Konditionsbloggen

  • Lyckat test – nu får säsongen ett nytt mållopp

    Efter maghaveriet under Bergslagsleden ultra började jag titta på att förlänga säsongen med ytterligare ett mållopp (BLU var mitt stora mål för i år, men jag har också sett Niesen treppen lauf, Lurs backyard ultra och Ultravasan som mållopp). Ja, ärligt talat hade jag faktiskt börjat snegla mot en asfaltsmara redan innan. Jag har aldrig varit i bättre form, och jag har oavslutade affärer på maratondistansen: Jag har bara gjort två asfaltsmaror i livet – 4.23.48 i Stockholm marathon 2009 (jag gick in i väggen efter tre mil i värmen) och 3.27.53 i Stockholms jubileumsmarathon 2012 (på en förlängd version av OS-banan 2012, på dagen hundra år senare) – och tja, min pappa sprang på 3.24.33 i Stockholm marathon 1986 (när jag var ett halvår gammal), och man vill ju ha familjerekordet … Samtidigt är jag inte så mycket för att springa på asfalt, har knappt gjort ett lopp värt namnet på underlaget (och inte tränat särskilt mycket på det heller) sedan 2012, så jag vill inte springa en mara bara för att gå under 3.24 – jag vill känna att jag kan göra något med mina mått mätt ”riktigt bra”, något jag kan vara nöjd med flera år framöver och därmed stänga lusten att springa den här distansen för ett bra tag.
    Nåväl. Efter Bergslagsleden ultra beslutade jag mig för att göra ett test: Kan jag springa en halvmara på träning under 1.30 så kommer jag springa Växjö marathon den 20 oktober. Jag menar; kan man springa halva under 1.30 på träning borde man väl med nummerlappens hjälp kunna närma sig tre timmar på hela distansen, eller? Nåja, i dag var det dags för testet, och jag valde förstås plattast tänkbara banan: Den gamla banvallen mellan Karlslund och Garphyttan (men jag sprang bara fram till Östertysslinge, där det kommer en backe upp mot Latorp, och sedan fram och tillbaka på platten för att få ihop de 21 098 meterna). Facit: 1.28.26.
    Så i kväll anmälde jag mig följaktligen till tävlingen och bokade hotellrum i Växjö. En ny utmaning är född!

    I morgon startar världscupfinalen i orientering i Tjeckien med knockoutsprint, och Martin Regborn och Josefin Tjernlund står båda på startlinjen. Men mer om det då!

    , , , , ,

  • Fahlins säsong fortsätter efter VM-guldet: ”Men ingen mängdträning …”

    Emilia Fahlin tog två fjärde- och en 16:e-plats på cykel-VM, och framför allt den avslutande fjärdeplatsen i det brutala linjeloppet var sensationell. Världsmästerskapet har ju ofta fungerat som säsongsavslutning, men så inte i år. Redan på lördag körs Giro dell’Emilia, en tävling på nivån just under världstouren, som Fahlin körde för två år sedan, och inte förrän den 21 oktober avslutas årets världstour med kinesiska Tour of Guangxi, som namnet till trots är en endagarstävling (det blir den allra sista tävlingen som Wiggle-High5 skickar ett lag till innan stallet upplöses). Fahlin kommer dock inte köra någon av de tävlingarna, men hon har ändå inte avslutat säsongen. Som jag tidigare skrivit om på bloggen kommer hon att avsluta säsongen med Chrono des Nations i Frankrike den 14 oktober (Fahlins sista tävling i Wiggles dräkt, även om det ser ut som om hon kommer bli ensam från laget som åker dit), något så ovanligt som ett fristående tempolopp. Tävlingen har jörts sedan 1990 och Susanne Ljungskog vann den två gånger 2007–2008. Fahlins lagkompis Audrey Cordon-Ragot är regerande mästare. Banan har oftast varit knappt 21 kilometer lång, men är i år för andra året i rad 26,45 kilometer lång. När jag pratade med Fahlin efter den sensationella fjärdeplatsen i lördags frågade jag om hon verkligen skulle orka ladda om och köra den här tävlingen som hon tänkt, och det var hon fast besluten att göra:
    – Men det blir ingen mängdträning fram tills dess, det har jag inget för så här sent på säsongen. Det kommer bli mer korta, hårda, intensiva pass på tempocykeln, sa Fahlin.
    Nästa år kommer Fahlin att köra för franska FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope. Återstår att se hur bytet av stall kommer påverka vinterträningen och var nästa säsong kommer att starta (Fahlin har ju inlett säsonger både i Qatar, Argentina och Australien, men har fått bäst utdelning när hon skjutit på säsongsstarten tills Europasäsongen dragit igång).

