• Mittemellan Spartacus och varvet – klart Kemppi rusade hem våren

    Well, liksom klubbkompisen Erik Anfält har ju Mikaela Kemppi aldrig varit rätt för att tävla tätt. Därför var det väl inte helt överraskande att hon stod där på startlinjen vid Gustavsvik i kväll, trots att det bara gått tre dagar sedan hon var med och satte nytt banrekord i Spartacusstafetten och lika få dagar kvar tills hon faktiskt har en liten chans att jaga en friidrotts-EM-biljett i Göteborgsvarvet, som i år dessutom dubblerar som halvmaraton-SM och alltså även EM-uttagning på distansen. Men i kväll var det alltså Vårruset i Örebro som gäller, och utan eviga konkurrenten Josefin Gerdevåg blev det ingen match för Kemppi som vann elva sekunder före Mariestadslöparen Hanna Thorold och ytterligare 20 före klubbkompisen Erica Lech, Örebro AIK., trots att segertiden (18.06) är den långsammaste tiden Kemppi sprungit på under de fyra vårrus jag hittat resultatlistor från (tvåa på 18.00 2013, seger på 18.02 2014, tvåa på 17.54 i fjol).

    Ingen löpare gick således under 18 minuter i Vårruset i år (jämfört med två, Gerdevåg och Kemppi, i fjol), men tre gick under 19 och sju under 20, 17 under 21 och 37 under 22 minuter.

    1 040 sprang i tidtagningsklass, 86 färre än i fjol (-7,6 procent), men bara något färre än 2014 och nästan 40 procent fler än 2013 (då bara 755 sprang med tidtagning). Och NA sände som vanligt förstås direkt.

    Det var premiär för lokala rullskidcupen Moto-Eagle Tour i kväll också, och Robert Brundin och Olivia Hansson visade sedvanlig klass när de avverkade de 14 kilometerna på 30.23 respektive 34.03 och tog hand om segrarna.

  • Nytt namn – dags för ny kung: Haben Kidane vann Gubbracet

    Med sju segrar och två andraplatser var Per Sjögren den obestridlige kungen av Grabbhalvan. Men när herrarnas femkilometerslopp på Vårrusetbanan i år bytte skepnad till Gubbracet fick vi också en ny regent på tronen: Haben Kidane, 18. Hälleforslöparen, som tävlar för Eskilstuna, följde upp lördagens seger i Hälleforsterrängen med en ny viktoria på tisdagen. Redan förra året var Kidane fyra i Grabbhalvan, bara 14 sekunder bakom segrande Sjögren, fem bakom VM-orienteraren Martin Regborn och fyra bakom Oskar Andrén. I kväll stod Regborn bredvid och knäppte mobilbilder när Kidane helt ohotad sprang 20 sekunder snabbare än han själv gjorde i fjol och fem sekunder snabbare än Sjögren gjorde då (15.35 som segrartid i år), vilket den här gången gav en segermarginal på 27 sekunder ned till just Sjögren och ytterligare fem till Andrén som blev trea i år igen. Ett riktigt bra resultat av en 18-årig talang, givetvis, men jag kan inte låta bli att imponeras minst lika mycket av Sjögren som har ett halv decennium av skadestrul bakom sig och i vinter knappt sprungit någonting, men som nu presterat två topplopp på fyra dagar; tolva på Tiomilas förstasträcka och nu femkilometern på just över 16 minuter. Hur är karln funtad?

    Deltagarmässigt var årets upplaga av tävlingen att det långsiktiga tappet i antalet löpare i Grabbhalvan/Gubbracet som pågått en lång tid nu fick ny fart. Bara jämfört med förra året försvann över 37 procent, långt mer än två tredjedelar, av deltagarna, och sedan 2009 (min statistik sträcker sig tyvärr bara bak till 2008) har startfältet nu krympt till mindre än hälften:
    2008: 1 482.
    2009: 1 309 (-11,7 procent).
    2010: 1 182 (-9,7 procent).
    2011: 1 172 (-0,8 procent).
    2012: 1 128 (-3,8 procent).
    2013: 1 104 (-2,1 procent).
    2014: 1 077 (-2,4 procent).
    2015: 1 094 (+1,6 procent).
    2016: 681 (Gubbracet; -37,8 procent).

    För övrigt gick åtta man (1,3 procent) under 17 minuter, 25 (3,7 procent) under 18, 42 (6,2 procent) under 19 och 84 (12,3 procent) under 20. Vad säger det om folkhälsan i länet? Ja, och så direktsände NA förstås loppet.

