Näst sista etappen av Women’s tour blev ännu en trevlig dag framför Eurosport – och Emilia Fahlin gjorde, vad man kunde se från tv-bilderna, en toppinsats som hjälpryttare åt totalledaren Grace Brown. Örebroarens franska proffsstall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope fick ta stort ansvar för att jaga ikapp en utbrytning (och där syntes Fahlin ofta ta förningar), och när klungan hade återsamlats var det hon som hjälpte upp Brown till fronten inför den avslutande, tunga stigningen med nio kilometer kvar.
Med dagens arbete avklarat drog Fahlin ned på tempot och tillätt sig nästan nio minuter mer uppför backen än täten – för att ha ben kvar att jobba med även i morgondagens final.
Själv framme med drygt 400 höjdmeter uppför Mynydd du (”Svarta berget”) och ett gäng hungriga vargar runtomkring såg Brown utsatt ut, men lyckades bita sig fast långt fram och tog tredjeplatsen bakom Elisa Longo Borghini och ”Kasia” Niewiadoma. Det gjorde, intressant nog, att Longo Borghini och Brown hamnade på exakt samma tid i sammandraget, bonnussekunder inräknade, och därmed följde en addering av placeringar under veckan. Browns 59–30–17–1–3 ger 110 placeringspoäng mot Longo Borghinis 134, så FDJ-stallet behåller ledartröjan inför avslutningen i morgon. Då väntar 143 ”platta” (1 300 höjdmeter, men det mesta tidigt och inga jättestigningar) kilometer med start i Chipping Norton och mål i Oxford (alltihop direktsänds, från start till mål alltså, på Eurosport med start 11.55). Vid två spurtpriser och mållinjen finns bonussekunder att hämta för topp tre, men om varken Brown eller Longo Borghini (eller Niewiadoma, som är två sekunder bakom duon i sammandraget) tar några bonussekunder (eller om de tar lika många) så tar Brown totalsegern om hon är inom 23 placeringar bakom italienskan. Mycket att bevaka och förmodligen blir det en ny tuff dag på jobbet för Emilia Fahlin. Efter det har hon, vad jag vet, inga tävlingar inplanerade före SM i Uppsala under midsommarhelgen.
Etikett: världstouren
-
-
Det är kul att följa världstourtävlingen Women’s tour från Storbritannien när man kan se nästan hela etapper med kunniga kommentatorer (att inte alla etapper visas i sin helhet beror, har jag läst mig till, på att mobilnätet är eftersatt på den engelska landsbygden – men de två avslutande etapperna kommer i princip att kunna sändas i sin helhet, arrangörerna gör så gott de kan). Bra går det dessutom för Emilia Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope. Efter Clara Copponis skrällseger på första etappen, och hennes försvarande av ledartröjan på den andra, blev hon ju av med den i går – men i dag tog i stället australiska lagkompisen Grace Brown över ledningen genom att vinna den 145 kilometer långa etappen från Wrexham till Welshpool (i norra Wales). Efter några tidiga utbrytningar kom sex cyklister loss uppför dagens längsta stigning, till Hirnantpasset (390 höjdmeter på drygt tio kilometer, mest ihållande slakmota men en kort bit i slutet med över tolv procents lutning), och strax därefter lyckades ytterligare fyra brygga över. Trots att det var nästan åtta mil kvar till mål, och trots att Team DSM körde som galna bak i klungan för att försvara Lorena Wiebes ledartröja, så höll utbrytningen hela vägen (även om Ellen van Dijk, största namnet där framme, tvingades ge upp på grund av problem med cykeln – men övriga nio gick i mål framför klungan). Brown tog första initiativet med fem kilometer kvar och fick en lucka till övriga, men ”Kasia” Niewiadoma och Elisa Longo Borghini orkade gå ikapp. In på upploppet spelade italienska sina kort först, men Brown hade mer kvar i benen och tog en övertygande seger. Fahlin fanns, tillsammans med lagkompisarna Clara Copponi, Eugénie Duval och Maëlle Grossetête med i klungan där bakom (som bara bestod av 33 cyklister efter hårdkörningen), och de tre gjorde förstås inget jobb alls efter att Brown kommit loss. Lagkompisen Marie Le Net drog sig ur före start, efter en krasch i går
Brown fick 76 sekunder på Wiebes i mål, plus tio bonussekunder, vilket gör att hon nu är 66 före i stället för 20 bakom nederländskan. Men Niewiadoma, som knep andraplatsen, är bara de där fyra bonussekunderna som skiljer en andra- från en tredjeplats bakom Brown, och Longo Borghini är sex bakom.