     

    , ,

  • Dubbla SM-guld till Örebros orienteringsskyttar (och nu är listan över löptävlingar som sökt sanktion 2019 komplett!)

    SM i den något smala sporten orienteringsskytte avgjordes i Hälsingland i helgen, och på herrsidan blev det full pott för Örebroklubben Östra Almby.
    I lördagens individuella tävling över klassisk distans, som också gällde som världscupdeltävling, var Gustav Hindér (som så sent som i augusti tog VM-guld i stafett, VM-silver över klassiska distansen, och VM-brons i sprint) klart snabbast i punktorienteringen och därtill felfri. Han sprang över 8,5 minuter snabbare än Martin Jansson, Häverödsdal, som dessutom fick sex minuters tidstillägg för punktorienteringen, och hade därmed råd med sju bom i skyttet (varje bom ger två minuters tidstillägg). Det blev ”bara” sex på 20 skott, och Hindér vann 4.38 före Jansson (som bommade ett skott). Klubbkompisen Mikael Pihel, som tog dubbla VM-brons i disciplinen förra året, var sexa efter löpningen, men sköt med tre bom upp sig till en femteplats, 24 minuter bakom Hindér och 16 från medalj.
    På söndagen sprang Pihel förstasträckan i Östra Almbys lag i SM-stafetten och växlade som fyra, knappt 5,5 minuter bakom OK Klemmingen. Ingen match för Hindér, som inte bara sprang och sköt ikapp den tiden utan också drog ifrån till en segermarginal på nästan sex minuter bak till Tumba-Mälarhöjden.
    Dubbla guld till Hindér, alltså, som i fredags dessutom var tvåa i en sprinttävling som hade världscup- men inte SM-status. Även där blev Pihel femma.
    Världscupsäsongen i orienteringsskytte avsluats med tävlingar över klassisk distans och i sprint helgen 3–4 november, i danska Søgaardlejren.

    Mikael Pihel och Gustav Hindér överst på prispallen efter SM-stafetten. Foto: Hans Mandahl

    Tiden för att söka sanktion för löptävlingar 2019, utan att drabbas av förhöjd avgift, gick ut vid midnatt mot måndagen, och 34 lopp har sökt. 21 har jag skrivit om sedan tidigare. Nu är det också klart att Nora marathon, Varvetmilen (seedningsloppet för Göteborgsvarvet som avgörs i Örebro), ÖAIK halvmaraton, Rallarundan, Dalenrundan, Tarstaborgsrundan, Bergslagsleden ultra, Annaloppet och Kilsbergsleden alla ligger kvar på samma veckonummer och -dagar. Och ja, Sylvesterloppet ligger förstås kvar på nyårsafton …
    Tre små ändringar: Fjugestaloppet flyttar från torsdag den 24 maj till onsdag den 29 maj, och kommer därmed att avgöras dagen före Vintrosaloppet, bara en mil bort. Kilsbergen trailrun byter söndag mot lördag men ligger kvar på samma helg (31 augusti). Och Norasjön runt arrangeras som vanligt andra lördagen i september (vilket den här gången innebär ett byte från vecka 36 till vecka 37 och gör att det blir dagen före, i stället för veckan före, Tarstaborgsrundan).
    Av 2018 års sanktionerade löptävlingar i länet är det bara Munkastigen trailrun, Wedevågsloppet, Svillingeruset och Gallaberget trailrun som ännu inte skickat in ansökan om sanktion för 2019.
    Redan om drygt en månad, den 11 november närmare bestämt, är det dags för en löptävling som däremot inte finns med i den officiella tävlingskalendern, en gratis träningstävling: Höstloppet med start och mål på Fredriksbergs IP i Vretstorp. Det bjuds på 13,3 kilometer grusväg, asfalt och elljusspår.

