Konditionsbloggen

  • Bloggaren tillbaka på anständig nivå – och långloppscupen lever in i finalen

    Precis hemkommen från Kilsbergsleden, och för en gångs skull stod jag själv på startlinjen. Annars brukar jag vara sliten, sjuk eller allmänt indisponibel just den här helgen (även om jag varit på plats vid Karlslunds motionscentral fem år i rad eller så), och enda gången jag tidigare deltagit var som pacer åt sambon för tre år sedan (det slutade med att hon trampade snett och fick ägna andra halvan av loppet åt att överleva. Men den här gången löpte jag själv, och målet efter två riktigt bra träningsmånader blev för mig rätt tuffa 65 minuter. Jag trodde länge att det var omöjligt, sedan att jag klarade det – men i mål stannade klockan på 1.05.11. En liten miss, men mitt stora mål var egentligen att hålla under 4.30-tempo hela vägen, och det klarade jag (räknade på förhand märkligt nog på att loppet var 14,4 kilometer – det var därför jag trodde att jag hade klarat målet när jag passerade 13 kilometer med 4.30-snitt på klockan och kände att jag skulle orka hålla det –  men det är 14,7, vilket gör att jag hade behövt hålla 4.25-snitt, och jag landade på 4.26). Att jag dessförinnan ett tag trodde att jag inte skulle klara det berodde på att jag kände mig rätt sliten i vaderna redan efter sex kilometer, men det lättade, och halvvägs (efter 7,3, jag har ett mentalt märke där, eftersom jag gjort många träningsvarv i Karlslund) så kände jag mig plötsligt lätt och plockade massor av ryggar på vägen tillbaka. Med fyra kilometer kvar fick jag på långt håll syn på Maria Erikssons rygg, men Startlinnet närmade sig alltför långsamt, och i sista kurvan hade jag gett upp möjligheten att komma ikapp. Men med en riktig långrökare till spurt lyckades jag på något sätt (det kändes rent tarvligt, faktiskt) kliva förbi precis före mållinjen (i resultatlistan är jag 1,1 sekund före). Det sköna med det var att jag fick ta ut mig totalt, tömma de sista krafterna, i det som blev mitt sista riktiga lopp den här säsongen (det har ju inte blivit så många – av mållopp blev det bara Örebro backyard ultra sedan jag tvingades ställa in Bergslagsleden ultra). Tack för den ryggen, Maria!
    Även om jag inte riktigt nådde målet om 65 minuter så känns det skönt att vara tillbaka på en (för mig) anständig nivå. Sommaren 2016–sommaren 2017 var en vråltung period där alla min kurvor pekade spikrakt nedåt trots att jag tränade enligt ordning. Men nu känns det som att jag fått ordning på kroppen igen (det verkar ha varit det brutalt dåliga blodvärdet som spökade), och det känns skönt att kunna trycka på lite igen.
    Nu blir det tårta. Eller i varje fall marängsviss. För att tjäna några kilo (och därmed sekunder) brukar jag alltid sluta äta godis och fikabröd den sista mars (i år dock den sista februari), och sedan hålla i det tills tävlingssäsongen är över. Inget sött förrän sista mållinjen är tagen. Den togs i dag. Nu blir det att ladda om för nästa år som, åtminstone, kommer att innehålla Örebro backyard ultra, Niesenlauf, Lur backyard ultra, Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra. Vi ses på nästa startlinje!

