på damsidan (bakom en annan Solnalöpare, 17-åriga Bekelu Beji) på 38.17. De två var enda damöparna under 40 minuter, Sävedahlens Lisa Bergdahl tog tredjeplatsen på 40.50. Nilsson och Kemppi har tagit tidiga, och rätt stora, ledningar i långloppscupen.

    Kungsholmen runt? Tja, halvmaran blev en mycket sällsynt DNF (did not finish; brutet lopp) för Erik Anfält, som haft fotproblem på slutet och nu också lårbekymmer, tvingades kliva av. men Mattias Nätterlund och Ludvig Börjesson höll Örebro AIK-fanan högt och slutade nia och elva på 1.15.29 respektive 1.15.54, sju minuter bakom segrande Lars Södergård. Adhanom? Jo, han sprang milloppet på 29.46.

    I Karlskoga vann JVM-orienteraren William Pommer, från Hörnefors, trailtävlingen Energi- och Miljöloppet på 23.53 (det är enda tiden som anges, det är nämligen, egentligen, ett lopp helt utan tidtagning). Karlskogaorienteraren Marie Pettersson, som vann första deltävlingen i Närkekvartetten i torsdags, vann damklassen före skidåkaren Malin Hedlund.

    Frida Södermark, som vann Svampenmaran förra lördagen med över en timme, klarade sina målsättningar i Wings for life run: Hon vann tävlingen lokalt i Santiago, Chile (med nästan åtta kilometers marginal), och lyckades hålla igång över 50 kilometer innan mållinjen hann ikapp (52,37). Precis som hon trodde bjöd dock ”världstävlingen” lite för tuff konkurrens. Japanskan Kaori Yoshida (tidigare avstängd för epodopning …) vann med nästa sju kilometers marginal före portugisen Vera Nunes (Yoshida sprang 65,71 kilometer, världsrekord i tävlingsformen). I loppet i Kalmar lyckades två skidåkarbröder Impola från Kopparberg nästan få ihop en mara. Bill kutade 41,31, Bob (som sprang 2.43.11 på Stockholm marathon i fjol) hann pressade sig 250 meter längre och fick 41,56.

    Och så har Adam Axelsson varit och tränat med bröderna Northug. Bara en sån sak!

    Och säkert har det hänt mycket, mycket mer i helgen. Hör av er om jag glömt något viktigt!

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Viktigast av allt: Heja Stina!

    När det går nog bra för de lokala konditionsidrottarna (och jag är i tjänst) blir det ju nyhetsartiklar på na.se istället för blogginlägg om deras insatser. Som i går, med Lilian Forsgren. Eller i dag, när Emilia Fahlin körde hem en bergatröja i Kina och Matthias Wengelin blev EM-sexa i Huskvarna.
    Men, det har ju hänt en del annat i dag också.
    I skogarna söder om Vretstorp sprang Lina Persson, OK Skogsfalken (från Svängsta, norr om Karlshamn), och Johan Strand, Göteborg-Majorna, hem andra deltävlingen av Närkekvartetten. Bästa lokala löpare var Amélie och Jakob Wallenhammar, Hagaby, med varsin tredjeplats. Mest anmärkningsvärt? Att EM-klara orienteraren Martin Regborn ställde upp i motionsklass och slutade på tredje plats, två minuter bakom William Pommer, Stora Tuna. Men så var det förstås också ett rent träningspass och inte tävling för Regborn.
    Och så avgjordes andra deltävlingen av mountainbikeorienteringens Tour de Stockholm, med nya segrar för Garphyttans Marcus Jansson (vann med 14 minuters marginal över en medeldistans …) och Karlskogas Erica Olsson. Det blir åtminstone lite tuffare konkurrens i morgon, när tredje deltävlingen avgörs i morgon. Den dubblerar nämligen som första deltävlingen i svenska cupen, vilket lockar ett större startfält.

    Men klart viktigast i dag: Läs kollega Anna Levins reportage om swimrun-atleten och bloggbekantingen Matti Tordsson och hans leukemidrabbade dotter Stina, som får stöd av artisten och swimrunprofilen Petter. Otroligt stark läsning på nätet, men framför allt i morgondagens pappers-NA. Heja Stina!

