Konditionsbloggen

  • Fahlin 41 sekunder – och 53 platser – från täten i Nederländerna

    Det blev ingen sådär sprudlande tempoprolog för Emilia Fahlin i Boels rental tour, som var 42 sekunder bakom Annemiek van Vleuten över 4,3 kilometer med ett inledande motlut. Och eftersom den typen av sträckor är extremt jämna betydde det att Fahlin fick nöja sig med 53:e plats av 93 cyklister i listan.
    I morgon startar touren på allvar med första linjeetappen, 133 kilometer med start i Eibergen och mål i Arnhem, där de sista fem milen är rejält kuperade med fyra branta, om än inte särskilt långa, motlut. Därefter väntar ett 17 kilometer långt tempolopp i Roosendaal som mycket väl kan avgöra om Fahlin kör tempot på VM eller inte. Därefter avslutas touren med tre linjeetapper fredag–söndag.
    Resten av säsongen för Fahlin? Jo, därefter återstår bara världstourfinalen Madrid challenge den 10 september och VM i norska Bergen ett par veckor senare.

    För övrigt vaknade jag i morse med en förkylning från helvetet. Jag som aldrig (aldrig!) är sjuk (inte haft en antydning sedan en skitförkylning hösten 2015, om man räknar bort influensan jag åkte på i samband, eller på grund av, Borås sextimmars i höstas) lyckas alltså dra på mig den här skiten samma vecka som årets stora mållopp, Bergslagsleden ultra på söndag. Jag var ändå och hämtade ut nummerlappen i dag, och hoppas att jag hinner kurera mig, men det känns långt borta just nu.

    Betydligt mycket värre är det dock för Danny Hallmén, som missar Ö till ö på grund av ett brutet revben. Läs mer om det i min pluslåsta artikel här.

    , , , , , , , , , ,

  • Örebrocyklistens genombrott: Topp tio i svensk elittävling

    Nån kanske minns att jag intervjuade Jacob Ahlsson här på bloggen inför hans debutsäsong som senior. Redan då snackade vi om den tuffa debutsäsongen i elitklassen, och det har väl visat sig stämma rätt väl. Ahlsson har, precis som väntat, fått kämpa hårt för att hänga med i klungorna på de tävlingar han kört, och inte så ofta haft ben och lungor till att vara med där framme när det avgörs. Men i helgen fick han ett rejält genombrott i elitklassen när han slutade tia i Svanesunds 3-dagars, finalen i den Sverigecupen i landsvägscykel. Ahlsson var mindre än två minuter bakom totalsegraren Casper Folsach efter att ha varit sexa i det 20 kilometer långa tempoloppet som utgjorde den tredje av de fyra etapperna (där han var 1.44 bakom Folsach men mindre än 30 sekunder från pallen). Ahlsson var 34:a (16 sekunder från täten) på den kilometerlånga prologen och satt med i huvudklungan på de båda linjeetapperna. Tiondeplatsen gav hans första poäng i Sverigecupen, en finfin avslutning på den svenska tävlingssäsongen.
    Veckan före var Ahlsson nere i Belgien och körde två tuffa kermislopp (tävlingar för amatörer, som håller rätt hög nivå; det här var i den näst högsta kategorin av kermislopp), och blev 26:a och 41:a i två tävlingar.

    Jacob Ahlsson i tempoloppet där han blev sexa mot stora delar av Sverigeeliten. Foto: Jonas Ahlsson

    Mer cykel: I morgon inleds Boels rental tour, säsongens näst sista deltävling i damernas världstour, med en 4,3 kilometer lång, individuell tempoprolog i sydöstra Nederländerna. Emilia Fahlin kör etapploppet för sitt Wiggle-High5 (som i sin förhandstext skriver att de främst jagar etappsegrar). Min egen (pluslåsta) förhandstext med Fahlin hittar ni här. Med sig på startlinjen har Fahlin starka klättrarna Elisa Longo Borghini och Claudia Lichtenberg med sig i laget, och spurtarna Amy Cure och Nettie Edmondson (plus Audrey Cordon), och får nog främst inrikta sig på hjälpryttaruppdrag på linjeetapperna (och själv glänsa på prologen och det längre individuella tempoloppet som väntar på torsdag). Etapploppet avslutas på söndag.