    I täten dök både Valencia marathon-satsande Erik Anfält och rehabande Mikaela Kemppi upp i det äldsta och finaste loppet som deras Örebro AIK arrangerar. Ingen av dem fick dock med någon segerkrans hem: De la i stället Finspångs Johan Fagerberg (tvåa bakom Linus Rosdal) och Motalas Johanna Eriksson beslag på. Anfält blev tvåa i herrklassen på sin näst bästa tid i tävlingen (2015 hade han draghjälp av Rosdal och sprang in som tvåa på 48.19, nu gick han in på 49.45, 49 sekunder bakom Fagerberg). Kemppi blev trea, och fick för andra helgen i rad se sig slagen av klubbkompisen Liduina van Sitteren (som i långa terräng-DM senast blev den första länslöparen vid sidan om Josefin Gerdevåg att besegra Kemppi utomhus på 4,5 år), som i sin tur blev tvåa bakom Eriksson. Eriksson på 56.28, van Sitteren på 58.23, Kemppi på 1.03.07 (i fjol vann Kemppi på 57.50). I herrklassen blev Ludvig Börjesson trea på 52.39.
    Femman på herrsidan, Per Arvidsson, såg till att hålla liv i långloppscupen till finaltävlingen i Östansjö den 9 december (Lucialoppet). Eller, egentligen var det totalledaren Per Sjögren som gjorde det genom att inte starta. Resultatet innebär hur som helst att Arvidsson nu tar hem cupen om han vinner Lucialoppet samtidigt som Sjögren inte blir topp sex. Vid alla andra scenarior tar Sjögren hem totalsegern på herrsidan (på damsidan har ju Kemppi redan säkrat titeln).

    , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare

    1) Kilsbergsleden
    Säsongens näst sista deltävling i långloppscupen, det klassiska terrängloppet Kilsbergsleden som grundades redan 1966, och som sedan 1973 avgörs i Karlslundsskogen. För seniorerna är det ett varv på den längsta ordinarie slingan där, som är runt 14,4 kilometer lång, som gäller. Klassen på deltagarna har varierat rejält mellan åren, senaste två åren har KFUM Örebros starka terränglöpare Linus Rosdal, som missade terräng-SM (Skada? Sjukdom? Bloggen vet ej), dykt upp och sprungit hem segern på herrsidan, Motalalöparen Johanna Eriksson enda dam under timmen 2015 medan Mikaela Kemppi förra året gick in under 58 minuter som segrare närmast före klubbkompisen Eric Lech.
    I år är Liduina van Sitteren storfavorit av de föranmälda, med Anna Pettersson, Kajsa Rosdal och Maria Eriksson huggandes där bakom. På herrsidan får Per Arvidsson räknas som favorit före Mathias Viktorsson, Habtom Tesfamichael och Johan Ingjald. Men det lär förstås ramla in en eller annan intressant efteranmälan.
    Vad gäller långloppscupen är den ju redan avgjord på damsidan, medan det på herrsidan bara är klart att vinnaren heter Per, inte om det blir Sjögren eller Arvidsson. Sjögren leder på 52 poäng, Arvidsson är tvåa på 47. Arvidsson har möjlighet att plocka nio poäng till (om han vinner både på söndag och i Lucialoppet) medan Sjögren kan ta tolv till (om han vinner de två, han har nämligen bara gjort åtta tävlingar i cupen hittills i år och behöver inte räkna bort något resultat). För att Sjögren ska säkra sin andra totalseger i cupen (han vann även 2014) behöver han bli sämst trea (slutar båda på 56 poäng vinner Sjögren på fler segrar). Kommer Sjögren däremot inte till start (han är inte föranmäld) så kommer cupen under alla omständigheter att leva tills sista deltävlingen.

    2) Alla helgona swimrun
    På söndag är det dags för andra upplagan av länets enda swimruntävling, även om det mer är ett välgörenhetsarrangemang än just en tävling (jag är osäker på om det delades ut några priser eller liknande förra året). Alla helgona swimrun arrangeras uppe i Ånnaboda (förra året fick de slå hål på isen på Södra Ånnabosjön innan de hoppade i, i år ser väderförutsättningarna lite bättre ut …), och allt överskott går till Barncancerfonden genom insamlingen Heja Stina, som jag skrivit mycket om här på bloggen. Banan består av 5,7 kilometer löpning och 300 meter simning, fördelat på fyra löpningar och tre simningar.

    3) Antalyas femdagars
    Martin Regborn är ju i Turkiet och kutar, och även om det mer handlar om en uppstart av träningen inför säsongen 2018 än något annat så är det alltid kul att följa örebroarens framfart i orienteringsskogarna. Helgens båda etapper – en medeldistans på lördagen och en sprint på söndagen – har dessutom världsrankningsstatus, så världscupfyran Regborn har en möjlighet att förbättra sin niondeplats på rankningen.