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fahlin inför Kina: ”Åker dit och tränar på lagkörning och spurtuppdrag”

    I morgon inleder Emilia Fahlin avslutningen på en hektisk vår som redan innehållit 24 tävlingsdagar, och som nu ska avrundas med ytterligare tre race i Kina. Tour of Chongming Island är ett tre dagar långt, i princip helt platt, etapplopp som allt som oftast brukar sluta med stora klungspurter. Inte direkt vad den OS-klara Örebrocyklisten har som specialitet. Det börjar med två vanliga linjeetapper, 140 respektive 113 kilometer långa, och avslutas med ett kriterium på 99 kilometer på söndag. Fahlin berättade lite om tankarna när jag pratade med henne i måndags.

    – Det är en typisk klungspurttävling. Tre dagar klungspurt. Det brukar går fort, vara många attacker men alltid samla sig till kontrollerade spurter med de bästa lagen. För mig personligen ser jag mest fram emot att öva på att köra spurtuppdrag, att vara en del av spurttåget. Det lär inte bli jättemycket utrymme för att köra för framskjutna placeringar åt mig själv, det är inga favorittävlingar, inga finaler som passar mig. Så jag åker dit och tränar på lagkörning och spurtuppdrag, säger Fahlin till Konditionsbloggen.

    Förutom Fahlin ställer hennes italienska stall Alé-Cipolliini upp med Marta Tagliaferro, Annalisa Cucinotta, Anna Trevisi, Ellen Skerritt och Martina Alzin. Teamchefen Fabiana Luperini hoppas på bra resultat i ett pressmeddelande: ”Det kommer vara många starka cyklister med i tävlingen i Kina, och det blir ett viktigt test för oss. Vi kommer jobba hårt, tjejerna är fokuserade och väldigt beslutsamma. Vi kommer att spela ut alla våra kort, inte bara i spurterna.”

     

    På torsdagen inleddes elitserieavslutningen i orientering i Sandviken, och det har jag skrivit en del om här (Lilian Forsgren blev femma!). Marcus Jansson och Erica Olsson vann lika väntat som överlägset – båda med över tio minuter – sina respektive klasser när den första av fyra etapper av mountainbikeorienterarnas Tour de Stockholm avgjordes. Och på hemmaplan drog Närkekvartetten igång med långdistansen i Vretstorp, och karlskogingen Marie Pettersson, OK Djerf, fixade länsseger i damernas huvudklass (med över tre minuters marginal) medan Södertälje-Nykvarns Erik Liljequist vann herrklassen.

    Själv gjorde jag lite oväntat säsongspremiär som löpare när jag kutade Grisrundan i Östansjö, en väldigt trevlig men lerig tävling på Tjurruset-tema, med tre långa avsnitt av lerigt bäckvadande och 70 procent obanad terräng. Det höll dock på att ta en ända med förskräckelse när jag, som taktiserade och försökte ligga i rygg hela tiden, tappade min gubbe och tvingades leta snitslar på egen hand. Tittade för mycket åt sidorna och sprang rakt in i ett träd, med en utstickande gren som stack sönder högerkinden med blodvite som följd. Får vara glad att pinnen inte stack ut ögat.
    Kände redan på uppvärmningen att benen var skräp, och att jag därtill är helt ur form hjärt- och lungmässigt gjorde att det blev åtta väldigt långa kilometer, även om man tar den tuffa banan i beräkning.
    Hallsbergssonen Emil Lauri, som fått det prestigefyllda priset ”årets talang” av sportjournalisternas klubb i Örebro län (alltså årets största talang alla sporter inräknade i Örebro län) och varit femma på junior-VM, vann överlägset, med nästan 4,5 minuters marginal. Korsade mållinjen på 37.17.
    Jag? 28:a på 51.58, närmast bakom damsegraren Hanna Henriksen.