    Innan Regborn drog till Gustavsviksbadet och plåtade målgångar sprang han sjätte deltävlingen i Milans poängtävling, som i avgjordes vid Kattjärn, mellan Lindesberg och Nora, på eftermiddagen. Regborn, som var tvåa på Tiomilas förstasträcka, bara två sekunder från segern, i lördags och drar igång tävlandet i EM i Polen redan i helgen, nöjde sig, av resultatlistan att döma, med att jogga runt och ta en tredjeplats bakom Simon Hedlund, som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla, och som tog andra raka segern och därmed befäste ledningen i sammandraget (han är ännu ensam om att ha gjort sex tävlingar, maximalt antal man får räkna, på långa banan; men två segrar kan ju ingen ta ifrån honom). Milans egen Lisa Westerberg var bästa dam (hon är bäst även i sammandraget), drygt två minuter före klubbkompisen Josefin Erlandsson.

    För övrigt har resultatlistan från Närkeserien i mountainbike, härifrån mina hemtrakter i Karlskoga, förra veckan nu dykt upp. Och visst var det en viss VM-sexa som anmälde sig till träningstävlingsserien och tog hem hela tjottaballongen!

  • Dags för löparfest i dagarna två

    Gubbracet (som tidigare hette Grabbhalvan; eller om man ska vara mer exakt är en efterapning av Grabbhalvan sedan KFUM Örebro Friidrott efter många år nu brutit med centralorganisationen i Norrköping som håvade in nästa alla pengar när loppet kallades Grabbhalvan – den här gången får KFUM behålla cashen själv) i morgon och Vårruset på onsdag innebär att veckan äntligen är här; den vecka varje år då löpningen flyttar in och tar sin självklara plats i Örebros stadskärna. Några startlistor har jag inte sett, men jag förutsätter att gamla Grabbhalvankungar som Per Sjögren (sprungit måttligt med asfalt senaste året och kommer från en maxprestation i Tiomila i lördags kväll) och Martin Regborn (mitt emellan Tiomila och EM-premiären) har bättre saker för sig än att kuta fem kilometer på Söder i morgom kväll. Och frågan är om namn som Mikaela Kemmpi och Josefin Gerdevåg tar ut sig så tätt inpå ett Göteborgsvarv som vid en lyckträff skulle kunna ge både SM-medalj och EM-biljett (men de har ju värmt upp inför Göteborg med att vårrusa tidigare, så helt omöjligt är det förstås inte). Nej, vi får helt enkelt vänta och se till startskottet ljuder innan vi plockar favoritrussin ur startlistekakan.

    Största snackisen på förhand har istället varit själva arrangemanget, efter utbrytningen av KFUM Örebro Track & Field: Hur många ledare och föräldrar som kan ställa upp som funktionärer har KFUM Örebro Friidrott kvar, och hur har det gått med marknadsföringen; blir det lika stora starfält som väntat. Det har jag heller inget facit, men den som bloggar får se, som jag brukar säga.

  • Se och lär, ungdomar – men Bergentz seger var till ingen nytta

    Just nu maratonsatsande Erika Bergentz, 43, visade att gammal är äldst när hon besegrade Rebecka Öberg, 24, Cornelia Alm, 16, Hilda Lindberg, 15, Ellen Westman Persson, 19, och Alexandra Bartée, 21, i 1 500-metersloppet i lag-SM-kvalet i Enskede i går. Tiden? 4.55,12. Men Bergentz seger blev en av endast två för KFUM Örebro Friidrott i de 18 grenarna, och när laget tvingades räkna in tio sista- och näst sista-platser blev det respass direkt ned i andradivisionen igen (avgörandet blev dock dramatiskt, hade Gefle diskats efter en tveksam växling i den avslutande stafetten hade Örebro smitit om och hängt kvar med en poängs marginal, men domarna friade).
    Efter återbud från både Antje Torstensson och Josefin Gerdevåg mönstrades det i konditionsgrenarna 15-åriga Maja Hagelvik (femma på 800 meter med 2.37,44), 17-åriga Lisa Brorsson (fyra på 5 000 meter med 21.44,41) och Erika Drageryd (femma på 2 000 meter hinder med 9.27,53).

    Tiomila skrev kollegorna om här i går (själv var jag i Stockholm på Eurovision!) och jag själv följde upp herrstafetten här. Vad som är värt att notera är Martin Regborn alltså var tvåa, efter en liten, liten tabbe ut från sista kontrollen (om min observatör framför tv-sändning såg rätt) på förstasträckan, bara två sekunder från sträcksegern, och att KFUM Örebros löparkung Per Sjögren sprang in på tolfte plats på samma sträcka, 1.18 bakom sträcksegrande spanjoren Antonio Martinez Perez och före namn som belgiske VM-femman Yannick Michiels och lag som IFK Göteborg. Garphyttans Filip Dahlgren tog in minuten på täten och tog IFK Lidingö från åttonde till sjunde plats på sträcka åtta, men avståndet upp var likväl över fyra minnuter och i slutändan blev klubben, som jagade första Tiomilasegern på 65 år, fyra. Och Tisaren fick alltså sena återbud som gjorde att laget fick stuva om rejält i uppställningen.
    På damsidan tappade Lovisa Persson över 5,5 minuter på försatsträckan och växlade först som 85:e löpare, och det var ett alltför otacksamt utgångsläge för resten av laget. Laget siktade på topp fem men fick nöja sig med en 18:e-plats. Gamla juniorvärldsmästaren Beata Falk tog Hagaby till en 18:e-plats på förstasträckan, bara 1,5 minuter från tät. Men resten av laget höll, liksom Hagabys herrlag i Regborns fall och KFUM:s herrlag i Sjögrens fall, inte riktigt samma fart.

