Konditionsbloggen

  • Sjögren allra snabbast i rekordlopp – snabbast någonsin i Tybblelund

    ”Så även om Per Sjögren likt en gammal stjärntravare alltid ska räknas när han anmäler sig till ett lopp får Gustafsson gälla som storfavorit i morgon”, skrev jag i går. Och jag … fick väl både rätt och fel. För Sjögren visade verkligen att han a l d r i g ska räknas bort och sprang hem loppet på 2.35,38 – före just Gustafsson som noterade 2.37,49 (bara 35 hundradelar från sitt pers från Triumfglasspelen för två veckor sedan). En tid som dessutom innebar nytt hallrekord (eftersom Gustafssons Triumfglasspelstid var rekord innan). Jag har inte hunnit dubbelkolla alla tider, men enligt arrangören Börje Nordin slog övriga nio löpare i A-heatet, inklusive Sjögren, personliga rekord på distansen (som förvisso inte är helt vanlig vid svenska inomhustävlingar), som William Wickholms 2.37,86 och Alexander Larssons 2.42,51. Om mina beräkningar stämmer (jag vet inte exakt vilken kalkylator som arrangörerna använder) så vann Sjögren även på poäng (88,48 procent av beräknat världsbästa för en 38-åring) före Gustafsson på 84,97, Wickholms 83,89, Larssons 83,56 och Klara Frihs 83,02. Frih, som tävlar för Åsbro, är 14 (men fyller 15 nästa år, och i fjol var det den siffran som arrangörerna använde för poängberäkningen) och sprang på 3.04,99 vilket inte bara tog henne in i konkurrensen om bästa löpare på poäng utan dessutom gjorde henne till överlägset bästa dam i tävlingen på ren tid.
    Totalt kom 41 löpare till start (bland annat efteranmälde sig starka långdistansare som Ludvig Börjesson, som kutade på 2.46,67, Jakob Nilsson, 2.51,63 och Sören Forsberg, 2.51,63).
    Den korrekta poänglistan publiceras troligen i morgon, hälsade Börje, som var mycket nöjd med uppslutningen och hoppades på ännu fler löpare när distanserna blir längre i Inneserien efter nyår. Han släppte dessutom nyheten att löparna i sammandraget kommer att räkna sina tre bästa resultat (på procent/poäng), så det räcker med att komma till start i tre av fyra deltävlingar för att vara med i kampen om slutsegern.
    – Annars är risken att vi inte får ihop en hel pall. Det är svårt att passa in alla fyra tävlingar, och så kan man ju bli sjuk, sa Nordin.

    Pallen i första deltävlingen i Inneserien: Tvåan Jonathan Gustafsson, segraren Per Sjögren och trean William Wickholm, som alla tävlar för KFUM Örebro. Foto: Börje Nordin
    , , , , ,

  • Nu drar Inneserien igång (eller: vem kan slå Jonathan Gustafsson?)

    Skrev ju ett rätt långt inlägg om Inneseriens andra säsong när det annonserades att den skulle bli av för bara lite drygt en vecka sedan, och redan i morgon avgörs första deltävling över 1 000 meter, fem varv på de blå löparbanorna inne i Tybblelundshallen (nu har även datumen för de tre andra deltävlingarna spikats; det blir 1 500 meter den 26 januari, 2 000 meter den 14 februari och 3 000 meter den 13 mars).
    I fjol startade 49 man i första deltävlingen, och bland dem fanns löpareess som Erik Anfält, Haben Kidane och de slutgiltiga vinnarna av Inneserien, Patrik Johansson (som sedan dess dessutom hunnit dundra in ett världsrekord) och Rose Marie Enmalm. Ingen av dem är dock föranmälda till morgondagens drabbning.
    Det är däremot den snabbaste löparen från förra säsongens femvarvsplåga: Jonathan Gustafsson, 17. KFUM Örebro-talangen som var statistisk Sverigenia på 800-meter i P17-klassen i somras vann då med över fyra sekunders marginal, på 2.39,76, och sprang så sent som för två veckor sedan distansen på 2.37,14 när han tog hem Triumfglasspelen före bland andra Martin Regborn.
    Så även om Per Sjögren likt en gammal stjärntravare alltid ska räknas när han anmäler sig till ett lopp får Gustafsson gälla som storfavorit i morgon. Den största frågan är egentligen om någon kan slå honom på poäng. Jag vet inte exakt vilken beräkningsmodell arrangörerna kommer att använda, men med den här gamla WMA-omvandlaren byggd enligt 2010 års standarder räknas en 18-åring (Gustafsson är född 1999, och eftersom tre av fyra deltävlingar i Inneserien äger rum 2017 räknas han som 18) ha en resultatnivå som motsvarar 97,4 procent av en senior. Det innebär i sin tur att Gustafssons resultat från Triumfglasspelen skulle ge 85,27 poäng (procent av beräknat världsbästa för ålderskategorin). Sjögren, 38 nästa år, beräknas kunna prestera 96,4 procent av en senior och behöver därför ”bara” göra 2.38,75 (1,61 sekunder långsammare än Gustafssons glasstid) för att nå 85,27 poäng.
    Några andra att hålla ögonen på? Tja, Åsbros Klara Frih sprang in 81,46 poäng förra året. William Wickholm var bara 1,5 sekunder bakom Gustafsson i det där loppet i Triumfglasspelen, men dras med den belastningen i sammanhanget att han är ett år äldre … Tittar man i ändarna av åldersspannat, där det finns mest poäng att hämta så att säga, har jag ingen aning om kapacitet hos varken Ester Skoglund (för en tjej som blir tio nästa år krävs nedåt 3.25 för att slå Gustafssons 2.37,14 på poäng) eller Ove Karasiak/Dag Rydén (för gubbar som blir 64 nästa år krävs 3.19).
    Nåja, än så länge är allt bara spekulationer, men hiskeligt roligt ska det i varje fall bli att följa. Tävlingen inleds med de snabbaste (men inte nödvändigtvis poängbästa) löparna i ett heat vid 19.30, och därefter följer så många heat som krävs, beroende på antalet efteranmälda, med en preliminär sluttid för tävlingen vid 20.10.