På lördag väntar en platt avslutning, men i morgon kan mycket hända. Den knappt 107 kilometer långa etappen startar i utflyktsparken Pembrey och har mål på Mynydd du (”Svarta berget”) efter 340 slitsamma höjdmeter på etappens sista sex kilometer (totalt är stigningen 406 höjdmeter på 9,4 kilometer). Men redan efter elva–tolv kilometer börjar det gå seriöst uppför till dagens första bergspris, och hela etappen bjuder utslagsgivande terräng.I övrigt är de här dagarna när ungdomarna går på sommarlov och tar studenten rätt lugna, tävlingsmässigt. Men de äldre orienterarna i västra delen av länet hade i alla fall sin årliga veteranmatch i dag, men både Djerf och Degerfors fick stryk av Kristinehamn (25 placeringspoäng, det gällde att ha så få som möjligt, för KOK, 46 till Djerf och 49 till Degerfors). Djerfs Mats Welander var överlägset snabbast runt långa banan (vann med över fem mintuers marginal), men eftersom det var jaktstart efter ålder (en minut per årtal) och damerna och de äldsta herrarna dessutom sprang en något kortare bana så placerades han in först på elfte plats. Räknar man in allt det där blev Djerfs Kjell Eriksson (högst densamme som blev 13:e i Vasaloppet 1977!) tvåa i tävlingen.
Det fortsätter vara rätt torftigt med tävlingar även i helgen, men på onsdag i nästa vecka är det dags för finfina Gallaberget trailrun utanför Östansjö. Missa inte den! -
Det blev som väntat tuffare för Emilia Fahlins franska proffsstall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope när det började gå uppför på dagens etapp i Women’s tour, den tredje av totalt sex. Den avgörande stigningen blev den med namnet Speech house, åtta mil in på etappen och knappt tre mil före målet i Gloucester, där huvudstigningen bestod av 90 höjdmeter på 1,3 kilometer (där delar av backen lutade över elva procent) och som sedan fortsatte upp mot ett nytt krön efter det. Två tidiga utbrytare hämtades in där och en ny 16-mannagrupp formerades längst fram – men framför allt orkade inte FDJ:s Clara Copponi, som för andra dagen i rad körde i den gula ledartröjan, med där, och lagkompisarna Fahlin och Maëlle Grossetête stannade vid henne för att försöka hjälpa henne att köra ikapp utför.
De 16 längst fram blev inhämtade av det som var kvar av huvudklungan (Copponi var långtifrån ensam att ramla av uppför) och 49 cyklister var i tätgruppen in mot målet där Team DSM:s nederländska stjärna Lorena Wiebes var klart starkast för andra dagen i rad (egentligen för tredje, men i måndags vurpade hon ju in på upploppet) och tog över ledningen både i sammandraget och i poängtävlingen.
Fjärde etappen av världstourloppet körs i morgon, torsdag, och innehåller också några klättringar av samma typ som i dag (inte överdrivet långa, men ändå kännbara). Bland annat stiger det 332 meter på 15,5 kilometer med start vid spurtpriset redan efter 15 kilometer. Totalt bjuds det på 145 kilometer med start i Wrexham och mål i Welshpool. Eurosport sänder sista timmen, med start 15.00.Robert Brundin före Jimmy Axelsson – har ni hört den förut? Jodå, Brundin utökade sin svit i lokala rullskidscupen Moto tour med en sjunde seger i rad (vinstsviten daterar tillbaka till 2020), nu 72,5 sekunder före Axelsson (som i sin tur var 36 före Oskar Ekholm på tredjeplatsen) över 16 kilometer med masstart – start i Garphyttan, vändning i Vinteråsen utanför Vintrosa, tillbaka samma väg och mål uppe vid konferensanläggningen i Ånnaboda. Trots den tuffa avslutningen avverkade Brundin sträckan på drygt 43 minuter. I sammandraget toppar han på maximala 96 poäng efter tre av nio etapper. Dagens femma Mattias Fritz är tvåa i totalen 28 poäng bakom (Axelsson missade första deltävlingen). Inga damer (ingen Olivia Hansson, som förmodligen låter kroppen återhämta sig efter maratondebuten i lördags, alltså) kom till start i kväll.
-
Emilia Fahlins form är helt uppenbart stigande. När hon i våras började tävla igång kroppen, efter nästan nio månaders uppehåll, fick hon ta ”enklare” hjälpryttarroller, göra jobbet tidigt på etapperna och ibland kliva av längs vägen. När andra etappen i världstourloppet Women’s tour avgjordes i dag var hon, precis som i går, i stället med långt uppe i klungan långt in i loppet – och hon fick en hel del tv-tid när hon satt allra längst fram och styrde klungan (och de brittiska tv-kommentatorerna på Eurosport ägnade flera minuter åt att tala om Örebrocyklisten). Två cyklister kom iväg med runt 20 kilometer kvar, men hämtades in, och Fahlin var både delaktig i jakten och i att sätta upp Clara Copponi – som vann i går och som FDJ kör för den här veckan – i spurten (och förmodligen även vid de två spurtpriserna, under första halvan av etappen, som inte syntes i tv men där Copponi plockade med sig viktiga sekunder till sammandraget genom att vara topp tre). Copponi var sexa i mål och behöll ledningen i sammandraget tre sekunder före Le Col-Wahoos nederländska talang Maike van der Duin. Fahlin tog själv en 16:e-plats, vilket är hennes klart bästa placering på världstouren sedan comebacken (även om placeringar inte är viktiga för hjälpryttare). Copponi leder förutom sammandraget också poängtävlingen, och FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope leder lagtävlingen. Lorena Wiebes, som kraschade i näst sista kurvan i går, gick loss och vann dagens etapp med ett par cykellängder – trots en ny krasch, åtta kilometer före mål. Nederländskans lagkompisar i Team DSM fick jobba hårt för att jobba upp henne i täten igen. Etappen var 92 kilometer lång och hade både start och mål i Harlow.