    , , , , , , , ,

  • Kollegan springer New York City marathon – vilket är ditt drömlopp?

    Min NA-kollega Anders Erkman flög till USA i går morse för att förverkliga en av sina drömmar: Att springa New York City marathon (läs mer om Erkmans äventyr i den här pluslåsta artikeln!). Tävlingen, som är en av världens största maratonlopp alla kategorier, avgörs på söndag, och många ser den som den ultimata löpartävlingen att någon gång få springa. Eller så här; till Berlin eller Frankfurt (eller Valencia, för den delen) åker man för att springa fort, till New York åker man för upplevelsen.
    Det fick mig att fundera på vilka löpardrömmar jag själv har. Jag har ju i mångt och mycket övergett det här med asfaltslöpning (stig är roligare), och har inte gjort en asfaltsmara på över fem år nu. Samtidigt är lopp på runt fem mil alltjämt det som passar min kropp och mina träningsmöjligheter bäst. Hade jag varit en fullfjädrad ultralöpare hade man förstås siktat på UTMB eller Western states eller Leadville 100. Men 100 miles känns just nu lätt oöverstigligt (även om jag sprang den distansen, om än över 24 timmar och med mycket måttlig kupering, i Örebro backyard ultra i somras), så vad skulle vara drömmen just nu? Tja, Limone skyrace eller Ultra skymarathon Madeira tycker jag ser jävligt läckert ut. Och någon gång vill jag tillbaka och springa Skåla opp igen (den tävlingen är bara åtta kilometer lång, men innehåller allt jag älskar i löpning; entusiaster, uppförsbackar och omväxlande underlag). Men drömlopp? Njae, jag vet inte. Tills vidare drömmer jag nog mest om starten i Niesenlauf i sommar.
    Vilket är ditt drömlopp?

  • Årsskifte i friidrotten – här är löparna som byter klubb

    Friidrottens årsskifte äger som bekant (för somliga) inte rum den 31 december/1 januari, utan den 14 november/15 november. Då inleds formellt nästa säsong, och det är tills dess övergångar ska vara registrerade om idrottarna ska slippa den karenstid man drabbas av om man går vid någon annan tidpunkt under året. Härom dagen släppte därför Svenska friidrottsförbundet listan på de övergångar som registrerats i tid (133 stycken in alles) och några löpare från distriktet finns faktiskt med. Först och främst kanske Lukas Melander, som tidigare sprungit för KFUM Örebro men nu senast i den Kumlabaserade föreningen LK Gränslöst (som är öppen för medlemmar från hela landet), och som i våras blev omskriven här på bloggen när han blev först på 20 år att springa under timmen i loppet Askersund–Vretstorp.
    Tre byter också KFUM Örebro mot Thoren: 16-åringen Lisa Hallmén, som är trea i seniorernas distriktsstatistik i år på 1 500 meter (bakom Erika Bergentz och Klara Frih) och som varit en viktig kugge i KFUM:s serielag senaste åren, och 15-åringarna Lovisa Gustafsson, som var tvåa i F15-klassen i Kumla stadslopp i fjol, och Sofie Franzén, som främst är sprinter men ligger trea i på årsbästalistan i distriktet på 1 000 meter i åldersklassen.

    På friidrottsförbundets hemsida kan man också läsa om uttagningarna till nordiska mästerskapen i terränglöpning, men eftersom Lisa Bergdahl är den enda länslöpare som skulle kunna vara aktuell och just NM saknar 22-årsklasser, så blir det inga länslöpare där i år. EM avgörs i Slovakien i december, och dit ska Sverige eventuellt skicka ett sexmannalag i K22-klassen, vilket skulle öppna dörren för SM-femman Bergdahl. Vi får väl se vad som händer.
    På lördag springer jag, och rätt många andra, för övrigt terräng i Kilsbergsleden. Ni kan redan nu kolla in listan på föranmälda här, jag återkommer med förutsättningarna för långloppscupen på fredag.