    Haben Kidane vann som väntat Hälleforsterrängen. Lite mer oväntat att det skedde i snö på 14 maj … Eftersom hemmalöparen numera tävlar för Eskilstuna får han ju inte räkna några poäng i långloppscupen. där i stället hans forna klubbkompisar Peter Wiker, Simon Sveder och Fredrik Rådström fixade en fin trippel. Örebro AIK:s Liduina van Sitteren dök upp och tog damsegern tio sekunder före klubbkompisen Annika Larsson. IF Starts Maria Eriksson trea. van Sitteren gick därmed om Mikaela Kemppi och är ny etta i långloppscupen efter sex av 25 deltävlingar, medan Wiker klättrar till tredje plats på herrsidan.
    På söndagen följde van Sitteren upp med seger – tillsammans med Kemppi och Ingrid Ziegler – och därtill banrekord i Spartacusstafetten. 1.09.16 var nästan fem minuter snabbare än något damlag någonsin avverkat de 18 kilometerna tidigare, och över 5,5 minuter bättre än tvåan i loppet. Även på herrsidan blev det nytt banrekord, av nybildade Örebrobaserade klubben LK Gränslöst, som sprang in på 1.03.41 (två minuter snabbare än Kopparbergs banrekord – satt i mixedklassen – i fjol). Stafetten räknas in i lagtävlingen i långloppscupen, där Örebro AIK redan tagit ett järngrepp om titeln.
    Närmaste månaden är det bara ett enda lopp i cupen (mycket på grund av Göteborgsvarvet och Stockholm marathon, förstås); Fjugestaloppet den 1 juni. Men redan tisdag–onsdag avgörs ju Gubbracet och Vårruset.

    I GIF-spelen på Skölvboslätts IP blev det ingen Klara Frih på 800 meter i ruskvädret (hon nöjde sig med 80 meter), men däremot Wilhelm Bergentz (Erikas son, alltså) andraplatsen, nedspurtad med en halvsekund av Motalas Kevin Bodén, i P15-loppet.

    Matthias Wengelin fick lite revansch för förra söndagens EM-tävling i Huskvarna när han krossade konkurrenterna och vann 78 kilometer långa Billingeracet, första deltävlingen i svenska långloppscupen, med 50 sekunders marginal på lördagen. Grythyttans Fredrik Berg blev sjua och Wengelins klubbkompis i Almby, Axel Lindh, slutade på 23:e plats. Linda Meijer verkar ha brutit i D30-klassen.
    Dagen därpå avgjordes andra deltävlingen i svenska svenska mountainbikecupen, Vårgårda CK MTB, och där slutade Wengelin på femte plats, 3.18 bakom segrande Martin Loo, medan Lindh blev 22:a, drygt tio minuter bakom.

    Och så tog Jacob Ahlsson en finfin fjärdeplats i Skandis GP, fjärde deltävlingen i svenska seniorcupen i landsvägscykel (där Adam Axelsson, som ännu inte kommit till start i år, är regerande mästare), 20 sekunder bakom segrande Gustav Dejert.

  • Anfält tvingas ställa in Göteborgsvarvet: ”Kämpat med tämligen tung förkylning”

    Foten. Vaden. Och så därtill en rejäl förkylning. Erik Anfält, 40, är Örebrolöparen som är van att kunna tävla precis hur mycket som helst, men förra helgen tvingades han avbryta Kungsholmen runt, och nu har han också känt sig nödgad att ställa in Göteborgsvarvet, som i år dubblerar som halvmaraton-SM, nästa helg. ”Trist, tror att årets lopp kommer bli riktigt häftigt med många starka svenskar som spänner bågen. Mitt stora mål, Stockholm marathon, har jag inte kastat in handduken till helt än. Vi får se. Först måste jag i alla fall se till att bli frisk …”, skriver Anfält på Instagram, där han också berättar om bakgrunden till beslutet: ”Har tyvärr kämpat med en tämligen tung förkylning sen i tisdags. Träning helt uteslutet”. Och så konstaterar han: ”Är det någon gång man ska passa på att bli sjuk så är det väl när man ändå dras med andra krämpor. Men det är aldrig roligt.” Riktigt trist, för känslan är ju att Anfält är betydligt snabbare nu än när han senast sprang halvmaran i Göteborg, 2012, på 1.12.02 (han gjorde ju till exempel Åstadsloppet i höstas på 1.08.49). Det hade varit kul att se honom spänna bågen mot Sverigeeliten.