    , , , , , , , , ,

  • van Sitteren tvåa i Nora dagen efter Lidingö – men Forsberg höll liv i cupen (och Regborn vann på supertid)

    Mindre än 24 timmar efter att ha kutat Lidingöloppets 30 kilometer gjorde Liduina van Sitteren ett försök att springa hem långloppscupen genom att starta i Annaloppet i Nora (tajta lopp är ju inget nytt för van Sitteren, som kutade Viby marathon på förmiddagen och Jordgubbslunken på eftermiddagen i somras). Karin Forsberg, den ende utmanaren som finns kvar om cuptiteln, var dock ännu starkare och avverkade det 5,2 kilometer långa terrängloppet på 18.53, vilket innebär att hon håller liv i kampen om sammandraget. van Sitteren blev tvåa, slagen med 1.05, men eftersom hon har så många bra placeringar sedan tidigare, och bara de tio bästa får räknas i cupen, adderar en andraplats inga poäng i sammandraget. Matematiken inför fortsättningen är enkel: Forsberg behöver vinna även de återstående fem tävlingarna samtidigt som van Sitteren inte får bli tvåa i terräng-DM för att Forsberg ska ta hem cupen; alla andra scenarion ger van Sitteren slutsegern. I Nora var Ida Hylander, Oxelösund, trea medan hemmalöparen Kim Semstrand var tredje bästa länslöpare (men 4,5 minuter bakom Forsberg).
    På herrsidan gjorde Martin Regborn säsongens första framträdande i långloppscupen, och den femfaldige VM-orienteraren visade vart skåpet ska stå när han tog hem segern på finfina 15.55 (3.03-tempo över 5,2 kilometer terräng …, förmodligen ett banrekord även om jag inte hittat något officiellt, tror att Per Sjögrens 16.14 från i fjol är snabbaste noteringen), vilket gav segern 57 sekunder före sju år yngre klubbkompisen (i friidrott, men inte i orientering) Jonathan Gustafsson. Stocksäters Michael Welday tog tredjeplatsen på 17.32. Resultaten gör att Heshlu Andemariam, Thomas Chaillou, Johan Ingjald och Jack Karlsson nu även teoretiskt är borta från segern i herrarnas långloppscup, där nu bara Andreas Ingberg har kvar möjligheten att nå ikapp Per Arvidsson (ingen av dem sprang i dag). För att lyckas med det måste Ingberg springa in 22 poäng på de fem sista deltävlingarna.

    På Lidingö följdes gårdagens 30- och 15-kilometerslopp av tiokilometaren plus ett antal juniorklasser. Den mest framskjutna länsplaceringen stod IF Starts Hugo Örn för med en niodneplats i P14-loppet över sex kilometer, där han var 1.35 bakom segrande norrmannen Eivind Duelien Vaaje (Örn kutade på 22.04).

    Matthias Wengelin verkar, precis som i förra veckans debut, ha fått något problem som kostat mycket tid i mountainbikeendurons världscup Enduro world series i Italien i helgen. Wengelin var 42:a på den första specialsträckan och 65:a–83:a på de följande fyra, men tappade sedan sex minuter på den sjätte sträckan och föll som en sten, till 172:e plats i sammandraget, nästan tolv minute bakom segrande amerikanen Richi Rude.