    , ,

  • Regborn vann långdistanstävling – i Antalya (men han blev inte nominerad till orienteringsgalan)

    Man trodde ju att orienteringssäsongen var slut när Smålandskavlen var lagd till handlingarna i söndags. Men icke sa nicke. Delar av det svenska landslaget, och däribland Martin Regborn, har nämligen flugit till Turkiet för lägerliv och en sprinttävling i Ankara (som avgjordes i söndags, någon resultatlista har jag inte lyckats finna) och Antalyas femdagars med start på måndagen. I den inledande etappen (dit Regborn kom med bara tre timmars nattsömn i bagaget på grund av ett försenat flyg, skriver han på instagram) blev det bara en elfteplats, nio minuter bakom Isac von Krusenstierna på en medeldistans, men i dag gick det betydligt bättre: På en långdistans tog Regborn hem segern med över minutens marginal till tvåan William Lind, som tog VM-medalj i disciplinen i augusti.
    Femdagarsorienteringen fortsätter med en nattorientering på onsdagen (som inte räknas mot totalställningen, och det är väl tveksamt om Regborn, som inte är något fan av nattorientering, springer den etappen alls), vilodag på torsdag, medeldistanser på fredag och lördag (lördagens har världsrankningsstatus) och en avslutande sprint på söndag.

    För övrigt har nomineringarna till årets orienteringsgala nu kommit. Trots karriärens klart bästa säsong, med två världscupsegrar och en fjärdeplats i totala världscupen (som bästa svenska herrlöpare där) är inte Regborn nominerad till något pris (för att nå dit räcker inte jämnhet, utan internationella medaljer verkar krävas). Inte heller är Tisarens Josefin Tjernlund nominerad till årets komet, vilket man kanske kunnat vänta sig efter hennes succéhöst (Linnea Golsäter, Markus Lundholm och Emil Svensk gör upp om den titeln), men Garphyttans Marcus Jansson har i varje fall chansen att bli årets mountainbikeorienterare (han totaldominerade svensk mtbo på herrsidan och blev tia på långdistansen på VM, och ställs mot junioreuropamästaren Elvira Larsson och landslagskollegan Linus Mood).

    , , , , ,

  • Bergdahl hade fått SM-guld – om något annat lag hade ställt upp

    Lisa Bergdahl gjorde ett tappert försök att ta en SM-medalj i K22-klassen när terräng-SM avslutades i Huddinge i dag, och låg trea efter fyra kilometer. Men Fellingsbrolöparen har inte samma strålande form som i våras, och tvingades släppa Västerås Nadja Strandberg och Linköpings Carolina Johnson på andra halvan av det åtta kilometer långa loppet (Bergdahl i mål på 24.29, 21 respektive 20 sekunder bakom Strandberg och Johnson). Bergdahls klubbkompisar (i Göteborgsklubben Sävedalen) Sara Christiansson och Linn Söderholm tog guld och silver på 22.15 respektive 23.50, och tillsammans borde de tre givetvis ha tagit ett överlägset lag-guld: Men lagklassen ställdes in i K22-klassen eftersom Sävedalen var enda klubb med tre löpare till start och det krävs minst två klubbar för att SM-medaljer ska delas ut.
    KFUM Örebro-killarna William Wickholm och Jonatan Gustafsson blev 18:e respektive 22:a i P19-klassen (Gustafsson har ett år kvar där, Wickholm går upp i M22 till nästa år) på 22.06 respektive 22.20, två minuter bakom segrande Husein Ibrahim, Ullevi. På seniorsidan fanns inga länslöpare med på söndagen, när Meraf Bahta och Napoleon Solomon fullbordade sina terräng-SM-dubblar.

    Markus Johansson, Zinkgruvans bidrag i supersprinten i Östersund, åkte ut i åttondelsfinalen efter sin strålande insats i kvalet i går (spana in 14 minuter in i det här klippet). Johansson fick nästan svårast tänkbara motstånd i prologtvåan och supersprintspecialisten Sigurd Braathen Reigstad, Norge, och regerande OS-silvermedaljören Teodor Peterson, som fick ett wildcard till tävlingen efter att ha missat lördagens prolog med magsjuka, och blev trea bakom de båda (men stack fram tån före tio år äldre och betydligt mer rutinerade landslagsåkaren Anton Lindblad). Norska världsrekordhållarna Ludvig Jensen och Marthe Nordlunde vann tävlingen.