    Emil Lauri i den första, långa bäcken. Flög fram, enligt uppgift. Foto: Maria Åström
    Emil Lauri i den första, långa bäcken. Flög fram, enligt uppgift. Foto: Maria Åström
    Konditionsbloggaren behöver sjukvård efter målgång. Foto: Maria Åström
    Konditionsbloggaren behöver sjukvård efter målgång. Foto: Maria Åström
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Långhelgens höjdare – extra fet lista

    Med torsdag som röd dag är det ju i praktiken redan i dag fredag – och det märks även i Konditionsidrottssvängen. Så här är en rekordtidig – och rekordlång – ”helgens höjdare” med allt ni inte ska missa.

    1. Mountainbike-EM i Huskvarna
    Etablerade landslagsåkarna Matthias Wengelin och Axel Lindh har ju båda flyttat till Örebro senaste året och bytt klubb till Almby IK, så plötsligt har länet två åkare med på EM. Inte illa pinkat, direkt. Ingen av dem får dock åka torsdagens inledande mixedstafett, då bara en herrelitåkare får starta och svenska förbundskaptenen valt att satsa på Emil Lindgren (apropå tre gånger Filip på natt-SM-pallen kan man ju konstatera att det är tre gånger Emil i svenska stafettlaget …). På fredag kör dock både Wengelin och Lindh sprinten (som avgörs som en skidsprint, med individuellt kval och finalheat; Wengelin var sjua i en kaosartad EM-tävling i Italien i fjol) och på söndag avgörs OS-disciplinen, crosscountry. I dagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se) har jag en lång intervju med Wengelin inför mästerskapet i Huskvarna.

    2. Elitseriefinalen i orientering
    Elitserien i orientering, som i år heter swedish league, med tre deltävlingar i Sandviken; sprint på torsdag, medeldistans på lördag och långdistans med jaktstart på totalresultat där först i mål vinner hela elitserien. Två av fyra EM-klara länsorienterare finns på plats i Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund, medan Martin Regborn och Filip Dahlgren istället prioriterar träning. Forsgren ligger elva och Tjernlund på 14:e plats efter fyra deltävlingar. Inför söndagens jaktstart räknas varje löpares fyra bästa resultat från sex deltävlingar, och varje poäng bakom ledaren betyder en sekund i jaktstarten. I startlistan finns också namn som OK Tisarens Daniel Attås och Filip Jacobsson. Tävlingarna sammanfaller med Kuxaträffen, och lockar långt över 1 000 deltagare och massor av länslöpare även utanför elitklasserna.

    3. Wedevågsloppet
    Abraham Adhanom, den 38-årige ex-eritrianen som numera bor i och tävlar för Eskilstuna och som tog fem SM-guld (5 000 och 10 000 meter, på halvmaraton, långa terräng-SM, lagtävlingen i korta terräng-SM) och två silver (korta terräng-SM, lagtävlingen i långa terräng-SM) förra året, blev ju den som till slut knäckte Jonny Danielssons klassiska tid över Wedevågsloppets 10,2 kilometer – 30 minuter blankt från 1990. 15 000 spänn fick Adhanom för bedriften i fjolårets lopp, och nu är han tillbaka för att casha in 15 lax till. För trots att banrekordspotten rök i fjol så har lika mycket pengar åter stoppats in om någon nu kan slipa ytterligare sekunder från Adhanoms finfina 29.55. Någon startlista har jag dock inte lyckats hitta, så vilka fler som ställer upp i lördagens tävling, som är den femte av 27 deltävlingar i långloppscupen, återstår att se.

    4. Tour of Chongming Island
    Världstouren rullar vidare med ett etapplopp fredag–söndag, och Emilia Fahlin är på plats i Kina för sista tävlingen innan OS-uppladdningen börjar med tre veckors träningsläger på hög höjd i spanska Sierra Nevada-bergen. Annars är det lite tunt i startlistan, bara 14 stall till start och flera av de allra värsta saknas; det finns inget Boels-Dolmans, inget Rabobank, inget Orica … Alé-Cipollini har dessutom lämnat Marta Bastianelli, Malgorzata Jasinska och Ane Santesteban, som gjort många av de bästa resultaten i år, hemma. Men vid sidan om Fahlin är i varje fall Marta Tagliaferro, som tagit två etappsegra i mindre tävlignar den här säsongen, samt Ellen Skerritt, Annalisa Cucinotta, Martina Alzini och Anna Trevisi. En längre förhands med Fahlins tankar inför tävlingen kommer på bloggen i morgon!