    Jonathan Gustavsson i Triumfglasspelen. Foto Jonas Brännmyr

     

    Redan i går skrev ju kollegorna om att Garphyttans Axel Ekström får hänga kvar nere i Europa och köra ännu en världscuphelg efter poängsuccén i ”riktiga” debuten i lördags (som dessutom gav honom en sensen nominering till Pulsklockan [vi håller hemligt vem han slog ut som sjätte kandidat] och gjorde honom historisk som den förste att vara nominerad tre år i rad).
    I franska La Clusaz väntar ett nytt fristilslopp för Ekström, men den här gången över halva distansen (15 kilometer) och med masstart. På söndag körs dessutom en stafett över 4×7,5 kilometer där fyra av sex svenska herrar i truppen kommer få åka. Några banskisser har jag däremot inte lyckats hitta ännu, men den här bilden över tvåkilometersbanan där allt ska avgöras talar väl för sig själv …

    , , , , , ,

  • Pulsklockan 2016 – här är alla som inte blev kandidater (men som var nära)

    Vid midnatt publicerades listan och omröstningen om NA:s och Löpex Sports pulsklocka 2016. Alla ni läsare får nu rösta, och därmed bestämma, vem som ska ha det prestigefyllda priset för årets prestation av en konditionsidrottare i Örebro län. Men vid sidan om de sex utvalda finns förstås ett antal andra som också kunde ha blivit nominerade (första året hade vi med 16 kandidater, men i fjol beslutade vi oss för att begränsa antalet till sex stycken). Varför valde vi inte dem? Tja, här följer ett antal hedersomnämnande av idrottare som föll på kandidatlistans målsnöre (med förbehåll att jag kan ha glömt någon som också varit uppe till diskussion; och de kommer i bokstavsordning):