I morgon körs den tredje av totalt sex etapper, med start i Tewkesbury och mål 108 kilometer senare i Gloucester. Det är några riktigt branta små stigningar som kommer utmana både Copponi och Fahlin, och vi får se hur FDJ-stallet löser dem. Eurosport sänder drygt en timme på slutet, från 13.30.Per Eklöf hade en övertygande ledning inför finalen och fixade slutsegern genom en andraplats i finalen i Stadsskogen, i anslutning till norra delen av Noras tätort, på tisdagskvällen. Hemmalöparen var mindre än två minuter bakom Hagabys Jakob Wallenhammar i mål (och 41 sekunder före Samuel Andersson på tredjeplatsen) och tog därmed segern med 1 100 poängs marginal (varje poäng är en sekund, så det är alltså exakt 18 minuter och 20 sekunder) till 26 år yngre klubbkompisen Axel Thybeck (som tappade 6.40 av den marginalen när han blev femma på tisdagen). Hagabys Benita Månsson och KFUM Örebros Karin Lindgren sprang längsta banan (Månsson var elva minuter snabbare) i kväll, men Köping-Kolsvas Malin Welén är enda kvinnan som gjort två starter i långa klassen i år och blev därmed bäst placerade dam på 13:e plats (det är mixedklass). På näst längsta banan, även det mixedklass, hade Therese Korkeakoski redan säkrat totalsegern – och det firade hon med att gå ut och knipa sin första deltävlingsseger, drygt två minuter före Almbys Anders Lindkvist. Totalt sprang 118 löpare i Nora.
-
Det blev en smakstart för Emilia Fahlin och FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-stallet i världstouretapploppet Women’s tour i England i dag – men det blev också en väldigt märklig etapp. Ett polisfordon före täten i loppet var inblandat i en krock, och skadade poliser behövde föras till sjukhus. Loppet pausades i en timme, med 35 av 142 kilometer kvar. När cyklisterna kurat ihop sig i teambilarna i en timme, för att undkomma kylan och regnet (det var engelskt väder …) släpptes fältet iväg igen, och Cams-Basso-stallets Danielle Shrosbree fick tillbaka sin enminutersutbrytning. Hon hämtades in med 13 kilometer kvar, och sedan var det klungspurt som gällde – och då gick Team DSM:s Lorena Wiebes, en av förhandsfavoriterna, gick omkull i näst sista kurvan och drog med sig en lagkompis och två andra spurtare. Det öppnade förstås upp för andra, och FDJ:s Clara Copponi tog vara på läget och fixade FDJ:s tredje seger på världstouren i år efter Marta Cavallis dubbel i Amstel gold race och Vallonska pilen. Fahlin var med där framme och hjälpte till med uppdraget, rullade i mål som 20:e cyklist och såg därmed till att FDJ även toppar lagtävlingen (segerjublet kan ni se här). Alltihop sändes på Eurosport, från start till mål (inklusive en timmes uppehåll mitt i …), men i morgon får man nöja sig med sista timmen.
I morgon väntar 92 kilometer med start och mål i Harlow (Men inte på samma ställe), två spurtpriser tidigt och tre kategoriserade backar två sista milen (men sista milen är lätt utför mot målet). Sjätte och sista etappen körs på lördag.Emma Reinhed Liljeqvist är uppenbarligen ett nytt namn man får lägga på minnet. IF Start-löparen blev första gången omskriven i bloggen när hon var tvåa i Rallarrundan för några veckor sedan, och följde i dag upp med seger i nio kilometer långa långloppscupstävlingen Lindesjönloppet, runt just Lindesjön (med start och mål i Lindesberg). Den 29-åriga örebroaren avverkade sträckan på 38 minuter och 6 sekunder (4.13-tempo), och vann tre sekunder före betydligt mer rutinerade klubbkompisen Petra Hanaeus och nästan två minuter före Marie Dasler (40.02) som såg till att det blev en ren IF Start-pall på damsidan – liksom på herrsidan där Per Arvidsson hade nummerlapp på för första gången sedan segern i ÖAIK:s halvmaraton i april. Med sin tredje seger i cupen för året återtog han totalledningen i cupen från Anton Öhman, som inte sprang i dag. Arvidsson kutade på 30.21 och var helt överlägsen, vann med mer än 3,5 minuters marginal till Pär Englund (34.00) på andraplatsen och drygt fem minuter före trean Johan Ingjald (35.43). Totalt hade Reinhed Liljeqvist bara fem herrar före sig. På damsidan räckte Therese Perssons (40.46) fjärdeplats till att ta över totalledningen i cupen från nyblivna SM-silvermedaljören Erica Lech.