    Rebecka Nylin gav Tisaren en flygande start när Smålandskavlen startade om på söndagsmorgonen – sprang ikapp minuten på IFK Göteborgs Camilla Engstrand och växlade tio sekunder före henne och med nästan åtta bak till tredjeplacerade Hakarpspojkarna. Men sedan tappade Ellinor Tjernlund på fjärdesträckan över sju minuter på IFK Göteborg, och trots att hon drygade ut avståndet bakåt (över tio minuter till trean Sävedalen vid växling) så tappade Tisarens ankare Andrea Svensson hela det försprånget på sistasträckan. Kumla- och Hallsbergsklubben blev därmed trea i den säsongsavslutande stafetten, knappan minuten bakom tvåan Sävedalen men över 16 efter segraren IFK Göteborg.
    På herrsidan tappade Olle Josarp från fjärde till sjunde plats på söndagens första sträcka, Erik Fernlund släppte sedan ytterligare en placering på fjärdesträckan och Erik Lindgren tappade fem till på sista, till en slutgiltig 13:e-plats, 44 minuter bakom segrande IFK Göteborg (som mönstrade Fredrik Bakkman på sistasträckan).

    Tisarens Smålandskavlelag i rätt ordning: Lilian Forsgren, Lovisa Persson, Rebecka Nylin, Ellinor Tjernlund och Andrea Svensson. Foto: Tomas Hallmén
    , , , , , , , , , , ,

  • Wilhelm Bergentz tog karriärens första SM-medalj i lerigt terräng-SM: ”Så värd detta”

    Jag förvarnade ju lite om Wilhelm Bergentz, 14 (15 om två veckor), i bloggen i går – men nog var det ändå något av en skräll när Thorén-löparen från Örebro på lördagen sprang hem hela karriärens första SM-medalj, ett brons i terräng-SM:s P15-klass. Bergentz var bara 17 sekunder från guldet efter fyra kilometers löpning i vad som bitvis mest var lervälling efter senaste tidernas regnväder, och hade lika långt bak till fjärdeplatsen. Nils Bredin, Hälle IF, vann på 14.13, tre sekunder före klubbkompisen Sharmarke Ahmed och alltså ytterligare 14 före Bergentz på 14.30. ”En fantastisk tredjeplats”, ”så värd detta efter ett år med så mycket sjukdom”, skriver mamma Erika Bergentz (som själv vann terräng-SM i K40-klassen i fjol men i år går skadad) på sitt låsta instagramkonto.
    IF Starts damer, som i fjol tog silver, bara tre sekunder från guldet, i damveteranklassen, fick i år nöja sig med en sjätteplats där, 3,5 minuter bakom segrande Spårvägen och 1.20 från Björnstorp på tredjeplatsen sedan tiderna för Maria Eriksson (åtta i K40 på 17.15, 54 sekunder från medalj), Anna Pettersson (fyra i K45 på 17.31, 46 sekunder från medalj) och Marie Dasler (femma i K45 på 17.38, ytterligare sju sekunder bakom) adderats.
    KFUM Örebros Melker Forsberg blev åtta i P16-klassen, 50 sekunder från medalj, vilket toppades av pappa Sören Forsberg, Örebro AIK, som var sexa i M50 (men å andra sidan över två minuter från medalj över åtta kilometer). Även Tauno Mertala, IF Start, tog en topp tio-placering genom att vara just tia i M60-klassen.
    På seniorsidan slog Örebro AIK:s Liduina van Sitteren något överraskande Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl med tio sekunder och två placeringar (26:a på 16.02 respektive 28:a på 16.12) – de båda runt två minuter bakom segrande Meraf Bahta. I herrloppet blev KFUM Örebros unga trio William Wickholm, Jonatan Gustafsson och Abdiqani Khadar 47:a, 52:a och 54:e på 14.10, 14.49 respektive 15.08 (Lidingöloppssegraren Napoleon Solomon tog en ny tung seger på 12.20) vilket adderat gav en elfteplats i lagtävlingen.
    I morgon avgörs långa terräng-SM för seniorerna, samt juniorernas lopp med bland andra Bergdahl, Wickholm och Gustafsson till start.