    Det strävsamma gamla världsmästarparet Lotta Nilsson och Bibben Nordblom (mor och dotter från Nora) kör ju inte längre Ö till ö tillsammans, men i dag tävlade de i den tyska swimruntävlingen 1 000 lakes, som är maratonlångt med 34,6 kilometer löpning och 7,6 kilometer simning med 20 byten mellan disciplinerna. Bibben och Lotta la sig på fjärdeplatsen redan från start, och höll den hela vägen in i mål. Svenska Helena Sivertsson och estniska Helen Maalinn vann på 4.48.32, Bibben och Lotta var 56 minuter bakom, knappt tolv minuter från medalj.

    Redan i går avgjordes finalen i årets hinderbaneloppsarrangören Toughest egen cup, med en jaktstart i Köpenhamn. Topp 20 i sammandraget hade kvalat in, och örebroarna Cimmi Wignell, Jonathan Kandelin och Sara Forsström låg åttonde, 13:e respektive 19:e i cupen inför finalen. Wignell kom dock inte till start och Kandelin tappade två placeringar, men Sara Forsström bröt mållinjen som tolva. Ludvig Werkmäster, Umeå, och Linnea Ivarsson, Göteborg, tog hem slutsegrarna.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fahlins fjärdeplats det mäktigaste under bloggåren (och van Sitteren topp tio av svenskarna i Lidingöloppet)

    Emilia Fahlins fjärdeplats på VM i dag var nog den mäktigaste insats jag sett en konditionsidrottare från länet utföra under mina sju år på NA. Kan inte påminna mig om något som ens kommer i närheten. Eller jo; Martin Regborns bronslopp på EM 2016 var häftigt att följa, och Fahlins seger i Vårgårda samma år. Men just att alla odds var emot Fahlin gjorde det här tillfället ännu mer speciellt, i mina ögon, även om det slutade utan medalj. Hon tappade kontakten med de hon gick in i, i den tuffa backen strax söder om Innsbruck, på alla tre varven, men krigade sig varje gång tillbaka: Första gången tillbaka till huvudklungan, andra gången tillbaka till bronsfajten, tredje gången till kampen om en fjärdeplats som hon vann. Och efteråt var känslan just den, som Fahlin själv gav uttryck för när jag pratade med henne någon timme senare, att hon vann en fjärdeplats snarare än förlorade en medalj (det enda snöpliga i sammanhanget är att det var Fahlins tredje fjärdeplats i VM, om man räknar in de två tidigare i lagtempo, men än väntar hon på första medaljen). För Fahlin avslutas säsongen med den franska tempotävlingen Chrono des Nations om två veckor. Och redan nästa år är det ju VM i Storbritannien, på en bana som på pappret ska passa henne betydligt bättre …

    Klubbkompisarna (i Örebro AIK) Liduina van Sitteren och Erik Anfält blev tionde respektive elfte bästa svensk i dam- och herrklasserna i Lidingöloppet i dag. van Sitteren persade med över två minuter och sprang in som 14:e dam, på 2.07.53, knappt 15 minuter bakom segrande kenyanen Sylvia Medugu, som var drygt en minut före första svensk, Huddinges Hanna Lindholm (OK Tisarens Josefin Tjernlund var näst bästa länslöpare på 19:e-platsen, 2,5 minuter bakom van Sitteren). Anfält var 1.40 bakom sin perstid från 2015 (1.46.06 som då gjorde honom till näst bästa svensk, i dag hade den tiden räckt till en åttondeplats av svenskarna) men mer än minuten snabbare än i fjol. Då var han precis före Johan Olsson i mål, men den här gången fick han se sig slagen av den gamle skidkungen som var placeringen före i mål. KFUM Örebros Linus Rosdal, som var bäste svensk i Lidingöloppet 2015 och tvåa i Ultravasan 45 i år, låg jämnt med Anfält första 5,7 kilometerna (enligt mellantiderna), men valde sedan av någon anledning att kliva av. I stället blev Örebro IAK.s Jonas Nilsson (51:a på 1.53.36) näst bästa länslöpare.
    Lindebygdens Asta Sjöberg vann veteranklassen för 80-plussare, över fyra kilometer, med över 5,5 minuters marginal. Sjöberg sprang på 24.31 och slog därmed också alla 80-åriga gubbar utom en. IF Starts Heshlu Andemariam tog en tiondeplats i M22-klassen (som springer 15 kilometer) på 53.32.