    Det blir ändå en hel del länslöpare i SM-klass i Göteborg: KFUM Örebro Friidrotts Linus Rosdal (bäste svensk i Lidingöloppet i höstas), Josefin Gerdevåg (som har en viss chans på en EM-plats i sommar) och Erika Bergentz och Lukas Melander, samt Örebro AIK:s Mikaela Kemppi (som landslagsdebuterade i maraton i fjol och tampas med Gerdevåg om sista halmstrået in i svenska halvmaralandslaget i år, men som kommer direkt från en längre sjukdomsperiod) och Ingrid Ziegler (herrarnas SM-startlista här, damernas här). Och sammanlagt brukar det komma mellan 1 000 och 1 500 länslöpare till start på gatorna i Göteborg.

  • Helgens höjdare

    1. Tiomila
    Förstås. Kommer OK Tisaren infria målet och bli topp fem? Kommer Filip Dahlgren att få fira seger med sitt IFK Lidingö efter 65 års väntan? Kommer Martin Regborn växla i ledning för Hagaby på förstasträckan? Och hur ska Oskar Andrén klara långa natten? En hel del spännande frågor som kommer få svar under lördagseftermiddagen (för damerna) och tidigt på söndagsmorgonen (för herrarna).

    2. Hälleforsterrängen och Spartacusstafetten
    Hälleforsterrängen är en personlig favorit bland tävlingarna i långloppscupen, som jag sprang för ett par år sedan. Ingen av de allra mest snabbfotade länslöparna är föranmälda (inte en enda som ligger topp fem på herr- eller damsidan i cupen efter fem deltävlingar heller; exempelvis Klara Frih springer 800 meter i GIF-spelen i Glanshammar istället), men man får väl anta att åtminstone hemmalöparen Haben Kidane kommer till start. Redan dagen efter avgörs dessutom Sparatcusstafetten (som ingår i långloppscupen som en deltävling i klubbtävlingen i långloppscupen men som inte ger poäng i den individuella tävlingen). Någon startlistan har jag inte sett, men jag har läst på instagram att bland annat Mikaela Kemppi kommer till start. Förra året slog ju Kopparbergslaget Bob Impola, Elin-Marie Lönnström och Sebastian Torstensson Örebro AIK:s gamla banrekord när de avverkade de 18 kilometerna på 1.05.47.

    3. Lag-SM-kval
    KFUM Örebro Friidrott kvalade i fjol in till lag-SM-kvalet på damsidan. Sex lag gör upp om en plats i lag-SM-finalen i Norrköping 13 juli, och om att undvika den sjätte och sista platsen som innebär degradering till de regionala serierna. Fyra lag är redan klara för SM-finalen, medan det sjätte utses vid en annan lag-SM-kvaltävling i Norrköping i helgen. Ur konditionsidrottssynpunkt finns 800, 1 500, och 5 000 meter samt 2 000 meter hinder med på programmet. Jag har ju tidigare skrivit en del om KFUM:s laguttagning, och nu är även den officiella startlistan publicerad. IFK Lidingös Anna Silvander (som gör den oortodoxa dubbleringen 400/1 500 meter) ser ut att vara jättefavorit på 1 500, men annars känns det inte som att det är några namn som ska få Erika Bergentz att hacka tänder, om hon är i medeldistansform så här mitt i Stockholm marathon-satsningen. På 5 000 får Josefin Gerdevåg något rejält att bita i i form av EM-löparen och åttafaldiga SM-guldmedaljören Charlotte Schönbeck. Hinder? Tja, där är ännu bara tre av sex namn angivna.

    Bubblare: 49:e upplagan (enligt tävlingsledningen, så det får vi väl lita på, men hade loppet körts alla år sedan premiären 1967 hade det varit 50:e; men förmodligen har det alltså blivit inställt ett år) av Hjälmaren runt avgörs på lördagen, och hela 222 cyklister är anmälda till det 153 kilometer långa motionsloppet runt sjön. Största namnen i startlistan är swimrun-VM-guldmedaljörerna Lotta Nilsson och Bibben Nordblom från Nora/Gyttorp (Bibben skrev förresten ett fint blogginlägg till tioårsjubileet av sitt tränande i februari, som jag glömt länka till).