    Axel Ekström? Näe, Garphyttans OS-aktuelle A-landslagsåkare är ju ingen sprinter, och definitivt ingen 100-metersåkare. När prologen till supersprinten i Östersund avgjordes på lördagseftermiddagen var Ekström över halvsekunden från att bli en av 32 som tog sig vidare till söndagens åttondelsfinaler. Han behövde 13,47 på sig för att klara de 100 meterna (världsrekordhållaren Ludvig Jensen vann kvalet på 11,55). Ekströms insats går att se 2.15.36 in i den här pluslåsta sändningen på na.se. Bättre gick det för Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson, som gjorde seniordebut med en 18:e-plats i prologen, på 12.28, 83 hundradelar bakom Jensen.

    Lilian Forsgren och Lovisa Persson respektive Daniel Attås och Filip Jacobsson såg till att Tisaren ligger på andra- respektive fjärde plats i herr- och damklasserna i Smålandskavlen inför omstarten på söndagsmorgonen. Forsgren sprang upp de regerande mästarna i damlaget till en ledning med fem sekunder före IFK Göteborg (och över fem minuter nedtill resten av fältet) på förstasträckan i mörkret på lördagskvällen, men Persson fick släppa minuten på IFK Göteborg på andra sträckan (och en viss Lina Strand, regerande världsmästare, såg till att Göteborg-Majorna knappade in rejält och bara är 1.21 bakom Tisaren inför jaktstarten där Hallsbergs- och Kumlaklubben mönstrar i tur och ordning Rebecka Nylin, Ellinor Tjernlund och Andrea Svensson). På herrsidan tvingades Attås släppa 3.08 till IFK Göteborgs Johan Högstrand på förstasträckan, men hade ändå över 2,5 minuter bak till trean Ludvig Åhlund, Malung. På andrasträckan fick Jacobsson dock släppa ex-världsmästaren Gustav Bergman, Ravinen, och tvåfaldige skidorienteringsvärldsmästaren Erik Rost, Malung, och Olle Josarp på första söndagssträckan går ut sju minuter bakom täten (Erik Fernlund och Erik Lindgren avslutar för Tisaren).

    I 29:e upplagan av Örebro parkrun tog Per Arvidsson sin första seger sedan premiären i april (men personbästat på 17.17 från den 3 juni, då han var tvåa bakom Tim Sundström, rådde han inte på). Arvidsson sprang på 18.02, Johan Ingjald på 18.50. Katarina Crafoord sprang för första gången, och var snabbaste dam på 23.11, Elin Henningsson var tvåa på 25.52.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare – från zombielopp till SM

    1. Terräng-SM
    Vi får väl se om det dyker upp några roliga efteranmälningar, man hoppas ju alltjämt på att någon Martin Regborn, Mikaela Kemppi, Linus Rosdal, Josefin Gerdevåg, Erik Anfält eller Erika Bergentz skulle anmäla sig (regerande guldmedaljören [i lag] Louise Wiker är rehabar ju alltjämt efter sin fotoperation), men det får vi se först på lördagen. Så på förhand är största länsintresset i tävlingarna, som avgörs i Huddinge, riktat mot Fellingsbrolöparen Lisa Bergdahls sista möjlighet att ta ett SM-guld som K22-löpare. Hon har runt 15 SM-medaljer i ungdoms- och juniorsammanhang, men ännu inget individuellt guld, och terräng-SM blir hennes sista svenska mästerskap innan hon blir senior på riktigt. K22:ornas tävling går över sex kilometer, och mot sig har hon bland andra Turebergs Isabella Andersson, som toppade Sverigelistan på 1 500 meter i åldersklassen i år (och var fyra totalt med 4.12,51) och sin egen klubbkompis (i Göteborgsklubben Sävedalen) Sara Christiansson som gjort 5 000 meter på 16.36 i år (Bergdahls bästa tid är på 17.05). K22-klassen löps på söndagen, så Bergdahl värmer upp med seniordamernas korta terräng-SM-lopp, över fyra kilometer, på lördagen (både herrar och damer springer fyra kilometer på lördagen, damerna åtta och herrarna tolv på söndagen).
    Annars, då? Jo, totalt är ytterligare 16 länslöpare anmälda, där Örebroklubben IF Start har starka veterandamer (Anna Pettersson och Marie Dasler i K45 och Maria Eriksson i K40 bildar tillsammans ett lag med medaljchans), Wilhelm Bergentz (tävlar för Thoren i P15-klassen) har gjort jättefina resultat på slutet (16.55 i Hostruset följt av segern i Åstadsloppets femkilometersklass på 16.36), och KFUM Örebro-kvartetten Jonatan Gustafsson (P19), William Wickholm (P19), Alexander Larsson (P17) och Melker Forsberg (P16) är Mikael Kroon-tränade killar med stor potential (Gustafsson och Wickholm ska precis som Bergdahl också springa seniorklassen på lördagen). Dessutom finns en viss Sören Forsberg, pappa till Melker och en av landets vassaste 50-plussare i maratonlöpning, anmäld i M50-klassen.