106 löpare sprang i Lindesgberg, men 73 valde i stället Örebro parkruns speciella nationaldagsupplaga – och av dem var faktiskt min kollega Anna Mendelsson snabbast (för andra gången) med 22.09 medan en löpare med pseudonymen Austin Powers löpte snabbast av herrarna (19.48; 13-årige walesaren Vaughn Hughes, som var på besök, noterades för samma tid men dömdes som tvåa).
Efter lördagens ultralånga SM och söndagens medeldistans avslutades Ösaträffen i skogarna söder om Edsbyn på måndagen med ytterligare en medeldistans, och även om det var omöjligt att upprepa måndagens succé (fyra Tisaren-löpare på pallen i damklassen) så blev det ändå två – Göteborg-Majornas Moa Enmark, som tog SM-guldet i lördags men var långt bakom Tisaren-löparna i går, tog revansch med seger medan Ellinor Tjernlund grejade andraplatsen och Andrea Svensson tredjeplatsen (knappt respektive drygt en minut bakom). Josefin Tjernlund blev femma, Lovisa Persson sexa, Lilian Forsgren elva. Örebroaren Anton Johansson, som tävlar för Blekingeklubben OK Orion, vann för andra dagen i rad på herrsidan; nu sex sekunder före Stora Tunas Joakim Svensk (i går 23 sekunder före VM-uttagne Max Peter Bejmer, IFK Göteborg; däremot avstod han start i SM-tävlingen i lördags). Tisarens Valter Pettersson flyttade upp i seniorklass för dagen och tog en sjätteplats, knappt tre minuter bakom Johansson. Jag får för övrigt erkänna att jag missade att det också arrangerades veteran-SM i ultralång distans i lördags, men några medaljer till länslöparna blev det ändå inte. Per Eklöf var närmast placeringsmässigt, i H40. Han var fyra, men förvisso nästan tio minuter bakom bronsmedaljören.
Nere i Danmark finns inga resultat för de svenska lagen (förutom för Karolin Ohlsson på andralagets förstasträcka), men av Strava att döma så blev det omkastningar i lagen och Regborn och Gustafsson sprang ihop, i ledning. Vad jag förstår det. Vi snackar alltså danska mästerskapen i orientering, sprintstafett, där svenskarna deltog utom tävlan (i går vann Regborn den individuella sprinten närmast före Gustafsson).
-
SM-brons för tre veckor sedan och världscupseger förra helgen – och på söndagen sprang Martin Regborn dessutom hem segern i danska mästerskapen i sprint (som en del i ett landslagsläger inför VM som går just i Danmark, i slutet av månaden). Eller ja, Örebroorienteraren deltog förstås utom tävlan och fick ingen medalj, men vann likafullt. Örebrokollegan Jonatan Gustafsson, som också är uttagen till VM, var bara tre sekunder bakom i mål och tog andraplatsen, närmast före belgaren Yannick Michiels. Jakob Edsen på fjärdeplatsen var bäste dansk och tog guldet. Dubble världmästaren Jerker Lysell, som fått nobben från VM, verkar ha gått i mål som trea av svenskarna (före VM-uttagna August Mollén och Isac von Krustenstierna, plus Gustav Bergman som blev diskad) men Lysell har inte sorterats in i resultatlistan, så möjligen blev han också diskad (även om det inte står så).
I morgon är det sprintstafett, även det om danska mästartecken, och då får Regborn för första gången på länge springa i ett svenskt förstalag – som har Hanna Lundberg på förstasträckan, Regborn på andra, Bergman på tredje och Lina Strand på fjärde (Tove Alexandersson är på plats men står över). Gustafsson springer samma sträcka i andralaget, som i övrigt består av Karolin Ohlsson, Mollén och Anneli Östberg.Det blir nytt världstour-etapplopp i Storbritannien för Emilia Fahlin med start redan i morgon, måndag, meddelade hennes franska proffslag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope i sina sociala medier så sent som på lördagen. Förra söndagen kom ju Fahlin i mål i tredagarstävlingen Ride-London classique, och nu väntar sex dagar långa Women’s tour. Franska Clara Copponi och Maëlle Grossetête dubblar också, medan resten av laget är utbytt (bland annat kommer inte Vittoria Guazzini, som man körde för i Ride-London men som skadade sig i en krasch och tvingades kliva av i slutet av sista etappen, till start). Nya in den här gången är australiska Grace Brown och franska Eugénie Duval och Marie Le Net. Brown, som var två i Liège–Bastogne–Liège och sjua i Flandern runt lär vara kapten i laget den här gången. En del av de allra starkaste namnen avstår start, men med finns bland andra nederländska Lorena Wiebes, Ellen van Dijk och Chantal van den Broek-Blaak och italienska Elisa Longo Borghini. Det är sex linjeetapper på mellan 92 och 145 kilometer som väntar, tre i princip helt släta (första, andra, sjätte), två lite mer böljande (tredje, fjärde) och en tuffare (femte) som avslutas uppför The Black Mountain, 307 meter i en enda 5,2 kilometer lång slakmota. Den dagens tuffaste stigning kommer dock redan efter drygt 20 kilometer: Crwbin, 158 höjdmeter på 1,8 kilometer (snittlutning på 8,8 procent och maxlutning över tolv procent).