  • Så tänker Tisaren inför Tiomila: ”Siktar på topp fem”

    Jag har ju skrivit en del om Tisarens och de andra lokala klubbarnas Tiomilauttagningar tidigare i veckan, och i går bytte jag dessutom några ord med Anders Holm, som tillsammans med Martin Sand och Emil Johansson tagit ut Tisarens lag, för en längre förhandsartikel i lördagens pappers-NA (där även EM-löparen Josefin Tjernlund berättar om sina tankar inför tävlingen – och där det är betydligt mer fokus på damlaget än i intervjun nedan). Fokus när det gäller damlaget hamnade naturligtvis på att 23-faldiga världsmästaren Simone Niggli efter fyra raka år (som gett en andra- och två tredjeplatser) missar årets upplaga som avgörs i Falun på lördag (det gör ju även knäskadade, regerande juniorvärldsmästaren Andrea Svensson).
    – Skillnaden nu är att vi har ett betydligt mer jämstarkt lag. Med Simone har vi haft extremt bra tyngd där bak, men nu är resten av laget starkare och dessutom är Lilian (Forsgren) starkare än tidigare, säger Anders Holm till Konditionsbloggen.
    Hur har ni tänkt när ni fördelat sträckorna?
    – Vi vill naturligtvis få ut så mycket som möjligt av laget, så vi har tittat på vilka löpare som passar för vilka roller. Vi hade till exempel flera alternativ till förstasträckan, men Lovisa (Persson) har sprungit den på de mindre stafetterna i vår och och gjort det bra. Marion (Aebi) är också en duktiga förstasträckeslöpare och har sprungit den i andralaget i ett antal år. Nu har hon utvecklats, och vi tyckte att det var dags att hon skulle få chansen i förstalaget, och då kanske det naturliga hade varit att ge henne första där också. Men vi tänkte att Marion, som är väldigt löpstark, också skulle kunna plocka tid på andrasträckan om det skulle behövas.
    Vad har ni för mål?
    – Vi i uttagningskommittén har inte satt något sådant, men tjejerna själva har gått samman och sagt att de siktar på topp fem. Det är inte omöjligt, de börjar bli ganska erfarna. Det är ingen av dem som gör debut i större sammanhang, och det är ett jämstarkt lag.
    I herrlaget saknar ni också några schweizare … Hur har ni tänkt där?
    – Ja, vi saknar ju Kyburz, Matthias Merz, som ska bli pappa i dagarna och inte kommer till Jukola heller, och Jonas Mathys (som eventuellt kommer till Jukola, Kyburz är redan klar). Där har vi bestämt oss för att satsa på Oskar Andrén på långa natten. Han sprang ju jättebra på ultralång-SM förra året, där han blev fyra, och han har bättre träningsbakgrund nu. Nu får han visa att han har pannben och att han orkar på slutet. Vi tror att Oskar kommer hantera långa natten bra, han har rätt egenskaper och gjorde en jättebra sträcka på Stigtomtakavlen.
    Ni har väldigt starka namn tidigt, vad är tanken med det?
    – Att vi skulle inleda med fyra riktigt starka löpare bestämde vi tidigt, eftersom de tuffaste sträckorna ligger först och det är svårare att jaga ikapp än att försöka hänga med. Efter långa natten kan det bli väldigt utspritt och stora klungor, och då gäller det att vara med om det ska bli en bra placering. Jag tror att många klubbar kommer formera sina lag på det här sättet. De fyra första sträckorna är ju alla mellan 12 och 17 kilometer långa, sedan kommer det tre stycken runt sex kilometer, och sedan tre mellan 9 och 16. Det är lite konstigt egentligen, att det bara finns en sträcka mellan sex och tolv kilometer lång i årets Tiomila. Endera är sträckorna korta eller jättelånga. Det gäller att ha många starka löpare i laget om man ska klara av sex sträckor över tolv kilometer.
    Albin Pettersson på långa sträcka åtta har jag dålig koll på, vem är det?
    – En Mariestadskille som började springa för oss efter att han passerat orienteringsgymnasiet i Hallsberg. Numera bor han i Göteborg. Han är väldigt löpstark, så sträcka åtta kändes väldigt passande åt honom.
    Och så har ni Tomas Hallmén i laget i år igen …
    – Ja, han säger ju varje år att det är sista året, men även om han är 45 år så håller han ju fortfarande väldigt hög klass, han tar lätt en plats. Det kan inte bli bättre än med Tomas på sträcka nio.
    Ni avslutar med Jonas Merz.
    – En väldigt, väldigt stark löpare. När det stod klart att Kyburz inte skulle vara med signalerade han redan tidigt i våras att han ville ha sista. Vi gick ut med mail till alla löpare och frågade hur de tänkt och vad de önskade. Givetvis kunde vi inte tillgodose alla önskemål, men när vi fick beskedet från Jonas att han ville testa sista kände vi: ”Perfekt!”
    Vad blir målet?
    – Topp 25, har vi sagt.
    Josefin Tjernlund, förresten. Jag bytte även några ord med henne om det här med att springa i ett topplag i Tiomila Något man inte direkt är van vid om man sprungit för lilla Olofströmsklubben OK Vilse 87 hela livet …
    – Nej, det kommer bli lite annorlunda, att vara lite högre upp i stafetten. Det kommer vara lite mindre folk i skogen, men fler som håller samma fart. Tidigare har jag ofta fått springa om massor folk, och det är i och för sig en skön känsla, säger Tjernlund till Konditionsbloggen (mer om Tjernlunds tankar inför Tiomila alltså i lördagens pappers-NA).
    Så här ett par veckor efter landslagsdebuten, då. Hur var det?
    – Väldigt rolig. Jag fick problem med en kontroll som inte tog i sprintkvalet och blev diskad, men annars är jag nöjd. Jag gjorde två bra lopp i sprintens B-final och i mixedsprintstafetten.
    Var det nervöst?
    – Nja, inte mer än vanligt. Jag blir nervös för stora tävlingar i Sverige också (skratt). Men det var lite annorlunda konkurrens här.
    I kväll avgjordes för övrigt andra deltävlingen av Närkeserien i mountainbike, i Karlskoga. Men jag har inte lyckats komma in i resultatsystemet.
  • Här är Dahlgrens roll i jakten på första segern – på 65 år