    Det ska också nämnas att Örebrocyklisterna hade Johan Vennerstrand på veteran-VM i Frankrike i helgen, men Johan skriver själv på Facebook att han tvingades bryta linjeloppet (vilket gör att jag inte lyckats hitta honom i någon resultatlista): ”Bra start på tävlingen men efter sex mil blev det punka och ingen service. Lagade själv men det tar för lång tid att komma i kapp. Gjorde ett försök men vände hemåt rätt snart. Tråkigt avslut på en annars bra arrangerad tävling. Det är bara att bryta ihop och komma igen.”

    , , , , , , , ,

  • Regborn tvåa i världscupen inför finalen – har avgörandet i egna händer

    Martin Regborns världscupsuccé fortsätter. Den mäktiga placeringsraden 4–1–8 (efter att ha tagit fel karta vid kartbytet och tvingats springa följa John-orientering)–7–9–4–4, där de avslutande fjärdeplatserna är från fredagens medeldistans och söndagens sprint i Lettland, gör att Örebroorienteraren nu återtagit andraplatsen i den sammanlagda världscupen, och att han 33 poäng bakom ledande ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz, Schweiz, har allt i egna händer inför finalen i just Schweiz 29–30 september (två segrar där skulle ge Regborn 200 poäng, med Kyburz då inte ens skulle behålla sin ledning om han plockade hem två andraplatser eftersom de ”bara” skulle ge 160 poäng). Fyra topp fyra-placeringar och sju topp tio-placeringar skvallrar en hel del om vilken nästan unik lägstanivå Regborn haft i förhållande till resten av världseliten den här säsongen (det är egentligen bara tillfälligheter som gjort att han tvingats lämna både VM och world games medaljlös) – och även den förra då han tog topp tio-placeringar i sex av sju världscuplopp (totalt alltså topp tio i 13 av sin 14 senaste världscupstarter efter att dessförinnan aldrig ha varit bättre än 15:e. I helgen var Regborn bara tre sekunder från pallen i medeldistansen och bara 18 sekunder från segern i sprinten (där han inledde söndagen med att vinna sitt kvalheat). Därtill växlade han som fyra, i tätklungan, i lördagens stafett.
    Även Tisarens Josefin Tjernlund bjöd på dubbla styrkebesked i helgen, med en fjärdeplats i stafetten (där hon förde upp Sveriges tredjelag från 18:e till åttonde plats genom att notera tredje bästa tid på andrasträckan efter en mindre lyckad inledningssträcka av klubbkompisen Lilian Forsgren; Karolin Ohlsson tog sedan laget i mål) och en finfin niondeplats i söndagens sprint, Tjernlunds överlägset bästa individuella världscupplacering i karriären (tidigare hade hon som bäst varit 25:a), vilken lyfte henne till en 39:e-plats i sammanlagda världscupen (Forsgren, som var 21:a på söndagen, är 32:a där, elva poäng före). Tjernlund var bara 21 sekunder från andraplatsen i en mycket tajt sprint.

    På hemmaplan var det Golden weekend i Köping som gällde för orienterarna, och där tog Tisarens euromeetingladdande Daniel Attås en dubbelseger i herrklassen, 39 sekunder före Hagabys Viktor Larsson i lördagens medeldistans och 1.32 före klubbkompisen Johan Aronsson i söndagens lopp över samma distans. Milans Josefin Erlandsson var trea på lördagen men bärgade segern före Rebecka Nylin (som sprang Östansjöloppet på lördagen) på söndagen. Korpen, världens äldsta årligen återkommande orienteringstävling, lockade 117 löpare till Nora i sin 83:e inkarnation. KFUM Örebro-löparen Jonatan Gustafsson var starkaste av de som valde att kuta längsta klassen.

    Per Sjögren fortsätter visa grym form, och i friidrotts-SM i Helsingborg dundrade den mångsidige löparen (eller konditionsidrottaren, ska man väl skriva) till med länets snabbaste veterantider genom alla tider på både 5 000 och 10 000 meter. Och därtill personligt rekord på 10 000, 38 år gammal (det ska sägas att Sjögren tidigare under karriären prioriterade medeldistans). I fredagens final på 10 000 meter blev han tia på 30.48,70 (hans första lopp under 31), och på söndagen dundrade han till med 14.41,79 över halva distansen. En tid som förmodligen kunde varit ännu bättre om Sjögren fått gå i A-finalen, men trots fredagens tiondeplats seedades han in i B-heatet där han fick göra jobbet själv framme i täten. Segern där gav ännu en tiondeplats totalt (sedan Napoleon Salomon i A-heatet diskats). Lisa Bergdahl blev tolva i damernas 5 000-meterslopp på 17.35,86. Skadeförföljde Tim Sundström kom aldrig till start på 1 500 meter.