    5. Närkekvartetten
    Samtidigt som många av Sveriges – och länets – bästa löpare drar till Sandviken för elitseriefinalen avgörs årets stora orienteringshelg i länet, den av OK Tisaren, KFUM Örebro och Hagaby Goif samarrangerade Närkekvartetten. Den inleds med lång- och medeldistans vid Tycke, söder om Vretstorp, torsdag och fredag, och avslutas med lång- och medeldistans i Mogetorp på lördag och söndag. Mellan 580 och 820 löpare är anmälda per dag.

    Bubblare: Det ska springas löptävling i Karlskoga också, trailloppet som i fjol hette Kretsloppet men i år går under namnet Energi- & Miljö-loppet (5 780 meter med 235 meters ), och där jag blev topp tio i fjol (självskryt är väl bästa beröm, eller hur var det nu?). Men i år är jag tyvärr bortrest på lördag (och därtill ur form). För alla barn är det arrangeras dessutom Majaloppet på Stora Holmen. Och redan i morgon, torsdag, är det alltså Grisrundan i Östansjö. Och så kickstartar mountainbikeorienterarna den nationella säsongen med fyradagarstävlingen Tour de Stockholm, som avslutas med de två första deltävlingarna i svenska mountainbikecupen lördag och söndag. Marcus Jansson, Garphyttecyklisten som är Sveriges bäste herr-mtbo-åkare, och karlskogingen Erica Olsson, som är Sveriges största talang och förra sommaren tog J20-EM-silver som 15-åring, är anmälda till alla fyra tävlingsdagarna, medan en del andra verkar välja att bara köra helgen. Och man får ju heller inte glömma Kungsholmen runt, halvmaran i Stockholm som i år lockar löpare som Erik Anfält (om foten håller, den har varit en följetong på Instagram), Mattias Nätterlund och Ludvig Börjesson.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Wengelin minns Örebro City Sprint Cross Country: ”Kanske dags att återuppliva” (och Emma Igelström till Örebro!)

    I går träffade jag Matthias Wengelin i Markaspåret för att snacka mounatinbike-EM (i Huskvarna med start på fredag), OS-satsningen, klubbytet, flytten och Team Bergslagsloppet, ett reportage som går att läsa i onsdagens pappers-NA. Han berättade också om uppladdningen inför EM, sjundeplatsen hemma i Säter i helgen, men det lyckades jag inte klämma in i papperet.
    – Det var skitkul att få tävla på hemmaplan, vi har inte haft någon stor tävling i Säter förut, och nu var det inte bara svensk cuptävling utan dessutom en internationell rankningstävling som lockade åkare från bland annat Norge och Estland. Det var jäkligt mycket folk som kollade, och det var skitkul att få köra inför vänner och bekanta, att få visa vad man egentligen håller på med, säger Wengelin som slutade sjua i tävlingen.
    – Ett helt okej resultat. Jag hade varit krasslig i 1,5 veckor, förkylning och feber, och det här var första gången jag tog ut mig efter det. Det blev ett skönt kvitto på att kroppen fungerade som den skulle, jag kunde blåsa ur mig totalt. Nu är det bara att bygga vidare sista veckan mot EM. I övrigt har jag fått vara frisk hela vinter, så den här sjukdomen har inte stressat upp mig. Jag har låtit det ta den tid det tagit, och nu är det bara att gasa.
    Nyinflyttade örebroaren Wengelin mindes också tillbaka till Örebro City Sprint Cross Country, som avgjordes mitt i centrala stan, runt slottet, 2004 och 2005 (se bilden längst ned i blogginlägget). Ett minne för livet för Sätergrabben som då var i övre tonåren, men också ett sätt att ta mountainbiken till folket, att visa sporten för nya, potentiella utövare.
    – Det var en jäkligt häftig tävling, man åkte nedför trapporna vid slottet och runt där, och det var massor av folk som tittade. Kanske vore dags att återuppliva den tävlingen, funderade Wengelin som nu alltså tävlar för Almby, som arrangerade tävlingen när det begav sig (med två EM-åkare i klubben, Wengelin och Axel Lindh, känns det väl som en given satsning).