    Örebro parkrun lockade, i samarbete med Sveriges Radio Örebro och till fördel för Världens barn, hela 167 löpare till lördagens upplaga (den 73:e sedan starten). Jag vet inte hur mycket som samlades in i bössorna på plats, men 42 av oss (jo, jag sprang också) har skickat in pengar digitalt, och den insamlingen är upp i 5 970 kronor än så länge. Dagen till ära dök Tim Sundström, som har distriktsrekord på 1 500 meter både inom- och utomhus och därtill banrekord på Örebros parkrunbana, upp och sprang på 16.21 (29 sekunder över sitt pers från juni i fjol). Degerforsaren och Tisaren-orienteraren Filip Jacobsson gjorde debut i sammanhanget med 17.13, och Thorens Noha Olsson, som vunnit tre gånger i september, blev trea på 17.37. Mikaela Kemppi var ensam dam under 20 minuter (Petrea Hanaeus var tvåa på 20.45) och tog därmed sin femte seger på åtta starter (men två av dem gjorde hon när foten var ganska nyopererad).

    Filip Jacobsson och Tim Sundström slog följe inledningsvis. Foto: Jimmy Glinnerås
    Konditionsbloggaren spände bågen för att springa under 19 minuter i Örebro parkrun, men kroknade på andra halvan och landade på 19.33. Foto: Jimmy Glinnerås
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare – cykel-VM och Lidingöloppet

    1) Linjeloppet i cykel-VM
    I morgon smäller det. Emilia Fahlin ska ge sig ut på den svintuffa linjebanan i österrikiska Innsbruck. Tio över tio på förmiddagen ger sig de  149 cyklisterna (startlistan finns här) ut för att besegra de fyra tuffa branterna. Fahlin har numer 97 och övriga svenskar är Hanna Nilsson (98, stark klättrare men inte samma toppotential som Fahlin) och Sara Penton (99, hjälpryttare åt de två andra). Nederländerna har starkaste laget Anna van der Breggen, Annemiek van Vleuten, Ellen van Dijk, Amy Pieters, Chantal Blaak!), men det finns många, många fler som kan lägga sig i kampen om medaljerna. Min förhandsintervju med Fahlin finns här, tidtagningen går att följa här och SVT:s sändning, som drar igång 12.00, går att se här.

    2) Lidingöloppet
    Visst, de flesta snackar om Maria Larssons chanser att ta tredje raka och den förväntade kampen mellan Napoleon Solomon och Japhet Kipkorir. Men ur ett länsperspektiv blir det mest spännande med årets duell den mellan Linus Rosdal och Erik Anfält. De båda har ju genom åren varit väldigt jämna (minns när de var bästa och näst bästa svensk i Lidingöloppet på 1.44.55 respektive 1.46.05 2015, eller när de samma höst var etta och tvåa i Kilsbergsleden (Rosdal då 16 sekunder snabbare). Och när Rosdal i år blev tvåa i Ultravasan 45 gick han ju faktiskt under Anfälts banrekord från segern i fjol. Nu har jag inte sett om Rosdal gjort några resultat sedan just Ultravasan, men Anfält bland annat hunnit med att slå banrekord i Sälen fjällmaraton och Helsingborg marathon, plus att han var tvåa i Wadköpingslöpet i söndags. Varken Louise Wiker, Lisa Bergdahl, Josefin Gerdevåg eller Mikaela Kemppi springer, men väl långloppscupsledaren Liduina van Sitteren som gått framåt mycket de senaste åren – 2016 kutade hon de tre terrängmilen på 2.26 och i fjol på 2.10.