Eurosport sänder varje dag – och åtminstone på måndagen visas hela etappen från start till mål (vilket är närmast unikt). 12.00 går starten, svensk tid, och Eurosport startar sändningen 11.55 (i Eurosport player, åtminstone).Årets tuffaste löpartävling i länet slutade med att inte en enda löpare kom till start. Den andra sommarupplagan (och tredje upplagan totalt) av Storstenshöjden 100 miles (eller Skogs-Ultra Storstenshöjden, SUS, som är det alternativa namnet den går under) hade tre deltagare anmälda, men alla tvingades kasta in handduken redan på förhand. Däremot gav sig sju löpare ut på halva distansen, 50 miles, över fyra varv på en extremt krävande 20-milesbana över till stora delar obanade marker och med mjukt underlag och massor av höjdmeter. Brommalöparna Johan Elvermåhr och Martin Westlund sprang ihop och var snabbast runt på 24 timmar och 30 minuter. En normal tid på 100 miles, men i den här terrängen krävs alltså det dubbla. Det är oklart om några fler tog sig runt, ytterligare två hade i varje fall gett sig ut på sista varvet i morse – örebroaren Linus Holmlund och Bahri Lindström från Fjugesta.
Anders Kleist skulle ju springa ännu längre än så, hela Bergslagsleden, och låg 20 minuter före tidsschemat (för 33 timmar, vilket i sig skulle gett FKT med 5,5 timmar) när han begav sig ut på fjärde etappen, från Nyberget mot Uskavi, men tvingades några timmar senare kasta in handduken. ”Fick frossa och illamående, så fick bryta även denna gång”, skriver Kleist som förmodligen blev ett offer för värmen. Kleist gjorde ju ett försök på leden även 2020, men avbröt då mellan Svartå och Laxå. Anna Carlsson får därmed behålla rekordet på leden, 38 timmar och 27 minuter, under överskådlig tid.
Många av löparna som sprang ultralånga SM i orientering i går stannade kvar och sprang en medeldistanstävling (Ösaträffen) i samma skogar utanför Edsbyn i dag – och då tog Tisaren-löparna gruvlig revansch. Andrea Svensson, Ellinor Tjernlund och Josefin Tjernlund, som i går var sjua, åtta och nia, slutade i dag i samma ordningen men som etta, tvåa och trea. Dessutom klämde klubbkompisen Lovisa Persson in sig på pallen, också hon trea eftersom hon gick i mål på samma sekund som Josefin (drygt fyra minuter bakom Svensson). Landslagslöparen Vilma von Krusenstierna fick nöja sig med en femteplats och gårdagens SM-guldmedaljör Moa Enmark var 21:a. Gårdagens skrällfemma Rasmus Pettersson, Djerf, vann också i dag, i äldsta juniorklassen.
Kumlacyklisten Jacob Ahlsson och hans Motala AIF–Serneke–Allebike hade ingen lyckad dag i Falkenloppet. Rivalklubben CK Hymer satte upp starke spurtaren Hugo Forssell som tog hem segern i en klungspurt med ett 40-tal cyklister efter tre timmar och 13 varv på en tiokilometersbana, och Motalas spurtare Linus Kvist fick nöja sig med femteplatsen. Ahlsson rullade i mål som 56:a.
Redan i går, lördag, sprangs det som numera sedan många år heter Karlstad stadslopp, men som förr i tiden gick under det finare namnet Götajoggen (friidrottsföreningen i Karlstad heter Göta). Örebroaren Wilhelm Bergentz – i fjol landslagsman både på banan, landsväg och terräng – passade, efter en hel del skadestrul, på att göra debut för nya klubben Hälle där. Han sprang in på ännu en 31-tid – i senaste årens tre lopp på landsvägsmilen har han gjort 31.17–31.25–31.34 och nu 31.43. Det kan ju se ut som om kurvan är på väg åt fel håll, men då ska man komma ihåg att Bergentz alltså är på väg tillbaka efter skador. Tiden räckte till en andraplats, elva sekunder bakom klubbkompisen Samuel Fitsumbrhan. KFUM Örebros Eric Westberg, som förbisso var anmäld för Stjerneskolan i den här tävlingen, blev femma på 34.06 (i debuten på landsvägsmilen, om man ska tro den officiella statistiken).