    Så har även Hagaby, KFUM Örebro och IFK Lidingö (som har Garphyttans Filip Dahlgren i klubben) lämnat sina Tiomilalag, och mest intressant är förstås att se hur EM-uttagna och VM-meriterade länsorienterarna Martin Regborn och Dahlgren matchas. Svaret? Regborn lubbar förstasträckan i Hagabys lag medan Dahlgren springer sträcka åtta, den tredje längsta (och tredje mest prestigefyllda, kanske man kan säga, efter långa natten och avslutningssträckan), för ett IFK Lidingö som efter andraplatsen 2014 och den på sista sträckan tappade ledningen i fjol nu fortsätter jaga första Tiomilasegern sedan 1951 (vilket alltså innebär att den titeln fyller folkpensionär i dagarna …).

    Pratade för övrigt med både uttagningskommitté och löpare i Tisarens lag i dag, så det blir en matig förhandsartikel i pappers-NA inför helgen samt lite extramaterial här på bloggen, vad det lider.

    Det har ju redan kutats orientering också. Milans poängtävling, i går. Men varken Dahlgren eller Regborn var på plats så här dagarna före Tiomila (och veckan före EM), och i deras frånvaro blir det ju inte riktigt samma stjärnglans runt träningstävlingen … Ärlas Simon Hedlund tog hem en överlägsen seger i huvudklassen, nästan sex minuter före jagande duon Anders Lindeus, Hagaby, och Per Eklöf, Milan. Elsa Ekelin, KFUM Örebro, bästa dam, fyra minuter före Milans Lisa Westerberg. Hedlund leder nu också sammandraget (om än tillfälligt, om nu Dahlgren och Regborn bestämmer sig för att samla ihop fem tävlingar i år också …).

    Så här en vecka i efterhand har för övrigt resultaten från sista deltävlingen i Glanshammars terrängserie ramlat ut på nätet. Henrik Eknor noterade årets bästa tid (8.32) förra tisdagen och knep därmed segern både i deltävlingen och sammandraget, precis som Maria Eriksson som sprang 2,5-kilometersslingan på 10.10 (på damsidan hade dock Sabina Forsberg säsongens bästa tid, 9.54).

    Och på tal om sent rapporterade resultat får bloggen ta på sig att ultralöpande kommunpolitikern Cristoffer Stockmans (C, Kumla) galna lopp i ett stormigt, regnigt, snöigt och fullständigt vidrigt Lakeland förra helgen. Stockman mosade sig i mål på sjunde plats i elitklassen i Great Lakeland 3Day efter 14 mil, 9 000 höjdmeter och nästan 27,5 timmars ”löpning” fördelat på tre dagar. Konditionsbloggaren lyfter ovanligt mycket på hatten.
    På temat missade resultat kan ju också noteras att KFUM Örebros Lukas Melander blev först på 20 år att springa under timmen på lilla (sju löpare) men naggande goda loppet Askersund-Vretstorp för ett par veckor sedan.