    Erik Anfält, löpning: SM-fyra i Stockholm marathon, maraton-SM-guld i H40-klassen, statistik Sverigesjua på distansen med 2.25.53 i Rotterdam. Tvåa på Ultravasan 45.
    David Andersson, skridsko: VM-tolva på 1 500 meter, tre guld på sprint-SM (allround-SM gick före årsskiftet och räknas inte in här), första pallplatsen i världscupens B-division.
    Adam Axelsson, skridsko: Elva och 13:e i U23-världscupdebuten, SM-silver på 1 000 meter.
    Erika Bergentz, löpning:     Tog terräng-SM-guld i D40-klassen, blev första svenska 40-plussare under tre minuter på 1 000 meter inomhus, någonsin.
    Garphyttans IF:s juniorstafettlag, skidor (Marcus Lennartsson, Adam Gillman, Filip Danielsson): Blev först genom tiderna att ta tre raka JSM-guld i stafett på herrsidan.
    Josefin Gerdevåg, löpning: Nytt distriktsrekord i halvmaraton, 1.16.43 i Haag.
    Olivia Hansson, skidor: Fyra i 18 mil långa Nordenskiöldsloppet. 21:a i Marcialonga, 22:a i Vasaloppet.
    Bill Impola, skidor: Tog tre topp 20-placeringar i långloppsvärldscupen och var mindre än fyra sekunder från segern i Vasaloppet. Tia i Nordenskiöldsloppet.
    Bob Impola, skidor: Femma i ”riktiga” debuten i långloppsvärldscupen. Nia i Nordenskiöldsloppet.
    Marcus Jansson, mountainbikeorientering: Tog tre SM-guld och vann alla åtta deltävlingar i svenska cupen som han ställde upp i, körde VM och EM.
    Patrik Johansson, löpning: Var med i det svenska ”landslag” som slog världsrekord på 4×800 meter i M50-klassen. Vann Inneserien.
    Mikaela Kemppi, löpning: SM-femma i Stockholm marathon, gick över en minut under tidigare distriktsrekordet på halvmaran i Haag (men var fyra sekunder efter Kemppi i mål). Ställde upp i tolv tävlingar i långloppscupen och vann alla (och förstås även sammandraget). Blev femma i debuten i friidrotts-SM, på 10 000 meter.
    Haben Kidane: Vann Lidingöloppets P19-klass, blev fyra i samma klass på terräng-SM. Vann också flera mindre tävlingar som Gubbracet och Hälleforsterrängen.
    Matthias Kyburz, orientering: Ett guld och ett silver i VM, två guld i EM, vann totala världscupen. Valdes bort i nomineringen på grund av att han är schweizare och bara sparsamt tävlat för OK Tisaren under året.
    Bibben Nordblom, swimrun/triathlon: Försvarade sitt VM-brons i swimrun, slog personligt rekord i ironman två gånger (sänkte totalt från 11.18 till 11.14 till 10.38) och blev tvåa i sin åldersklass i Kalmar ironman.
    Erica Olsson, mountainbikeorientering: Två SM-guld och två SM-silver i D16-klassen. Seger totalt i svenska cupen i D20-klassen (mot fem år äldre motståndare) efter sex segrar och fyra andraplatser på tio deltävlingar.
    Morgan Pätsi, triathlon/löpning: Slog personligt rekord och klarade äntligen drömgränsen nio timmar över ironmandistans (med marginal, var i mål på 8.52) när han blev totaltrea i Kalmar ironman och kvalade till VM på Hawaii för tredje gången (men han tackade nej till att åka dit). Sprang sedan Frankfurt marathon på 2.43.
    Kristina Roberto, skidor: Sex topp 20-placeringar i långloppsvärldscupen, bäst en åttondeplats i Toblach–Cortina.
    Per Sjögren, allkonstnär: Var tolva, bara 1.18 bakom täten, på förstasträckan i Tiomila, satte rekord i trappan på Kvarntorpshögen, vann triathlontävlingen Vretstorps triathlon, löptävlingarna Dalenrundan och Blodomloppet, hinderbaneloppet Örebro actionrun och mountainbiketävlingen.
    Matti Tordsson och Mårten Vidlund, swimrun: För alla initiativ och tävlingar där de samlat in pengar till Barncancerfonden under kampanjen Heja Stina.
    Josefin Tjernlund, orientering: Landslagsdebut, världscupdebut, EM-debut, student-VM-guld i stafett.
    Louise Wiker, löpning: Statistisk Sverigetvåa i maraton med 2.36.39 (personligt rekord med över fyra minuter) som även innebär klarad kvalgräns till friidrotts-VM i London 2017, SM-silver på 10 000 meter, lagguld och individuellt brons i terräng-SM, lagguld och individuell fjärdeplats i terräng-NM. Valdes bort i nomineringen på grund av att hon bor i Stockholm och tävlar för Hässelby.

    , ,

  • Röjlers 10 000-metersrekord slaget: ”Hade pratat om att göra ett försök”

    Fram till i kväll hade örebroaren Johan Röjler, skridskoåkaren som gjort tre OS, svenskt rekord på 10 000 meter, och var därtill den ende svensk någonsin som hade åkt snabbare än den gamle trefaldige OS-guldmedaljören Tomas Gustafson gjorde på 80-talet. Men inget av det där gäller längre, för vid världscupen i Heerenveen (samma tävling där David Andersson i går slog till med sin historiska pallplats) slog blot 20-åriga, före detta juniorvärldsmästaren, Nils van der Poel från Trollhättan till med 13.04,79, drygt 3,5 sekunder bättre än Röjlers svenska rekord som slogs på samma bana, i motsvarande världscupdeltävling, 2005 (13.08.42). ”Inför loppet hade vi pratat om att göra ett försök att slå Johan Röjlers svenska rekord på distansen, men det är alltid svårt att säga om man kommer klara det då 10 000 eter är en distans som man inte kör så ofta”, skriver förbundskapten Mattias Hadders på Svenska skridskoförbundets hemsida, och fortsätter: ”När väl Nils åkte iväg på sitt millopp så startade han mycket kontrollerat och åkte bra tekniskt på skridskorna. Vi hade pratat om att vara noggrann vid ingångarna och hålla en lagom distans till plopparna så att det inte skulle bli en diskning, vilket skedde i samband med 5 000 meter i Nagano. Nils höll varvtiderna stabilt mellan 31,2–31,6 till en början, och efter halva loppet pratade vi om att vara mer bestämd och våga släppa på bromsen. De sista tre varven gick Nils ner mot 30,7, 30,2 och han avslutade med ett sistavarv på 29,7.”
    Även David Andersson gjorde ett nytt, bra lopp när han avslutade världscupdeltävlingen med säsongsbästat 1.10,55 på 1 000 meter för en sammanlagd 28:e-plats (nia i B-divisionen, bara 43 hundradelar från en ny pallplats där): ”David genomförde loppet på ett mycket bra sätt och visade igen att formen var på plats. Davids helg var fantastiskt bra”, skriver Hadders.
    Nästa världscupdeltävling körs i Berlin i slutet av januari.