-
Efter en åttondeplats i den individuella sprinten och en femteplats i knockoutsprinten avslutade Martin Regborn världscuppremiärhelgen i Borås på bästa sätt: Genom att kliva högst upp på pallen som vinnare i mixedsprintstafetten (det var hans tredje seger i världscupkarriären). Regborn var ju petad ur förstalaget, men andralagets starter Lina Strand sprang ifrån förstalagets Hanna Lundberg och alla andra och resten av laget en lucka som aldrig täpptes (Gustav Bergman var när i kamp mot Emil Svensk på tredjesträckan, men bommade precis i slutet bort mycket mer än han tjänat). Regborn gjorde en superstark insats på andrasträckan, helt solo i tät mot en jagande trio, och hade stor del i segern som Karolin Ohlsson defilerade hem på sistasträckan. Min intervju med Regborn efteråt finns att läsa här, och VM-uttagningen presenteras, vad jag förstår, på tisdag. Där är Regborn förstås given, frågan är bara vilken eller vilka distanser han kommer att få springa.
Jonatan Gustafsson, som var 14:e i individuella sprinten i torsdags och åkte ut i semifinal i lördagens knockoutsprint, sprang andrasträckan i tredjelaget som slutade åtta. Han sprang upp laget från åttonde till sjätte plats. Jerker Lysell, som åkte ut i samma semifinal som Gustafsson i lördagens knockout, sprang tredjesträckan för svenska fjärdelaget och tog upp dem från nionde till sjunde plats, en placering som Tilda Östberg på sista kunde hålla i mål. Och Anton Johansson, som var 22:a i sprinten i torsdags, sprang upp ett svenskschweiziskt kombinationslag från 23:e till 18:e plats på tredjesträckan.På hemmaplan – eller i varje fall i Degerfors – avgjordes både Värmlands och Örebro läns sprint- och sprintstafett-DM och SM för döva i samma discipliner i ett kombinationsarrangemang. Förstås utan alla världscuplöparna, och därtill utan både Tisarens alla orienterare av svensk elitklass och Hagabyduon Filip Dahlgren och Oskar Eklöf, som skulle hämta hem gulden. stället är Örebro läns nya distriktsmästare i orientering Hagabys Benita Månsson (som vann med drygt två minuters marginal till systrarna Korkeakoski, Therese lite före Jessica, som sedan tillsammans tog silvret i sprintstafetten) och Almbys Johan Alpberg (som vann tio sekunder före Milans veteran Per Eklöf och KFUM Örebros påläggskalv William Segura). Ingen av dem lyckades dubbla med guld i sprintstafetten – där vann i stället KFUM (Johanna Berg och Johanna Nordström) respektive Garphyttan (Måns Bergqvist och Rasmus Doering).
I Värmlands-DM tog Djerfs Rasmus Pettersson en favoritseger på herrsidan (på en tid som var drygt 1,5 minuter snabbare än Örebrosegraren Alpbergs på samma sträckning) medan klubbkompisen Lina Persson tog ett mer skrällartat guld på damsidan.
Även i döv-SM blev det två medaljer till länet, båda på herrsidan: Almbys Rihards Darzins tog silvret och Garphyttans Jesper Melin bronset, knappt två respektive drygt tre minuter bakom IFK Enskedes Nils Forsberg Rundström som vann.Emilia Fahlin tog sin näst mest framskjutna placering under comebacken när hon slutade 21:a i tredje och sista etappen av världstsourloppet Ride-London classique. Tävlingen sändes på Eurosport, men eftersom jag befinner mig i USA och sändningen är geo-blockerad så har jag inte kunant se den. Men på något sätt verkar Fahlin ha hamnat längst fram av cyklisterna i FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-stallet i en klungspurt där Team DSM:s Lorena Wiebes lyckades hålla sig framme och vinna för tredje dagen i rad. Orsaken till att Fahlin var med där framme var sannolikt att FDJ:s italienska stjärnskott Vittoria Guazzini tvingades kliva av tidigt efter att ha haft ont efter att ha kraschat på lördagen, och då fanns det ingen riktigt kvar att köra för (Guazzini ledde ungdomstävlingen och var med på topp tio i sammandraget). Nu blev det inga topplaceringar någonstans för FDJ (om man inte räknar en fjärdeplats i lagtävlingen eller en sjundeplats i ungdomstävlingen för Jade Wiel), men Fahlin fick i varje fall bra kilometer i kroppen under comebacken som går vidare.
Redan i fredags körde Jacob Ahlsson hem sin första (?!) seger i ett linjelopp för året: Göteborgsgirot grand prix med start och mål på Avenyn och en 1,1 kilometer lång slinga i centrala stan som körde 50 minuter plus tre varv. Ahlssons proffslag Motala AIF-Serneke-Allebike körde för Ahlsson, som fick en liten lucka längst fram in på upploppet och höll undan till seger med sekundmarginal till tvåan Erik Karlsson-Landén. Totalt hanns 34 varv, 37,4 kilometer, med på de 55 minuterna racet tog.