    Ett lopp jag hade missat helt tills jag var och sprang i trappan på Kvarntorpshögen (fråga inte hur det gick!) i måndags är Sydnärkespolisens arrangemang Grisrundan. Det avgörs på torsdag eftermiddag, och verkar vara en Tjurruset-inspirerad tävling. Av den sparsmakade hemsidan att döma verkar det vara tredje upplagan som avgörs i Östansjö på torsdag, med 70 startande 2014 (Andreas Björk och Åsa Carlsson vann) och 118 2015 (Patrik Johansson och Åsa Carlsson vann).

    Dan efter världscuppremiärens avslutning i Polen var det förstås stjärnfritt när fjärde deltävlingen i Milans poängtävling avgjordes i Lockhyttan på tisdagskvällen. Eller ja, några kända konditionsbloggsnamn fanns förstås med, som Anton Hallor som vann huvudklassen i överlägsen stil, med nästan fyra minuters marginal till tvåan Oskar Arlebo, KFUM Örebro, och Per Sjögren, som följde upp lördagens DM-silver i terräng med seger i poängtävlingens klass två. Det var inga damer till start i huvudklassen den här gången, men Josefin Erlandsson, Milan, var bäst i klass två.

    I Glanshammar följdes lördagens DM upp med avslutning av terrängsserien i vårsolen i kväll, men de resultaten (som kommer att ramla in på den här länken) är ännu inte publicerade.

    Och så släppte Örebro triathlon i kväll nyheten att Emma Igelström, den fyrfaldiga världsmästaren i simning som la av 2005, kommer att springa medeldistanstävlingen den 6 juni. Igelström gör tydligen en seriös ironmansatsning i år för att via Kalmar Ironman kvala in till VM i Hawaii.
    – Jag hopps kunna vara med och slåss om en kvalplats, säger Igelström till Örebro triathlons hemsida.
    Jag intervjuade faktiskt Igelström lite kort en annan gång när hon var i Örebro …
    Totalt är 37 triathleter hittills anmälda till Örebro triathlon i medeldistansklassen, och ytterligare 15 i den korta motionsklassen.

    Mattias Karlsson, Mattias Stenberg och Mattias Bergkvist i Örebro City Sprint Cross Country 2004. Foto: Kicki Nilsson
    Mattias Karlsson, Mattias Stenberg och Mattias Bergkvist i Örebro City Sprint Cross Country 2004. Foto: Kicki Nilsson
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Förbundskaptenen utesluter inte Fahlin på OS-tempot: ”Får avgöra framöver …”

    Emilia Fahlin är klar för OS, och förutom en sida i morgondagens pappers-NA blev det också en längre text på na.se som går att läsa här. Men jag tog också ett snack med förbundskapten Martin Vestby, som ringde upp från Belgien och berättade om hur han ser på uttagningen av Fahlin och Sara Mustonen-Lichan som hjälpryttare åt svenska stjärnan Emma Johansson, som fick sitt OS-besked redan i november. Och vet ni vad? Han öppnade faktiskt en liten, liten dörr på glänt för att tidigare tempospecialisten Fahlin skulle kunna få den enda, svenska OS-platsen i tempo fyra dagar efter linjeloppet där tanken är att Johansson ska kröna karriären med ett OS-guld.