    I mountainbikeorienterings-VM nådde Garphyttans Marcus Jansson i fredags till slut sitt stora mål att ta en individuell topp tio-placering, och som han gjorde det: Över en två timmar lång långdistans var han bara fyra minuter från medalj på sin tiondeplats. När VM på lördagen avslutades med sprint fick han däremot nöja sig med en 40:e-plats. Karlskogingen Erica Olsson avslutade VM med en 22:a- och en 26:e-plats i juniorklassen, där hon har tre år kvar.

    Maria Eriksson följde upp sina dubbla medaljer från veteran-SM i friidrott förra helgen med ett brons i K40-klassen när veteran-SM i halvmaraton avgjordes i samband med Mariestadsloppet. IF Start-löparen avverkade de 21,1 kilometerna på 1.37.23. Kumlas Åsa Höög fick kliva hela vägen upp på prispallen efter seger i K45-klassen på 1.25.47, medan Starts Elias Zika blev fyra i M35.

    I Alliansloppet, ett av säsongens största rullskidrace, lämnade Bob Impola återbud till start, men Karlslundskollegan Maria Gräfnings visade imponerande styrka när hon gick med i en tätgrupp med åkare som Britta Joansson Norgren, Katerina Smutna och Laila Kveli. Och faktum är att Gräfnings höll sig före både Kveli och Britta i spurten efter 48 kilometer, men fick se sig slagen av Maja Dahlqvist, Maria Nordström och Smutna, åtta sekunder bakom efter två timmars stakning.

    Östansjöloppet var något åderlåtet av torsdagens BlodomloppetI men Liduina van Sitteren sprang båda (trea i Örebro, etta i Östansjö) och gjorde vad hon kunde för att hålla liv i sammandraget i långloppscupen, där hon fortfarande har en teoretisk möjlighet att nå ikapp Mikaela Kemppi. van Sitteren avverkade de tio kilometerna stig med individuell start på 40.59, och var med det nästan fyra minuter snabbare än tvåan Rebecka Nylin. På herrsidan stärkte Per Arvidsson sin tredjeplats i cupen genom att vara snabbast av alla på 36.12, närmast före IF Start-junioren Mohamed Hassan på 37.23.

    De riktiga snabblöparna saknades även i Örebro parkrun, vars 20:e upplaga lockade 40 löpare där Elin Winblad (20.34) och Anton Calmerfalk (18.50) noterade de snabbaste tiderna runt de fem kilometerna.

    Beata Falk, den gamla juniorvärldsmästaren i orientering, visade att löpformen alltjämt är god när hon sprang hem Sälen fjällmaraton på 3.42.52, med dryga minutens marginal till tvåan Åsa Eriksson.

    Och Matthias Wengelin fick lite revansch för senaste tidens strul när han tog hem Billingeloppet XC, en deltävling i Västgötacupen. Någon resultatlista från tävlingen har jag däremot inte lyckats hitta ännu.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Helgens höjdare

    1. Världscupen i orientering och VM i mountainbikeorientering
    I Lettland står medeldistans, stafett och sprint på programmet för världscuptvåan Martin Regborn, Tisarduon Lilian Forsgren (bara sprint) och Josefin Tjernlund och de andra i världscpen i orientering, och en bit söderut, i Litauen, avslutas VM i mountainbikeorientering för Garphyttans Marcus Jansson och karlskogingen Erica Olsson med långdistans i dag, fredag, och sprint i morgon, lördag.

    2. Friidrotts-SM
    I sprint och hopp kan länet håva in ett gäng medaljer när årets friidrotts-SM avgörs i Helsingborg med start i dag. På medel- och långdistans finns inte riktigt de förutsättningarna. Men Tim Sundström, som varit rejält skadedrabbad i år, är först ut och springer 1 500-metersförsök 15.00 i eftermiddag, och 18.10 i kväll springer Per Sjögren 10 000 meter, måhända med Erik Anfälts distriktsrekord för H35-löpare, 31.44,37, på näthinnan. På lördagen är det eventuell 1 500-metersfinal för Sundström, och på söndag springer både Sjögren och Lisa Bergdahl 5 000 meter.