  • Så matchar Tisaren i Tiomila – utan Niggli

    Säga vad man vill om Simone Niggli. Hon må vara 38 år och det har visst gått 2,5 år sedan hon la av med landslagskarriären, men hon håller fortfarande (i varje fall gjorde hon det i fjol) yppersta världsklass och skulle ta plats i vilket Tiomilalag som helst. Därför blir det förstås kännbart att den 23-faldiga schweiziska världsmästaren inte kommer att finnas med i OK Tisarens damlag i helgens stafett i Falun.
    Det där har dock varit känt sedan tidigare, och Tisarens uttagningskommitté (i år Anders Holm och Martin Sand) har därför fått jobba på andra spår. Nu har jag inte hunnit tala med dem, men jag förutsätter att Lilian Forsgren och tvillingarna Tjernlund (Ellinor och EM-klara Josefin) varit givna (vilket även Andrea Svensson varit om hon inte dragits med knäskada) medan det förmodligen varit lite mer fajt om platserna där bakom (Lovisa Persson och Marion Aebi tar dem på bekostnad av, framför allt, Rebecka Nylin).
    I herrlaget saknas också schweizisk stjärnglans då trefaldige världsmästaren Matthias Kyburz istället valt att ladda för EM som drar igång redan nästa helg.
    Oskar Andrén får förtroendet på långa natten medan schweizaren Jonas Merz får förtroendet som ankare på den långa, avslutande sträckan. Nyblivne Tisarenlöparen, JVM-aktuelle Filip Jacobsson, får springa andrasträckan medan Daniel Attås, landslagslöpare så sent som i höstas, tar tredjesträckan, den första i mörker.
    Alla laguppställningarna finns på Tisarens hemsida. Fredag 21.00 ska laguppställningarna vara inlämnade, och då kan man sia mer om hur det kan tänkas gå. Men topp tio känns väl rimligt för damerna, som, med Niggli i högform, var på pallen tre år i rad 2012–2014, men bara 14:e i fjol (även då med Niggli, ska sägas). Herrarna var 21:a i fjol och lär få kämpa för topp 20, om man ska spekulera.
    Hur som helst lär det bli en hel del mer i bloggen inför Tiomila vad det lider.

    På tal om laguttagningar så har KFUM Örebro Friidrott nu kompletterat sin inför lag-SM-kvalet i Enskede på lördag. Antje Torstensson har fallit bort (skada? förhinder?) från 5 000 meter, vilket gjort att Josefin Gerdevåg flyttats upp från 1 500 meter och att Erika Bergentz får dubblera sitt 800-meterslopp med 1 500. Hinderlöpningen står fortfarande som vakant, men man får väl anta att det blir Gerdevåg som får ta hand om den (varje lag får ha tre dubblerande idrottare, så det skulle fungera.

  • Bland bergatröjor, EM-cyklister och en sällsynt DNF – här är en recap från helgen

    Bortrest i helgen, och jösses vad efter man ligger med bloggandet. Det har ju varit en ”hygglig” helg för länets konditionsidrottare. Ja, för konditionsidrotten överlag. Sköna maj är ju den mest tävlingsintensiva månaden både för löpare och orienterare (och cyklisterna ligger inte långt bakom), och släng in en långhelg i matchen så exploderar tävlingssäsongen i ett mäktigt crescendo. Så bloggen får bita i det sura äpplet och bjussa på en lite recap.

    Först och störst: Emilia Fahlin tog hem bergstävlingen i Tour of Chongming Island, det kinesiska etapploppet på damernas världstour. Det var ju inte mycket till stigningar på banan, men bara att Fahlin, i den konkurrensen, först lyckades knipa bergssprinten på första etappen och därefter, med lagkamraternas draghjälp, lyckades ta hem den på andra etappen också trots att det var många om budet är förstås urstarkt. Fahlins första polkaprickiga bergatröja i karriären, och nu drar hon till Sierra Nevada för att träna i riktiga berg med sikte på den tuffa avslutningen av OS-banan i Rio de Janeiro i augusti.

    Örebroarna Matthias Wengelin och Axel Lindh straffades hårt för sina dåliga startpositioner (världsrankningen ligger till grund för startlistan) när OS-disciplinen crosscountry avgjordes under EM i Huskvarna. Matthias blev 58:a och Axel 65:a, varvade tre respektive fyra gånger av Europamästaren Julisen Absalon. Det känns väldigt tveksamt om Sverige överhuvudtaget kommer att få någon representation på mountainbikesidan i Rio i höst, eftersom SOK kräver topp åtta-potential och Emil Lindgren blev bäste EM-svensk på 30:e plats. Och på damsidan har Sverige inte ens någon kvalplats.