    – Cykel är en lagsport, ska man vinna gäller det att ha stöttning, för Emma är det viktigt att ha tjejerna med sig så länge som möjligt in mot finalen på tävlingen. Det är väldigt tacksamt att kunna ha hjälpryttare som har så mycket erfarenhet och som känner varandra så väl som Emilia, Sara och Emma. De har kört många tävlingar ihop, och Emilia har dessutom en väldigt stor egen rutin och en väldigt god förståelse för olika aspekter av cykeltävlingar. På så sätt har vi ett bra, harmoniskt lag som kan prestera ihop, säger Vestby till Konditionsbloggen.
    Så för Fahlin handlar det om ett renodlat hjälpryttaruppdrag?
    – Emilia har visat en stigande nivå sista halvåret, men eftersom banan 
i Rio är så tuff så är det svårt att se något annat än att det blir en uppgörelse mellan de allra bästa i världen på slutet, och då är det vår kapten, Emma, det handlar om. På en så tuff bana som det är på OS så kommer det att vara taktiken att köra för henne. Över den sista backen (åtta kilometer långa stigningen upp till Vista Chinesa, med 400 höjdmeter) kommer bara de bästa vara med, och den är nog i hårdaste laget för Emilia. Man vet aldrig, man ska aldrig avskriva något, men Emilias huvuduppgift blir att hjälpa Emma fram till avslutningsbacken.
    – Emilias viktigaste uppgift blir ett parti tidigare på banan, genom ett naturreserverat där det är ett par backar och ett kullerstensparti. Där ska hon vara med och bidra. Sedan vet man aldrig, det kan bli lite som på VM i fjol med en tidig utbrytning, och har hon möjlighet att ta på sig ett sådant jobb och vi väljer att skicka iväg henne vet vi att hon har hög kapacitet. Emilia har varit offensiv och kör mycket i utbrytning senaste månaden.
    Ja, hur ser du på Fahlins utveckling senaste året?
    – Hon har haft en bra start på säsongen. Ja, hon hade en bra avslutning i fjol och har haft en stigande nivå sedan dess. Efter att ha slitit några år är det kul att se att det börjat lossna för henne. Hon körde ju väldigt bra på VM i fjol, och med lite tur hade utbrytningen kunna hålla hela vägen.
    Kommer ni ha någon gemensam OS-laddning med landslaget?
    – Tjejerna sitter på proffskontrakt vilket gör att vi inte kan hitta på så mycket, men Emilia och Sara kommer att köra för landslaget i Thüringen Rundfahrt i Tyskland (15–21 juli). Emma kommer också att köra den tävlingen, men hon kommer göra det för sitt proffslag (Wiggle-High5). De andra kommer ändå kunna träna på att ta förningar i förhållande till hur vi önskar att det ska se ut i OS, och förbereda sig för att prestera på topp både mentalt och fysiskt under OS. Efter Thüringen kommer Emma åka till Portugal och träna en vecka, medan Emilia åker till Sverige. Sedan kommer vi åka tidigt till Rio för att vänja oss vid tidsomställningen och kolla in banan.
    Det har pratats om en eventuellt fjärde svensk OS-plats, hur är läget där?
    – Det är nationsrankningen efter kommande helg som gäller för fördelningen av OS-platserna, och vi slåss med Australien om sista platsen som ger fyra OS-biljetter. Nu gjorde Australien jättebra resultat senaste helgen medan våra cyklister inte plockade så många poäng, så det ser tufft ut att ta sista platsen. Det ska till något alldeles extra helgen som kommer om vi ska greja det.
    Tempoloppet i OS då, är det självklart att Emma tar den enda svenska platsen där?
    – Den har varit tilltänkt för Emma sedan lång tid tillbaka, men det finns lite diskussioner kring hur vi ska göra. Vi får se.
    Om hon avstår, är det Emilia som är starkaste kandidaten?
    – Det kan jag inte svara på. Det mest troliga är ändå att Emma kommer att köra, vad som händer annars får vi avgöra framöver.

    Förutom allt OS-snack, som ni alltså kan läsa på annat håll, hörde jag lite med Emilia om senaste tävlingen, Women’s Tour de Yorkshire Race i lördags.
    – Redan efter de första backarna, efter elva kilometer, var vi bara tre kvar i laget (Ellen Skerritt, Martina Alzini och Annalisa Cucinotta åkte av tätklungan tidigt), så det blev mycket jobb för oss två (Fahlin och Anna Trevisi) som var kvar och kunde hjälpa spurtaren (Marta Bastianelli). Sista 35 kilometer, över sista berget, satte Lizzi (Armitstead) in en attack tillsammans med en annan tjej, så vi fick samarbeta med två andra storlag för att köra in utbrytningen, och det var lättare sagt än gjort. Men det gick vägen. Sedan räckte det tyvärr inte hela vägen för Marta, som var ganska missnöjd. Men även om man önskar att det gått bättre för laget så är jag själv nöjd med hur det kändes. Jag kände mig bra, det var en jäkla fin tävling med mycket supportrar som hejade, och jag hade en himla bra dag på jobbet trots att det var slitigt. Så inget resultat i bagaget, men en bra känsla, säger Fahlin som i morgon bitti flyger till Kina för världstourtävlingen Tour of Chongming Island.