    3. Östansjöloppet
    Långloppscupen enda tävling med individuell start börjar bli något av en klassiker nu när det är inne på sitt 14:e år. En finfin miltävling på stigar. Många verkar ha valt att springa Blodomloppet i går i stället, men några starka namn finns ändå i startlistan; som Liduina van Sitteren (trea i Blodomloppet i går, tvåa i långloppscupen), orienteraren Rebecka Nylin, Johan Ingjald, Dan Bäck och Henrik Eknor. Men man vet ju aldrig vilka som kommer och efteranmäler sig …

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Anfält dök upp och vann Blodomloppet – fem dagar efter Ultravasan

    Snacka om bra återhämtningsförmåga. Erik Anfält kände sig tillräckligt fräsch i kroppen för att slänga in en efteranmälan till Blodomloppets tiokilometersklass – och bara fem dagar efter segern och banrekordet i Ultravasans 45-kilometersklass sprang han i kväll hem sin sjunde seger (på tio kilometer 2008, 2010, 2011, 2013, 2015, 2017, på fem kilometer 2009) och tionde pallplats (även tvåa 2012, 2014, trea 2007) och när tävlingen firade 20-årsjubileum. Anfält berättar om loppet på instagram: ”Ganska omgående får jag och Alexander (blivande tvåan) en lucka ner till övriga. Tycker att vi känns rätt jämnstarka men vid ungefär 7 km får jag några meter och kan sen ganska kontrollerat jobba mig vidare mot mål och segern i loppet. Tiden, 32.15 är jag riktigt nöjd med.” Faktum är att Anfält aldrig sprungit fortare i Blodomloppet, och på landsväg bara överträffat tiden två gånger (i Startmilen 2013 och 2016).
    ”Alexander” heter Söderberg i efternamn, tävlar för Spårvägen men bor numera (sedan 2014) i Karlskoga (har tidigare sprungit och pluggat på college i USA och gjort milen under 30) och tog andraplatsen på 32.29, över minuten före Hallsbergsorienteraren Daniel Attås som laddar för fullt för karriärens andra landslagsuppdrag i Euromeeting. 18-årige Jack Karlsson tog fjärdeplatsen på 34.41.
    På damsidan tog förhandstippade Josefin Gerdevåg hem segern på 37.29 (fem dagar efter segern i Vasakvartetten), men utmanades hårt av Mikaela Kemppi, som efteranmälde sig och bara var fem sekunder bakom i mål. Liduina van Sitteren tog tredjeplatsen på 39.10, och även fyran Hanna Torold gick under 40 minuter.
    Askersunds Evelina Päiväniemi (18.28) och KFUM Örebros William Wickholm (16.48) vann femkilometersklassen.
    OS-cyklisten och blodomloppsambassadören Emilia Fahlin? Jodå, hon lyckades tygla tävlingsdjävulen och joggade runt femkilometersbanan på 36.50.
    NA sänder för övrigt direkt från tävlingen, en sändning du kan se i efterhand här.

    , , , , , ,

  • Emilia Fahlin hemma – för att ”springa” Blodomloppet: ”Risk att tävlingshornen kommer fram”

    Emilia Fahlin har ju, efter en på grund av sjukdomar till stora delar förstörd vår och försommar, kommit igång och toppresterat senaste månaden (i BeNe Ladies Tour, EM, Vårgårda GP och Ladies tour of Norway) och om allt det, och kommande uppdrag, passade jag på att snacka med henne om tidigare i dag. Det kommer i en pluslåst intervju på na.se under de närmaste dagarna. Men redan i morgon gör Fahlin sitt nästa lopp – och det med löparskor på fötterna. Fahlin är nämligen ”lokal ambassadör” för Blodomloppet (i fjol var det Martin Stenmarck), som firar 20-årsjubileum i Örebro i morgon. Det innebär att hon kommer vara på plats och prata och skriva autografer – och själv delta i femkilometersloppet.

    – Jag blev tillfrågad tidigt i vintras, och tyckte att det var kul att bli påtänkt. Och jag visste att jag skulle vara hemma under den perioden, mellan Norge och Holland, så det passade bra. Blodomloppet har ju hållit på i så många år och är för en så bra sak (loppet uppmuntrar till blodgivande), så känner de att jag kan göra någonting för att bidra vill jag givetvis hjälpa till, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
    Hur hårt kommer du springa?
    – Jag var ambitiös först och tänkte springa tiokilometersloppet, men sedan kom verkligheten i kapp mig. Jag insåg att Holland ligger så nära (Boels rentals tour drar igång på måndag), och jag har inte kört någon löpning, så risken är att jag inte kan cykla nästa vecka om jag går på för hårt (skratt). Så jag kommer nog jogga runt femkilometaren. Risken är att tävlingshornen kommer fram, men jag får försöka tagga ned.
    Cyklister är inte så mycket för att springa generellt sett, va?
    – Nja (skratt). Norskorna brukar gilla löpning, de tycker att det är bra som nedvarvning. Men jag tycker att det sätter sig i musklerna. Jag tycker det är slitigt att göra det under säsong. Jag har sprungit lite på vintrarna förut, det är ju enkelt att komma ut och köra. Men det är inte som cykel, det går ju inte att vila i nedförsbackarna …