    3) Annaloppet
    På söndag hyllas en av svensk friidrotts största – ”Nora-Anna” som slog fyra världsrekord under 40-talet och aldrig förlorade ett lopp men aldrig fick springa något mästerskap – med ett 5,2 kilometer långt lopp i Nora som ingår i långloppscupen. Själva cupen kan ju avgöras nu. Vinner van Sitteren är hon under alla omständigheter klar mästare 2018 (vi får väl se om hon springer dagen efter Lidingöloppet), men även om van Sitteren inte kommer till start så blir hon klar slutsegrare om inte Maria Eriksson vinner eller Karin Forsberg slutar topp två i tävlingen. På herrsidan kan det inte avgöras, men Per Arvidsson har förstås möjlighet att koppla ett än starkare grepp inför avgörandet.

    , , , , , ,

  • Snart dags att jagas av zombies igen – och här är nio nya datum att skriva in i löparkalendern (plus ett gäng för orienterarna …)

    ”Här jagas Regborn av zombies” är nog en av mina absoluta favoritrubriker på Konditionsbloggen genom åren. Det var 2016, när zombieloppet Run for your lives för första gången intog Örebros gator. I dag är det exakt en månad kvar till den tredje upplagan, som alltså går av stapeln lördagen den 27 oktober. Eftersom man tjänar på att springa är det i varje fall någon mån en konditionsidrottstävling, även om det primärt handlar om att ta sig 6,5 kilometer utan att bli tagen av de zombies som jagar löparna mer än två gånger (man har tre ”liv”, tygremsor, fäst på ett bälte och tar de slut är man ute). Man kan fortfarande anmäla sig både som löpare och zombie. 2015 och 2017 arrangerades loppet också vid gruvområdet i Stråssa, i Lindesbergs kommun.

    Ytterligare åtta lopp har nu ansökt om sanktion för 2019 (sista dagen, innan avgiften höjs, är ju på söndag, jag skrev om de första loppen som inkommit med sanktion häromdagen), Kumla Stadslopp, Hälleforsterrängen, Fröviloppet, Semesterhalvmaran, Sommarmilen, Wadköpingslöpet (vars första, succéartade upplaga avgjordes i söndags) och Lucialoppet ligger alla kvar på samma helger och veckodagar som i år medan Vintrosaloppet ligger kvar på Kristi himmelsfärds-torsdagen, vilket gör att loppet flyttar 20 kalenderdagar till nästa år – från 10 till 30 maj (Örebro backyard ultra gör ju exakt samma sak). Vintrosaloppet verkar inte haft någon sanktion på sin första upplaga, åtminstone kom loppet aldrig med i Närkes friidrottsförbunds tävlingskalender, men lockade ändå 64 löpare i femkilometersklassen. Liduina van Sitteren (19.00) och Garphyttans Fredrik Eliasson (18.52) noterade banrekord (van Sitteren slog därtill alla herrar utom Eliasson). Återstår att se om Vintrosaloppet och/eller Wadköpingslöpet letar sig in i långloppscupen nästa år, det brukar dröja närmare nyår innan det är helt klart.
    Silverleden på 1 dag, som inte ansöker om sanktion för sitt lopp utan kör det utanför friidrottsförbundets försorg, ligger också kvar vid samma tidpunkt i tävlingskalendern som i år, den 29 juni avgörs den sjunde upplagan av det 64 kilometer långa stigloppet.