    2. Smålandskavlen
    Orienteringssäsongen avslutas definitivt med stafetten i Aneby, som vuxit till en av de mer prestigefyllda i Sverige bakom Tiomila, SM och 25-manna (tillsammans med bland annat Kolmårdskavlen), och som har ett lite annorlunda upplägg då den startar med två sträckor i mörker på lördagskvällen (med individuell start vilket är riktigt ovanligt i stafettsammanhang), och sedan startar om som en jaktstart med de tre avslutande sträckorna i dagsljus på söndagsmorgonen. Tisaren kommer som regerande mästare på damsidan (vann fem sekunder före IFK Lidingö och nästan fyra minuter före trean IFK Göteborg förra året), men saknar i år sitt starkaste kort i långdistans-SM-bronsmedaljören och nyblivna A-landslagslöparen Josefin Tjernlund, som i fjol sprang slutsträckan. Å andra sidan ersätts hon av förra EM-medaljören och VM-löparen Lilian Forsgren, som missade fjolårets upplaga av tävlingen, och resten av laget är intakt: Forsgren tar förstasträckan, Lovisa Persson andra, Rebecka Nylin tredje, Ellinor Tjernlund fjärde och Andrea Svensson är ankare. På herrsidan var Tisaren 17:e i fjol, över halvtimmen bakom täten, men har i år toppat laget med Erik Fernlund och Erik Lindgren på de två sista sträckorna (starkaste korten Daniel Attås och Filip Jacobsson springer de två första, Olle Josarp springer söndagens första).

    3. Run for your lives
    Mer ett event än en löptävling, och det handlar inte om att springa snabbast utan om att ”överleva”, men zombieloppet Run for your lives tangerar ju ändå en konditionsidrottstävling, och arrangerar man en sådan i centrala Örebro måste man förstås in på helgens höjdare. Det handlar om att ta sig 6,5 kilometer utan att bli tagen av de zombies som jagar löparna mer än två gånger (man har tre ”liv”, tygremsor, fäst på ett bälte och tar de slut är man ute). Det är andra året i rad som den här happeningen äger rum i Örebro, och i fjol ställde bland andra Martin Regborn upp.
    För den som inte vill bli jagad av zombies på sin löptur arrangeras förstås, precis som vanligt, Örebro parkrun på lördagsmorgonen.