    Lilian Forsgren visade stigande form när elitseriefinalen i orientering avgjordes i Sandviken. Torsdagens femteplats följdes upp med en ny i lördagens medeldistans, och i söndagens jaktstart över långdistans sprang hon upp sig till en femteplats i sammandraget också. Bästa tänkbara resultat med tanke på förutsättningarna, Forsgren spurtade ned de hon kunde och hade nästan sju minuter upp till fjärde plats. Tove Alexandersson vann, förstås. Tisarens andra EM-löpare, Josefin Tjernlund, tog tionde plats i sammandraget med Hagabys gamla supertalang och juniorvärldsmästare Beata Falk knep en oväntad tolfteplats. Även Daniel Attås (17), Ellinor Eriksson (17), Rebecka Nylin (26), Lovisa Persson (27) och Ellinor Tjernlund (30) tog topp 30-placeringar i elitseriens totalställning. Degerfors och Tisarens Filip Jacobsson bästa länsjunior med en fjärdeplats i H20-klassen.

    Hemma i underbar Kilsbergsterräng, och dito väder, vann Lina Persson, Skogsfalken, en dubbelseger i de två avslutande tävlingarna i Närkekvartetten, medan Per Öberg, OK Hällen, och Henrik Löfås, OK Linné, vann lördagens långdistans respektive söndagens medeldistans. Nina Hallor (tvåa på söndagen) och Per Eklöf (trea båda dagarna) försvarade länets färger bäst. Förbundskaptenen och örebroaren Håkan Carlsson? Jodå, han tog hem sin motionsklass på lördagen.

    I Stockholm avslutade Garphyttans Marcus Jansson och Karlskogas Erica Olsson varsin perfekt vecka med segrar även i de två avslutande deltävlingarna i Tour de Stockholm. De två tävlingarna var även premiär i mountainbikeorienterarnas elitserien, svenska cupen. Jättelika segermarginaler i lördagens medeldistans följdes av mindre marginaler i söndagens långdistans, där Marcus faktiskt fick dela segern med IFK Moras Linus Mood (på samma sekund efter 4 933 sekunders cykling …). Marcus och Erica vann förstås Tour de Stockholm (på maxpoäng) och leder svenska mountainbikecupen.

    I Wedevågsloppet uteblev Abraham Adhanom, som knäckte det 25 år gamla banrekordet i fjol (han sprang på Kungsholmen i stället), men 19-årige Solnalöparen Yergalem Shewalem dök upp och sprang bara 61 sekunder över betydligt mer rutinerade Adhanoms fjolårstid. Örebro AIK:s Jakob Nilsson spurtade ned Hällefors Peter Wiker i kampen om andraplatsen och maxpoängen i långloppscupen (35.25 på Nilsson, 35.36 på Wiker) medan Örebro AIK:s Mikaela Kemppi tog andraplatsen på damsidan (bakom en annan Solnalöpare, 17-åriga Bekelu Beji) på 38.17. De två var enda damöparna under 40 minuter, Sävedahlens Lisa Bergdahl tog tredjeplatsen på 40.50. Nilsson och Kemppi har tagit tidiga, och rätt stora, ledningar i långloppscupen.

    Kungsholmen runt? Tja, halvmaran blev en mycket sällsynt DNF (did not finish; brutet lopp) för Erik Anfält, som haft fotproblem på slutet och nu också lårbekymmer, tvingades kliva av. men Mattias Nätterlund och Ludvig Börjesson höll Örebro AIK-fanan högt och slutade nia och elva på 1.15.29 respektive 1.15.54, sju minuter bakom segrande Lars Södergård. Adhanom? Jo, han sprang milloppet på 29.46.

    I Karlskoga vann JVM-orienteraren William Pommer, från Hörnefors, trailtävlingen Energi- och Miljöloppet på 23.53 (det är enda tiden som anges, det är nämligen, egentligen, ett lopp helt utan tidtagning). Karlskogaorienteraren Marie Pettersson, som vann första deltävlingen i Närkekvartetten i torsdags, vann damklassen före skidåkaren Malin Hedlund.

    Frida Södermark, som vann Svampenmaran förra lördagen med över en timme, klarade sina målsättningar i Wings for life run: Hon vann tävlingen lokalt i Santiago, Chile (med nästan åtta kilometers marginal), och lyckades hålla igång över 50 kilometer innan mållinjen hann ikapp (52,37). Precis som hon trodde bjöd dock ”världstävlingen” lite för tuff konkurrens. Japanskan Kaori Yoshida (tidigare avstängd för epodopning …) vann med nästa sju kilometers marginal före portugisen Vera Nunes (Yoshida sprang 65,71 kilometer, världsrekord i tävlingsformen). I loppet i Kalmar lyckades två skidåkarbröder Impola från Kopparberg nästan få ihop en mara. Bill kutade 41,31, Bob (som sprang 2.43.11 på Stockholm marathon i fjol) hann pressade sig 250 meter längre och fick 41,56.

    Och så har Adam Axelsson varit och tränat med bröderna Northug. Bara en sån sak!

    Och säkert har det hänt mycket, mycket mer i helgen. Hör av er om jag glömt något viktigt!