    Även orienterarna har börjat spika sitt schema för 2019. Största ändringen där är att Närkekvartetten, förmodligen på grund av den mycket ovanligt sena Kristi himmelsfärd (dagen kan ju infalla när som helst mellan 30 april och 3 juni, men så sent som 30 maj kommer inte att ske igen förrän 2030), delas upp på två helger istället för att utnyttja Kristi flygare-ledigheten och köra fyra dagar i rad. Därmed kommer medel- och långdistanserna som Garphyttan och Hagaby samarrangerar att äga rum 11–12 maj, medan de två sista etapperna över medel- respektive långdistans, som KFUM Örebro står för, avgörs helgen därpå. Helgen före Närkekvartetten avgörs som vanligt Tisarträffen i dagarna två. Boforsloppet och Letälvsträffen avgörs ytterligare två veckor tidigare, på Påskdagen och Annandag påsk (21 respektive 22 april). Örebro city sprint flyttas en månad, från juni till maj (det är ju inget EM nästa år) och gäller nästa år som DM (i både sprint och sprintstafett) men har däremot ännu ingen bekräftad världsrankningsstatus. Övriga DM avgörs i slutet av augusti (natt 30 augusti) och början av septemer (stafett 1 september, medeldistans 7 september, långdistans 8 september). Askersundsmedeln och Lindebygdsträffen avgörs 10–11 augusti medan Korpen, världens äldsta årligen återkommande orienteringstävling, arrangeras den 15 september och Dubbelfajten den 21 september.

    På lördag avslutas årets cykel-VM (för damernas del, herrarna kör ju sitt mycket spektakulära linjelopp på söndag) med linjeloppet, och jag pratade med Emilia Fahlin inför det. En artikel ni hittar här!

    , , , , , , ,

  • Spring fem kilometer för Världens barn – och ruinera en Sveriges radio-reporter (om du är snabb)

    Starten på Örebro parkrun i lördags. Får man hoppas på lika bra väder kommande lördag?! Foto: Jimmy Glinnerås

    Örebro parkrun är ju, precis som de tusentals andra parkrun som arrangeras jorden runt varje lördagsmorgonen 9.30, helt gratis. Men på lördag kan det ändå vara läge att ta med sig lite cash i fickan ned till Rynningeviken, för då arrangeras en specialupplaga av femkilometersloppet i samarbete med Sveriges radio Örebro (förvisso NA:s största lokala konkurrent, men när syftet är så här behjärtansvärt så får man väl ändå göra lite reklam), där det kommer att ske en insamling till förmån för Världens barn, som samlar in pengar som sedan slussas vidare till en rad organisationer som Röda korset och Radiohjälpen, men med ett extra tydligt barn-fokus då, och med hälso- och skolfrågor i fokus.
    Det här blir 73:e gången som Örebro parkrun löps (det är bara vid ett par tillfällen det ställts in på grund av isig/farlig bana och dylikt) sedan premiären den 8 april i fjol. Totalt har 907 olika löpare gjort 3 942 starter, vilket gör en sträcka på 19 710 kilometer (motsvarande nästan halvvägs runt jordklotet). Tim Sundström är den ende som tagit sig under 16 minuter med sitt banrekord på 15.52 (men även Per Sjögren, Hector Haines, Jakob Nilsson, Niklas Karlsson, Erik Anfält och Ludvig Börjesson har varit under 17). Karin Forsberg har noterat de två snabbaste tiderna på damsidan – 18.10 och 18.27 – men även Liduina van Sitteren (två gånger) och Erika Bergentz har gått under 19 minuter.
    Sveriges radio-reportern Simon Schagerström, som springer för Örebro AIK och gjorde 36.21 på Startmilen i våras, har gjort två parkrunstarter och kommit runt på 18.41 respektive 19.12. Men i dag sprang han den, som träning, på 17.43 och har nu lovat att skänka 80 kronor till Världens barn för varje löpare som tar sig runt de fem kilometerna snabbare än så på lördag. En utmaning som kan göra honom väldigt fattig, om väldigt många snabba löpare dyker upp …

    , , ,

  • Fahlin 16:e i tempoloppet – och här är år Vårrusets nya datum i löparkalendern 2019

    Emilia Fahlin slutade på 16:e plats när tempoloppet vid cykel-VM avgjordes i dag. Exakt samma placering som hon noterade i Doha för två år sedan, senaste gången hon trampade ett VM-tempo, men den här gången var hon nästan minuten närmare pallen. Jag snackade med Fahlin direkt efter loppet, och den intervjun kan ni läsa här. På lördag avslutas VM med ett riktigt tufft linjelopp, och det kommer bli spännande att följa Fahlins framfart där, med tanke på hur hon utvecklats under året.