    I Björnjakten i Älvdalen körde Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson upp sig från fjärde till andra plats i söndagens jaktstart över tio kilometer i klassisk stil. Karlslunds Kalle Gräfnings slutade sjua.
    I skandinaviska cupen i Lillehammer slutade Kalles syster Maria Gräfnings på 30:e plats i masstartsloppet över 15 kilometer i klassisk stil, slagen med knappt 3,5 minuter av Charlotte Kalla som var starkast för andra dagen i rad. Filip Danielsson var 70:e i herrloppet över dubbla distansen, knappt 7,5 minuter bakom segrande Niklas Dyrhaug (i dag 18 norrmän i topp) medan Bill Impola bröt. Danielsson bloggar nöjt: ”Under dagens 30 kilometer klassiskt så hade jag en helt annan känsla i kroppen. Det kändes från start ganska bra och jag öppnade lugnt och kontrollerat för att orka hålla i hela vägen och plocka placeringar mot slutet. Med de grymma skidorna jag hade så orkade jag hela vägen. Är riktigt nöjd med känslan i dagens lopp och jag tar med mig att det var ett riktigt lyft mot lördagens distanslopp.

    Julserien i Arboga, då? Näe, den andra deltävlingen bjöd inte alls på samma uppslutning som den första. Martin Regborn, som valde träningsdag med Örebro läns orienteirngsförbunds elitgrupp i Ånnaboda istället, var bara ett av alla namn som saknades, och faktum är att inte en enda löpare tog sig i mål i herrklassen (!). Därmed behåller Regborn totalledningen på herrsidan medan Josefin Erlandsson, som också dissade dagens mönstring, numera delar den med klubbkompisen (i OK Milan) Lisa Westerberg som var enda löpare i mål i damklassen i dag.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • En lördagseftermiddag i Vretstorp (och annat som hände bakom rubrikerna om Ekström och Andersson)

    Längdskidåkarna Axel Ekström tog världscuppoäng direkt i debuten i Davos, och skridskoåkaren David Andersson tog karriärens första pallplats i världscupen (om än i B-divisionen) i Heerenveen, och det var förstås de stora rubrikerna i länet under lördagen. Men eftersom jag skrivit om det på nyhetsplats (och i morgon trillar det ut en krönika i samma ämne på na.se) så får jag fokusera på de lite mer undanskymda prestationerna här i bloggen.

    Som Lucialoppet i Vretstorp, där 136 löpare gjorde upp på lördagseftermiddagen och Ludvig Börjesson korsade mållinjen som segrare på utefter förutsättningarna finfina 34.29 (bara 20 sekunder från hans personliga rekord på tio kilometer landsväg från Startmilen i våras). Börjesson höll undan för Lukas Melander, en Linköpingslöpare som tävlar för den i Kumla registrerade brevlådeklubben LK Gränslöst, med sju sekunder och var yttelrigare elva före klubbkompisen (i Örebro AIK) Andreas Ingberg. Jakob Nilsson, som redan för länge sedan säkrade segern i långloppscupen där Lucialoppet var sista deltävlingen, slutade fyra, 31 sekunder bakom Börjesson på 35 blankt (exakt en minut över Börjessons tid i Startmilen, där han slog Börjesson med nio sekunder).
    Liduina van Sitteren var redan klar tvåa bakom Mikaela Kemppi i långloppscupen, men sparade inte på krutet och vann Lucialoppet i Kemppis frånvaro, tolv sekunder före Antje Torstensson och ytterligare halvminuten före Maria Eriksson (de tre var helt i särklass). Eriksson hade tagit tredjeplatsen totalt i cupen om hon vunnit loppet, men får nu nöja sig med en fjärdeplats.
    Enligt traditionen röstades årets tävling i långloppscupen fram av löparna i samband med finalen, och i år vann långa terräng-DM i Åsbros regi.
    Vid sidan om Kemppis och Nilssons totalsegrar vann Örebro AIK årets lagtävling (även det var klart före finalen) medan Ingegerd Eklund (K75), Birgitta Jansson (K70), Rose Marie Enmalm (K60), Carina Wahlström (K55), Katarina Erixon (K50), Anna Pettersson (K45), Kemppi (K40), Frida Lindberg (K35), van Sitteren (kvinnor, seniorer), Arne Evertsson (M75), Sture Bodare (M70), Bengt Nilssson (M65), Hans Backström (M60), Jonny Larsson (M55), Hans Persson (M50), Rodney Hundermark (M45), Fredrik Johnsson (M40), Pär Englund (M35), Jakob Nilsson (män seniorer) och Heshlu Andemariam (män juniorer) tog hem åldersklasserna (inte en enda K65-löpare sprang ett enda lopp i cupen i år, och ingen i juniorklassen kom upp i nog många för att få pris).
    Så är löparåret slut nu? Nej, misströsta inte. Redan på onsdag börjar Inneserien med tusenmetersloppet i Tybblelundshallen, och sedan blir det Decembermarathon och Sylvesterloppet och sedan är det 2017.