Själva Göteborgsgirot avgjordes på lördagen, och där fick Karlsson-Landén revansch och vann närmast före Lukas Vernersson, som ar Motalas man för dagen. Ahlsson körde för honom, och rullade i mål som 29:a. Lillebror Jonathan håller fortfarande på att jobba sig tillbaka efter vårens stora sjukdomsbekymmer, och tävlade inte i helgen helger.Det otänkbara denna vår har hänt att Matthias Wengelin startat en mountainbiketävling utan att vinna. I det kortkorta ”bergstempot” under Huskvarna mtb tour slutade han först på sjunde plats (13 sekunder bakom Viktor Lindquist över en tävlingstid på lite drygt tre minuter), och samma placering tog han i fredagens crosscoutry-tävling (nästan tre minuter baom segrande norsken Mats Tubaas Glende och drygt två minuter bakom bästa svensk, Emil Lindgren). Där blev istället Axel Lindh bästa örebroaren med en tredjeplats. Wengelin strök sig helt sonika från start i lördagens shorttrack-lopp, som Lindgren vann sekunden före Lindh som återigen var trea. Det räckte för totalseger för Lindgren medan Lindh hade varit tvåa om han inte hade dragit av kedjan och tappat två minuter i bergstempot, vilket skickade ned honom på femteplatsen i sammandraget.
Otänkbart också att Marcus Jansson, som förra veckan tog dubbla EM-medaljer, för andra gången på tre dagar inte tar SM-guld är det kanske också egentligen, men så var det en finländare som snuvade honom. I varje fall förstår jag resultatlistan från Leksand som att Miika Nurmi, som tävlar för IFK Göteborg, är behörig för att köra om SM-tecken, och därför tog guldet i dagens medeldistans 66 sekunder för Jansson (men helt säker är jag inte). Samme Nurmi var en av två som var före Jansson i sprinten i fredags, men i långdistansen i går blev det ju guld. Karin E Gustafsson följde upp lördagens fjärdeplats med att bli femma i medeldistansen, 2.20 från guldet och mindre än 1,5 minuter från medalj. Efter sju av elva deltävlingar i svenska cupen ligger Jansson tvåa och Gustafsson fyra.
-
Emilia Fahlins lagkompis Vittoria Guazzini tog en ny topp tio-placering när andra och näst sista etappen av världstourtävlingen Ride-London classique avgjordes på lördagen, och hon behåller därmed ledningen i ungdomstävlingen men tappar, på grund av bonussekunder, till åttonde plats i sammandraget (27 sekunder bakom Lorena Wiebes, Nederländerna/Team DSM, som vann i dag igen). Fahlin rullade i mål som 57:a efter den 142 kilometer långa etappen mellan Chelmsford och Epping. Morgondagens final, som körs mitt i centrala London med start- och mållinje vid parlamentet, är tv-sänd, på Eurosport från 16.30.
Martin Regborn så ruskigt stark ut när han tog sig hela vägen till final i knockoutsprinten i världscupen i Borås i dag, och väl där gjorde han ett taktiskt perfekt lopp och gick upp som tvåa med två kontroller kvar. Men i spurten hade han inte nog med sprutt i benen för att försvara pallplatsen, utan fick nöja sig med en femteplats, som näst bästa svensk.
– Jag följde min plan och gjorde allt rätt orienteringsmässigt. Jag hade läst in slutet och kände att det är nog inte någon som tar ett eget vägval. Jag hade stenkoll på avslutningen och bara körde med Tim och August. När de kickade på slutet så hade jag inte riktigt den speeden idag. Jag gjorde det jag kunde, sa Regborn till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Schweizaren Matthias Kyburz, som förr om åren sprang för OK Tisaren, vann, fyra sekunder före Regborn (en före nyzeeländaren Tim Robertson, två före svenske uppstickaren August Mollén och tre före norske Kasper Fosser).
Örebroarna Jonatan Gustafsson och Jerker Lysell tog sig till samma semifinal som Regborn, och båda (framför allt Gustafsson) var uppe och stötte tidigt men fick ge sig mot slutet. Brittiske Ralph Street (sist i finalen) vann den semifinalen närmast före Regborn. Vilka slutplaceringar Gustafsson och Lysell får är ännu inte fastslaget, vad jag förstår, eftersom det var lite snack om diskningar (som drogs avslogs men möjligen överklagades) i den andra semifinalen. Vi får väl se vad som händer.
I morgon avslutas världscuphelgen med mixedsprint, men laguppställningarna är ännu inte tillkännagivna. I början av nästa vecka tas VM-truppen ut, och där lär Regborn ha bokat en plats vid det här laget.Den här helgen är det också SM i både mountainbikeorientering och orienteringsskytte i Dalarna. I den förstnämnda grenen tog Garphyttans Marcus Jansson – förra veckan dubbel EM-medaljör – ett lika väntat som överlägset SM-guld i långdistans när han vann med nästan tre minuters marginal på fredagen. Men i lördagens sprint fick han faktiskt ge sig mot både Kåres Rasmus Nordgren och IFK Göteborgs Miika Nurmi och nöja sig med en bronspeng. Klubbkompisen Karin E Gustafsson var fyra på fredagen, mindre än minuten från medalj. I orienteringsskyttet vann Tisarens Gustav Hindér, som sopade rent på VM i fjol, dagens klassiska distans med nästan tio minuters marginal. Mer överraskande var att klubbkompisen Nina Hallor tog SM-guldet på damsidan, drygt en minut före P10:s Lisa Andersson – och allra mest överraskande att Hindér missade medalj med 1,5 minuters marginal när han blev fyra i fredagens sprint (där var Hallor sexa). Tävlingarna dubblerade som världscup, och där var Hindér etta och Hallor tvåa, bakom en finska, i dag.