    Pratade för övrigt lite med orienteringens förbundskapten Håkan Carlsson tidigare i kväll, efter att världscuphelgen i Polen avslutats med mixedsprintstafett, och pressade honom lite på hur han ska formera EM-laget på distansen. Just mixedsprintstafetten inleder nämligen mästerskapet i Tjeckien om mindre än tre veckor, och Sverige får bara ställa upp med ett lag, två herrar och två damer, där.

    – Jag måste analysera och reflektera och väga ihop med det jag tror kan jag flest EM-medaljer åt Sverige, så vi får ihop ett totalprogram med lagom belastning på löparna, säger Carlsson till Konditionsbloggen.

    Något som kan vara negativt för  Martin Regborn (i dag sprang Emil Svensk och Jonas Leandersson i svenska förstalaget, och dessutom finns Jerker Lysell, som missade världscuppremiären på grund av hälseneskada, med i leken) som får tävla fyra dagar i rad om han tas ut till stafetten (dagen efter mixedsprintstafetten är det kval och final i individuella sprinten, dagen därpå långdistanskval och sedan långdistansfinal). På damsidan har Lilian Forsgren, som fick springa distansen på VM i Skottland i fjol och dessutom tog en världscupseger i disciplinen, sannolikt långt borta från ett svenskt EM-lag. Tova Alexandersson och Helena Jansson tog damplatserna i förstalaget i dag.
    – Vi får se när jag är klar, men jag kommer lämna EM-laget senast en vecka före, säger Carlsson (läs mer om vad han hade att säga i tisdagens pappers-NA).
    , , , , , , , ,

  • KFUM-laget till SM – utbrytare uttagna

    KFUM Örebro Friidrott, eller kort och gott KFUM Örebro som vi kallade dem fram tills i onsdags, vann ju klubblagstävlingen division 1 Svealand på damsidan förra året och kvalade därmed in till högsta divisionen i årets lag-SM, som avgörs med kval på två orter den 14 maj (för KFUM:s del i Enskede) och final i Norrköping den 13 juli. Nu har de första nomineringarna kommit, och ur konditionsbloggsperspektiv (jag intresserar mig ju främst för distanserna från 800 meter och uppåt) är det trion Erika Bergentz (800), Josefin Gerdevåg (1 500) och Antje Torstensson (5 000) som tagits ut, medan det fortfarande är oklart om det blir Bergentz eller Gerdevåg som springer 3 000 meter hinder (”hinderlöpningen är en timme in i programmet, två timmar efter hinder är 800 och 2,5 timmar efter hinder är det 1 500 meter. Tjejerna själva får bestämma”, skriver klubben på sin hemsida).
    En pikant detalj i sammanhanget är ju att Torstensson tillhör den ”gamla” klubben och hunnit med att vara ordförande (och hoppa av posten på grund av tidsbrist) sedan senaste årsmötet medan Bergentz var en av de första som övergick i den nya klubben (precis som sprintern Fanny Runheim, som också är uttagen i laget). Oklart om Bergentz och Runheim kommer att ställa upp, jag har inte hunnit prata med dem, men klart är att de den 14 maj ännu inte kommer ha hunnit övergå i den nya föreningen eftersom det är en karenstid på en månad innan man får börja tävla för en ny klubb efter byte under pågående säsong.
    KFUM kommer alldeles oavsett att få svårt att ta sig till final som nykomling, vilket klubben också skriver själv på sin hemsida (”målsättningen måste vara att hänga kvar, det vill säga undvika sistaplatsen”).

    I övrigt har söndagens mest präglats av Martin Regborns bästa internationella placering i karriären (vilket jag skrev om här). På hemmaplan slutade KFUM Örebros Elsa Ekelin sjua och Tisarens Daniel Attås åtta när Finspångsorienteringens långdistans avgjordes på söndagen.

    , , , , , , , , ,