    I skuggan av världscupen kördes det också skandinavisk cup på lördagen, vilket blev mest uppmärksammat för att Charlotte Kalla gjorde comeback (och vann) efter sina hjärtbesvär. I samma lopp, över fem kilometer fristil med intervallstart på världscupbanorna i Lillehammer, blev Karlslunds Maria Gräfnings 22:a totalt, åttonde svenska, 63,5 sekunder bakom Kalla. I herrloppet över dubbla distansen blev Bill Impola 77:a och Filip Danielsson 190:e av 228:a startande, 1.45 respektive 3.17 bakom segrande norrmannen Daniel Stock (de tio första i mål var norrmän!). ”Känslan och loppet över lag ska jag väl inte skryta över, men jag tar med mig att det kändes snäppet bättre nu än i Idre vilket är positivt”, skriver Danielsson på sin blogg. I morgon avslutas cuphelgen i Lillehammer med 30 kilometer i klassisk stil. ”En distans som jag aldrig tävlat förut, på samma banor som i dag, så det kommer bli ett ruggigt krävande lopp och det gäller verkligen att inte gå ut för hårt utan att ta det lugnt i början för att hålla hela vägen”, bloggar Danielsson.
    Ytterligare ett kliv ned på tävlingsskalan gjorde Kalle Gräfnings debut för Karslund (tror jag, har i varje fall inte sett honom i någon tävling tidigare under vintern) med en sjundeplats, 64 sekunder bakom Fredrik Byström, över tio kilometer i fristil i den klassiska tävlingen Björnjakten i Älvdalen. Tävlingen fortsätter på söndagen med en jaktstart i klassisk stil över samma distans.
    Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson var fyra i juniortävlingen, men har bra slagläge på pallen inför jaktstarten. Förvisso 50 sekunder bakom ledande Adam Persson, Hallby, men bara tolv från tvåan Isak Augustsson, IFK Mora.

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare – Axels världscupdebut slår förstås allt

    1) Axel Ekströms världscupdebut i Davos
    Ja, ”värlscupdebut” är det ju de facto inte eftersom Garphytteåkaren Axel Ekström gjorde en tävling i nationell grupp i Östersund för två säsonger sedan, men nu är 21-åringen med i den svenska sexmannatruppen till tremilen i Davos. Vinterstudion sänder på bästa tid på lördagseftermiddagen, och det är individuell start vilket är direkt ovanligt på distanser över 15 kilometer numera, så det är bara att bänka sig. Jag snackade med Axel i går, och den intervjun kan ni läsa här. Tidigare i veckan gick jag dessutom igenom lite förutsättningar här på bloggen (men sedan dess har arrangörerna – på grund av snöbristen, det finns inte en centimeter natursnö i Davos just nu – tvingats korta banan från 7,5 till sex kilometer och ökat antalet varv från fyra till fem; jag missade för övrigt ett antal länsåkare som kört världscup i det blogginlägget, men det tog jag igen i den där artikeln jag länkar till ovan).