    Vårruset och Gubbracet byter dag med varandra. De båda femkilometersloppen som arrangeras i KFUM Örebros regi – Gubbracet som ett helt eget arrangemang och Vårruset i samarbete med en central organisation – flyttas dels från sista till näst sista veckan i maj, dels från tisdag–onsdag till måndag–tisdag. Ja, på så sätt kan man ju se det som att det bara är Vårruset som flyttas, från onsdagen till måndagen, medan Gubbracet ligger kvar på tisdagen. Så blir det i varje fall: Måndagen den 20 maj löps Vårruset, dagen därpå Gubbracet. Och det där står klart eftersom sanktionerna nu i strid ström trillar in för nästa års friidrottstävlingar (sista dag, till ordinarie avgift för arrangörerna, är söndag). Alla andra lopp som hittills sökt sanktion hos Närkes friidrottsförbund (Startmilen, Spartacusstafetten, Viby marathon, Svartåloppet, Stripastafetten, Östansjöloppet, Blodomloppet, Stafesten för Unicef, Hostruset och Åstadsloppet) är kvar på samma veckor och veckodagar som i år med undantag för Lindesjönloppet som ligger kvar på nationaldagen och därför byter söndag mot lördag.

    , , , , , , ,

  • Så följer du Fahlin i tisdagens VM-tempo: ”Gäller att man är fokuserad hela tiden”

    15.22 i morgon, onsdag, ger sig Emilia Fahlin ut på sitt första VM-tempolopp sedan 2016. Då blev det en 16:e-plats i Doha, och en liknande placering skulle hon räkna som en framgång, berättar hon i en text som publiceras på na.se i morgon förmiddag. Anledning till att hon trots alla fina resultat under året inte vågar tro på en topp tio-placering i VM-tempot, där hon var nia 2010 och 2011, är att hon helt enkelt kört för få tempolopp de senaste åren och tränat för lite på den här disciplinen som de senaste åren krävt allt mer specialisering eftersom de som är bra på tempo nu är överjävligt bra på just tempo. Glappet mot ”vanliga cyklister” har helt enkelt ökat. Favoriterna är hur som helst inga ovanliga namn. Det handlar om fyra nederländska cyklister, där Fahlin rankar regerande världsmästaren Annemiek van Vleuten högst följt av Anna van der Breggen, Ellen van Dijk och Lucinda Brand. När jag pratade med Fahlin nämnde hon också sina två lagkompisar Lisa Brennauer, Tyskland, och Audrey Cordon Ragot, Frankrike, som cyklister som kan förhindra en helt nederländsk VM-pall.
    Den 27,7 kilometer långa banan inleds med ett ganska lättåkt parti innan det blir en rejält brant backe på runt 50 höjdmeter, och därefter en längre stigning på runt 90 höjdmeter innan det blir ett mer böljande parti och en tämligen lätt avslutning ned och in i Innsbruck.
    –  Den går genom små byar och har många sega motlut och backar. Man kan tro att man är uppe men så kommer det en backe till som man inte sett. Den är väldigt orytmisk och det gäller att man är fokuserad hela tiden och att man inte går för stum för tidigt i backarna, säger Fahlin till TT.
    Totalt kommer 52 cyklister till start: Först startar Argentinas Fernanda Yapura vid 14.40 och sist ut går van Vleuten vid 15.56.30 (cyklisterna startar med 90 sekunders mellanrum). Tidtagningen går att följa här (tyvärr bara en mellantid) och SVT:s direktsändning hittar ni här.
    Fahlin är ensam svensk i tempoloppet men får sällskap av Hanna Nilsson och Sara Penton i lördagens linjelopp, som avslutar VM i Österrike.

    , ,