    , , , , ,

  • Axel Ekströms smygpremiär (gånger två) – NA sänder direkt

    Jag hoppas att ni inte missade mitt stora (pluslåsta) reportage om Axel Ekström, som publicerades både på na.se och i papperstidningen i söndags/måndags. Redan på måndagen gjorde ju längdskidåkaren från Klockhammar, som ju i år tillhör A-landslaget och därmed har en stor möjlighet att få åka OS i februari, smygpremiär i en sprinttävling som anordnades under landslagslägret i Idre. Som jag förstått det av rapporteringen hade banbyggarna försökt åstadkomma en sprintbana så lik den i Pyeongchang som möjligt (avseende längd, backarnas längd och lutning och var på banan backarna var placerade), och för att göra tävlingen så realistisk som möjligt genomfördes både kval och heat enligt sedvanligt tidsschema. Däremot har jag tyvärr inte sett någon resultatlista från träningstävlingen, det enda som verkar ha läckt ut är att Teodor Peterson vann herrarnas final före Oskar Svensson och Gustav Eriksson medan Hanna Falk vann damernas före Maja Dahlqvist och Linn Sömskar. Därför har jag ingen aning om hur det gick för Ekström (som på måndagen gjorde sin blott fjärde dag på snö sedan juni).
    Men i helgen kommer hela Sverige att kunna bänka sig och se Ekström och resten av Sverigeeliten i nästa smygpremiär – supersprinten i Östersund. Vi snackar 100 meter på längdskidor – prolog på lördagen och finalheat (à la vanlig sprint, men som förr i tiden med fyra i varje heat i stället för sex) på söndagen. Länkar till tävlingarna finns samlade här. Ekström ställs mot namn som norske världsrekordhållaren (på 100 meter, alltså) Ludvig Jensen, Marcus Hellner, Calle Halfvarsson, Teodor Peterson och Jens Burman, bland många andra (och på damsidan finns namn som världsrekordhållaren Marthe Nordlune, Stina Nilsson, Hanna Falk, Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Jennie Öberg och Jonna Sundling).
    Den ”riktiga” premiären för längdskidlandslaget körs i Gällivare om tre veckor, och helgen därpå drar världscupen igång.

    , , ,

  • Örebroloppet startar individuella klasser 2018: ”Lättare skaka fram en kajak än en partner”

    Fick tag i både Daniel Sörling och Erik Höglund i går eftermiddag, apropå gårdagens blogginlägg, och i den här pluslåsta artikeln på na.se berättar de om varför Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra nu går skilda vägar, och om de storslagna planerna som båda loppen har inför framtiden (KT kommer drivas av AH Event och arrangera både femkilometerslopp och barnlopp 2018, och BLU ska arrangeras av Nature Running och där blir 2018 sista året med det nuvarande konceptet; 2019 kan det bli längre distans eller ett etapplopp eller så – KT kommer bli kvar i långloppscupen och BLU är kvar i Peppes trailruncup).
    Men Sörling bjöd på ännu en nyhet under samtalet, som inte blev med i den artikeln: AH Event arrangerar ju även multisporttävlingen Örebroloppet (tävlingen som fram till 2015 hette KFUM Multisport och som arrangerats åtminstone sedan 2001), som 2018 för första gången kommer att ha soloklasser för herrar och damer (men de tre ordinarie klasserna för tvåmannalag – herr, dam och mixed – kommer att finnas kvar och alltjämt vara huvudnumret).
    – Många har lättare att skaka fram en kajak än en partner att köra med. Frågan har kommit under åren, och nu tycker vi att det är dags att öppna för en singelklass även om vi gillar idén att det ska vara en lagtävling först och främst. Vi ökade antalet deltagare från 2016 till 2017, och med rätt marknadsföring hoppas vi nå ut till ännu fler, säger Sörling om tävlingen som precis som vanligt arrangeras vid Hästhagen/Karlslund i Örebro och 2018 avgörs den 10 juni.

    Jag har även försökt forska vidare lite i det här med Bellmanstafetten i Örebro, och jag hittade då den här artikeln från Runners World. Efter 32 år ”bara” på Djurgården i Stockholm kommer stafetten att knoppas av med lopp i ytterligare fyra–fem städer 2018, däribland alltså Örebro som får sin tävling den 5 september. Det handlar enligt artikeln om att ”utveckla Sveriges största serie av företagsevenemang med idrottsfokus” för att skapa ett överskott som kan skänkas till FN:s barnfond Unicef.
    – Den nationella expansionen kommer att ge oss ännu bättre möjligheter att både stödja Unicef och öka omfattningen av övriga positiva värden, säger Daniel Almgren, vd för arrangören Marathongruppen, till Runners world.
    Loppet ska tydligen arrangeras i samarbete med någon lokal klubb, förmodligen på samma sätt som KFUM Örebro, IF Start och Örebro AIK är med och samarrangerar Vårruset, Blodomloppet respektive Varvetmilen.

    , , , , , ,