    2) Lucialoppet – finalen i långloppscupen
    Det kunde ha varit spännande. Men problemet är ju att Mikaela Kemppi och Jakob Nilsson var lite för överlägsna i poängsamlandet i långloppscupen i år, och avgjorde tidigt. Och därtill har Örebro AIK, som i fjol låg efter IF Start inför sista tävlingen och mobiliserade våldsamt för att gå förbi och ta segern i klubbtävlingen, varit helt överlägset det här året (leder med nästan 500 poäng före Start och nästan 900 före trean Östansjö som också var med i snacket länge i fjol). Så när säsongens sista deltävling i cupen, Lucialoppet över tio kilometer asfalt med start och mål i Vretstorp, avgörs på lördagen är det bara några få av veteranklasserna (och damernas juniorklass) som lever. Men det kan ju bli en bra tävling ändå, och i startlistan finns i varje fall några intressanta namn i redan klara cupsegraren Nilsson, Heshlu Andemariam, Fredrik Johnsson, Habtom Tesfamichael, Ulf Hallmén, Sören Forsberg som gör debut för Örebro AIK (och sonen Melker som gör sin andra tävling för KFUM Örebro), Andreas Ingberg, Liduina van Sitteren, Maria Eriksson, Antje Torstensson och Rose Marie Enmalm.

    3) Världscupen i skridsko
    Dags för säsongens fjärde deltävling, i nederländska Heerenveen, och den för Örebroklubben SK Winner tävlande OS-skrinnaren David Andersson är på plats och kör 500 meter i dag, 1 500 meter i morgon och 1 000 meter på lördag. Andersson tog ju säsongens första världscuppoäng i 1 500-metersloppet i Nagano senast och siktar ännu högre nu.

    Bubblare: På söndag avgörs andra deltävlingen i Julserien i Arboga, och efter länsdominansen i första deltävlingen (segrar till Martin Regborn och Josefin Erlandsson) är det förstås läge att hålla koll på den också.

    , , , , , , , , , , ,

  • Regborn vann i nattcupen – trots dubbelbommen: ”Har aldrig riktigt förstått vitsen med att orientera när det är mörkt”

    Daniel Attås är ju, som jag konstaterade efter premiären förra veckan, nattcupens (eller Löpex vinterseries, om man så vill) okrönte kung. Men i onsdagens deltävling i skogarna strax söder om Nora var Hallsbergslöparen inte med – och då passade istället en viss EM-bronsmedaljör från Örebro på att knipa sin tolfte seger i cupens historia. Men det var ingen rak väg till segern för Martin Regborn, visar gps-spåret som han laddat upp på Livelox – snarare en rejält krokig sådan. Regborn la rejält med tid både till andra (där han precis måste ha missat att få syn på kontrollen vid första passeringen) och fjärde kontrollen (där han tog en rejäl sväng åt fel håll innan han vände tillbaka) och hade så långt bara 13:e bästa tid av 17 startande – över 3,5 minuter bakom ledande Rickard Djerf, Tibro, och tvåan Simon Hedlund, Ärla, som sedemera blev just tvåa bakom Regborn som alltså sprang upp sig rejält – ja, hela vägen till seger – under resten av träningstävlingen.
    ”Har aldrig riktigt förstått vitsen med att orientera när det är mörkt när man kan orientera när det är ljust, men den här tiden på året har man ju inget val”, skrev Regborn själv på Instagram efteråt. ”Trots ny lampa var jag ute och snurrade i början. Skärpte sedan till mig och kunde avancera hela vägen till seger.”
    Elin Winblad gjorde som Attås – vann första deltävlingen men kom inte till start i andra – och därmed kunde Tisarens Lovisa Persson rycka rejält i sammandraget. Tvåa i första tävlingen och seger nu gör att hon toppar sammandraget med åtta poängs marginal. Men segern satt långt inne – Persson och Frida Johansson, från Karlskogaklubben OK Djerf, gick en mäktig strid där Johansson ledde med två sekunder vid den åttonde av de elva kontrollerna men där Persson tog sig förbi och var en ynka sekund före i mål efter över 55 minuters orientering i mörkret. Tyvärr har ingen av dem laddat upp sina gps-filer för allmän beskådan.
    Regborn, Hedlund och Jonas Andersson delar ledningen i herrklassen efter två av åtta deltävlingar. Nästa avgörs inte förrän den 18 januari, i Almbys regi (men Regborn lär ju springa redan på söndag igen, när andra deltävlingen i Arbogas julserie avgörs).

    , , ,

  • Fahlin inför 2017: ”Siktar mot tre formtoppar”

    När jag stämde träff med Emilia Fahlin för att summera 2016 i allmänhet och hennes seger i Vårgårda GP i synnerhet för nomineringen till NA:s guldklocka passade jag även på att prata lite framtid med Örebrocyklisten som efter en säsong i italienska Alé-Cipollini 2017 är tillbaka i brittiska stallet Wiggle-High5, som hon körde för 2014–2015. Hon har inte fått någon säsongsplan bekräftad av sportdirektören ännu, men har däremot lämnat in en önskeplan som nu ska synkas med de andra 14 cyklisterna som står under kontrakt.