På hemmaplan sprang 47 löpare den 180:e upplagan av Örebro parkrun, och Petra Hanaeus var snabbast för 42:a gången med 21.01 (en tid som gjorde att hon bara hade sex herrar framför sig). Av herrarna var Andreas Kjellin snabbast för nionde gången (i sin 124:e start), med 18.50.
-
Jag har inte kunnat följa så mycket av första etappen av världstourloppet Ride-London classique som kördes i dag, med Emilia Fahlin i startfältet. Dels eftersom jag haft annat för mig – dels eftersom det inte funnits någon tv-sändning eller annan information heller (men sista etappen, på söndag, ska vad jag förstår det visas på Eurosport). Jag har hur som helst läst mig till att brittiska Jumbo-Visma-cyklisten Anna Henderson gick solo och hade nästan två minuter till godo på klungan ut på sista finalvarvet, 22 kilometer från mål (i Maldon, nordost om London), men blev inhämtad med 400 meter kvar. Upp till målet blev det i stället en klungspurt där Team DSM:s nederländska stjärna Lorena Wiebes var starkast, följd av Trek-Segafredos italiensak Elisa Balsamo. Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope körde för italienska Vittoria Guazzini, som tog femteplatsen och blev den första i mål som inte fick några bonussekunder med sig. Därför är hon, precis som två andra, 13 sekunder bakom Wiebes inför fortsättningen. FDJ hade alla sina sex cyklister med där framme, och av dem rullade Fahlin i mål längst bak, som 76:a (men det är förstås bara av akademiskt intresse – det viktiga är naturligtvis vilket arbete de lade ned för att hämta in utbrytningen).
Etappen var 136,5 kilometer lång och tog 3,5 timmar. I morgon väntar en 142 kilometer lång och lätt böljande etapp mellan Chelmsford och Epping. Söndagens final avgörs över två korta följt av sju längre varv inne i centrala London för totalt 85,3 kilometer. Målet är beläget precis vid parlamentet.Vintrosalöparen Björn Tikkanen vann den femte upplagan av Örebro backyard ultra på 25 varv/timmar (drygt 167,6 kilometer) efter att Erika Lundmark, från Norrbärke i Dalarna, gett sig efter 24. Lindesbergsfostrade Elin Engström (hon som åkte Vasaloppet med en stav!) tog tredjeplatsen på 20 varv och Karlstads Jenny Allared var fyra på 19 (tre damer på topp tre, alltså). Örebroaren Joel Tolsheden var femma på 18 varv och Garphyttans Staffan Gereonsson (som jag skrev det här reportaget om för ett par veckor sedan) blev sexa på 17. Det här var Staffans debut i backyard ultra, men han är extremt erfaren som ultra-atlet.
-
På torsdagskvällen gick Emilia Fahlin ut på instagram och bekräftade att hon inte kommer att köra Paris–Roubaix på lördag, efter att hennes franska proffslag FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope tidigare på dagen bekräftat en laguppställning där hon inte fanns med. Orsaken är influensan hon åkte på i samband med Amstel gold race i söndags, och som gjorde att hon tvingades kliva av det loppet och åka hem till Örebro för att kurera sig. ”En rejäl förkylning som satt sig i huvudet och bröstet, så det blir soffan för mig, men jag kommer att sitta där och heja på laget” skriver Fahlin (om min fria översättning blir rätt) på instagram. Fahlin har tillbringat åtskilliga timmar på vägarna nere i Frankrike sedan det sommaren 2020 blev klart att damerna – 124 år efter herrarna – skulle få köra det mest klassiska av endagarslopp. Men det året blev tävlingen inställd, och i fjol hade Fahlin redan ställt in sin säsong när den första upplagan äntligen avgjordes – och nu tvingas hon alltså kasta in handduken även till den andra. ”Jag får vänta på att få uppleva tävlingen i verkligheten ytterligare ett år”, suckar hon på instagram.
Fahlin ersätts i laguppställningen av Stine Borgli, men FDJ:s två starkaste kort i tävlinge nblir Marta Cavalli (som vann Amstel) och Grace Brown.
Det är inte klart när Fahlin tävlar nästa gång, det här var den sista av hennes planerade vårtävlingar. Det skulle ha blivit fem, men trots att hon nu inte kommer till start hann hon ändå med sex eftersom hon blev inringd till två extra.Det är nu klart att NA sänder SM i sprintstafett i Bruksvallarna på torsdag. Vi har ju sänt mycket längdskidor i vinter (eller ”visat Expressens sändningar”, skulle man kunna säga, men det har likväl gått att se på na.se med vanliga inlogget). Räkna med att en hel del starka namn från länet kommer till start, bland annat Axel Ekström, Markus Johansson, Adam Gillman och Lucas Lennartsson, skulle jag tro. Kanske även Ludvig Berg.
Konditionsbloggen 