    – Man får alltid tumma lite grann, men planen är att börja med belgiska Omloop Het Niewsblad den 25 februari, om man inte ledsnar helt på träningen och försöker ringa in sig till Qatar (skratt). Sedan är tanken att vara i form i slutet av april då vi har ett par tävlingar på världstouren som är nya för damerna, Amstel gold race i Nederländerna (16 april) och Liège–Bastogne–Liège i Belgien (23 april) har lite mindre kullersten och lite fler backar än de andra och som borde kunna passa mig. Det blir kul med något nytt, och framför allt Amstel tror jag blir spännande. VM har gått nere i det området, och Holland ladies tour brukar ha avslutningsetappen i de backarna, och de brukar passa mig bra om jag är i jättebra form. Sedan skulle jag vilja vara i riktigt bra form till Flandern runt (2 april) också, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
    Du vann i Vårgårda i år, är målet att komma i en andra formtopp dit?
    – Nja, jag kanske inte kommer vara helt i toppform till Vårgårda. Det är alltid en favorittävling, men man måste välja lite och det ska mycket till om man ska vinna två år i rad. Att upprepa en seger är ännu svårare än att ta den första. Man har fler blickar på sig, och allt måste klaffa igen. Men är man i jättebra slag kan allting hända. Etapploppet Tour of Norway, som också är nytt på världstouren, är en kul tävling som ligger veckan efter. Men målet är annars att få sista formtoppen lite senare, till VM i Bergen (17–24 september; dit alla kartor och banprofiler nu är släppta).
    – Så första formtoppen blir i slutet av klassikersäsongen, den andra runt SM (19–25 juni) och den tredje till VM. Man kan inte vara jättebra jämt, och därför har vi lagt upp en plan där vi periodiserat säsongen i de tre delarna, med två hårdare träningsperioder däremellan. Den första blir under etapploppssäsongen, efter vårklassikerna, där jag kanske kör något men inte räknar med att vara i jättebra slag då.
    Blir det en fortsatt satsning på tempolopp?
    – Ja. Jag har redan fått en tempocykel av nya laget (så var det inte direkt i år, när cykeln kom först nio månader in i säsongen) som jag har ståendes hemma (i Girona). Jag ska ställa in den före jul så jag får den som jag vill ha den, och sedan ska jag börja lägga in lite fler specifika pass i träning, för man trampar i en annan position på den cykeln och behöver väcka de musklerna. Det var bra att jag redan i år fick med mig några tävlingar i tempo så jag kunde börja bygga upp tävlingsrutinen och hårdheten som krävs, för det är en konst att kunna ligga precis på gränsen och pressa sig i 40 minuter, det tar ett tag att hitta tillbaka och lära sig det igen (Fahlin var tempospecialist i början av sin karriär och var nia på VM både 2010 och 2011). Jag känner mig sugen på att köra tempot på VM nästa år också.

    , ,

  • Pulsklockan 2016 – vem tycker du ska ha den?

    En gång är ingen gång, två gånger är en tradition, brukar det ju heta. Så, när det nu står klart att NA:s och Löpex sports pulsklocka, priset till länets främste konditionsidrottare, går in på sitt tredje år börjar den väl bli så djupt rotad i det allmänna medvetandet att ingen längre minns en tid när den inte fanns (hoppas jag).
    Hur som helst är det klart att samarbetet mellan NA och Löpex sport (där NA egentligen bara tillhandahåller utrymme på Konditionsbloggen och någon lite ruta i papperstidningen samt ger vinnaren en blomsterkvast medan Löpex drar det tunga lasset och står för själva klockan) rullar vidare, och ambitionen är att redan på måndag dra igång omröstning. För liksom tidigare år är det ni, kära bloggläsare, som avgör vem som ska vinna.
    I fjol blev det ju oerhört dramatiskt när Josefin Gerdevåg ledde från första omröstningsdagen men Danny Hallmén la in en superspurt och ett tag såg ut att ha gått om (men det visade sig att han var för sent ute, och att de sista rösterna som skulle ta honom förbi Gerdevåg var avlämnade efter midnatt på nyårsafton (då omröstningen stänger).
    Två av nomineringarna till årets Pulsklocka känns rätt givna. Priset började ju trots allt som någon typ av reaktion mot att det ”aldrig” längre var några konditionsidrottare nominerade till NA:s guldklocka, men i år finns både Martin Regborn och Emilia Fahlin med bland kandidaterna dit, och då ska de förstås också vara givna i en pulsklockeomröstning.
    Men vilka fler tycker ni ska finnas med på listan? Jag och Daniel Gustafsson på Löpex sport samsas i urvallsjuryn, men vill ha hjälp för att inte missa några klockrena kandidater. Och dessutom gärna höra era åsikter om hur man väger veteran- och junioridrottare mot seniorer (vad är Patrik Johanssons världsrekord värt?), vad som är viktigast för att komma ifråga för priset vad gäller länstillhörighet; att vara född och uppvuxen här, att bo här, att tävla för en klubb här (kort sagt; är Louise Wiker, Matthias Wengelin och/eller Matthias Kyburz länsidrottare?), och hur väger man olika idrotter och prestationer mot varandra?
    Hör av er snarast med era nomineringar, via kommentarsfältet, mejl (jonas.brannmyr@na.se) eller sms (073-038 94 00).

    Tidigare vinnare:
    2015: Josefin Gerdevåg, löpning.
    2015: Adam Axelsson, skridsko och cykel.

    Utdelningen av 2015 års Pulsklocka.
    Utdelningen av 2015 års Pulsklocka.
    , ,

  • Ann, Torgny, Fredrik – och nu Axel (rakt in i historieböckerna!)

    Han gjorde världscupdebut redan våren 2015, veckan efter junior-VM-succén, men då i nationell grupp, i Garphyttedräkten. Men på lördag är det alltså dags för Axel Ekström att för första gången köra världscup i det helvita svenska skidstället, och det är naturligtvis speciellt att ta plats i samma sexmanantrupp som Marcus Hellner, Johan Olsson och Daniel Richardsson (och för den delen Jens Burman och Martin Johansson). Axel, som förtjänat platsen genom andraplatser i fristilsloppen i de svenska testtävlingarna i Bruksvallarna (redan då förordade jag att han borde få åka just i Davos) och Idre, blir därmed den fjärde länsåkaren att göra så efter Ann Rosendahl-Torstensson, Torgny Mogren och Fredrik Persson (om jag inte missat någon, minnet är kort och världscupen startade redan 1973). Eftersom Hälleforssonen Torgny och Kilsmo-Fredrik tävlade hela sina elitkarriärer för Jämtlandsklubben Åsarna blir Ekström förste manlige åkare att representera en länsklubb i världscuplandslaget (även Ann körde för Garphyttan som elitaktiv, som när hon var med i OS i Sarajevo 1984 och bland annat tog en femteplats i stafett).
    Axel hade ju redan anmält sig till skandinaviska cupen i Lillehammer, men får istället sätta sig på flyget till Davos efter att förbundskapten Rikard Grip ringt in glädjebeskedet. Där står ett fristilslopp över 30 kilometer, med masstart 14.30 på lördag, på programmet och det bjuds en härlig 7,5-kilometersslinga som ska avverkas fyra varv (i kontrast till de allt vanligare 2,5- eller 3,3-kilometersbanorna som tv-producenterna förmodligen älskar) med klättring från 1 554 till 1 669 meters stigning (så höjden över havet är också en faktor) på varje varv och totalt över 1 100 höjdmeter att plocka på fyra varv.
    Motståndarna? Tja, jag har inte sett så många av de andra lagen än, men norrmännen lämnar Petter Northug hemma men radar ändå upp tunga namn som Martin Johnsrud Sundby, Sjur Röthe, Pål Golberg, Anders Glöersen och Falusensationen Johannes Kläbo i sin trupp till Davos. Det kan med andra ord bli hårdkörning redan från start, och ett slitgöra för Ekström. Men har han lyckats bibehålla, och rentav slipa, på formen sedan Bruksvallarna kan det bli en väldigt intressant lördag.

    Varken Filip Danielsson eller Bill Impola (eller numera för Karlslund tävlande Maria Gräfnings heller, för den delen) får chansen i svenska landslagets regi i skandinaviska cupen i Lillehammer, den där tävlingen som Ekström egentligen skulle ha kört i helgen. Men alla tre är anmälda både till lördagens individuella lopp över fem respektive tio kilometer fristil, och söndagens masstartslopp över 15 respektive 30 kilometer i klassisk stil (men ingen av dem kör fredagens sprint).
    Ännu lite lägre ned på nivåstegen kör 15 Garphytteåkare och två från Zinkgruvan (med JVM-aspirerande Zinkgruvesprintern Markus Johansson som tyngsta namnet, klassiska Björnjakten i Älvdalen med individuell start på lördagen och jaktstart på söndag.

    Missa förresten inte mitt webb-tv-inslag där jag och Emilia Fahlin går på djupet och nördar ned oss i de sista 300 meterna fram till hennes seger i Vårgårda GP i våras. Det är en del i vår artikelserie om idrottarna som är nominerade till NA:s guldklocka, och i samband med det snackade jag också en hel del med Emilia om den kommande säsongen. Mer om det här på bloggen någon av de närmaste dagarna!

    , , , , , , ,