    Per Sjögren vann herrarnas femkilometersklass på 16.14 förra året, men står i år över Blodomloppet eftersom han laddar för friidrotts-SM i helgen. Inte heller damsegraren på distansen, Cecilia Svedin, verkar komma till start. Och den ende topp fem-löparna från fjolårets tiokilometerslopp jag hittar i startlistan är damfemman Ingrid Ziegler, som kutade på 41.11 då (och blev femma). Vilka som kommer till start är jag däremot sämre påläst om, eftersom det är svårt att hitta bland de 4 725 anmälda, men Josefin Gerdevåg är i varje fall anmäld och får givetvis räknas som förhandsfavorit.

    Stafetterna i mountainbikeorienterings-VM? Tja, Sverige blev åtta på damsidan och nia på herrsidan. På damerna var Erica Olsson, karlskogingen som har tre år kvar som junior, ankare i seniorlaget, och försvarade den tiondeplacering som Nadia Larsson och Sara Forsgren fört henne till (men väl i mål räknades Finlands och Rysslands andralag bort, varför det slutgiltiga resultatet blev en åttondeplats). Garphyttans Marcus Jansson körde andrasträckan för Sveriges herrlag, och förde via femte bästa sträcktid upp Sverige från 14:e till åttonde plats (Linus Karlsson Mood tappade över fem minuter på täten på förstasträckan), Marcus Wadell på tredje tappade sedan till elfte plats innan andralagen räknades bort. I morgon är det vilodag.

    I går var det förresten säsongens näst sista deltävling i Närkeserien i mountainbike, i Lindesberg, och NA var på plats (läs en pluslåst artikel med massor av bilder här). Någon resultatlista har jag däremot inte sätt än.

    , , , , , , , , , , ,

  • Regborn inför världscupen: ”Laddat upp mentalt med fina myspass i Kilsbergen”

    Martin Regborn tog ju ledningen i världscupen redan efter andra tävlingsdagen, och behöll den över de nästkommande två. Schweizaren Daniel Hubmann klev om i samband med långdistansen på VM, och drygade ut försprånget när Örobroorienteraren inte blev uttagen till medeldistansen där. Men Regborn är alltjämt kvar på andraplatsen när det är dags för den tredje av säsongens fyra världscuphelger, i lettiska Cesis, som bjuder medeldistans på fredag, stafett på lördag och sprint på söndag.
    Världscupens regler säger att poängen från en av de åtta första deltävlingar måste räknas bort (för Regborns del blir det förstås VM-medeldistansen som han inte fick springa) inför finalen i Schweiz i september (där världscupen avslutas med en lång- och en medeldistans som båda måste räknas). Något som gör att Hubmann, som sprungit alla sex tävlingar hittills med en 15:e-plats som sämsta resultat, i praktiken bara är 13 poäng före Regborn och inte 39 som världscupställningen visar. Däremot behöver inte jagande Matthias Kyburz (sju poäng bakom Regborn), Olav Lundanes (44 poäng bakom) eller Magne Daehli (46 poäng bakom) räkna bort några tävlingar.
    Svenska orienteringsförbundet har snackat med Regborn inför tävlingarna i Lettland, och där är han, med tanke på utgångsläget, rätt blygsam i sin målsättning inför världscupavslutningen.
    – Topp-tre är en dröm, men jag tror att topp-fem är ett mer realistiskt mål i år, säger han till förbundets hemsida.
    Regborn berättar också i intervjun att han känner sig i riktigt bra fysiskt slag, men att det tagit tid att ladda om mentalt efter VM och world games tidigare i somras.
    – Mentalt har det varit lite tuffare efter VM och World Games. För mig tar det väldigt mycket energi att ladda upp mentalt inför viktiga tävlingar så det blir rätt tomt efteråt, säger han och berättar om tricket för att ladda om:
    – Jag har inte gjort något speciellt överhuvudtaget utan bara varit hemma i Örebro och tagit det lugnt efter en ganska intensiv vår och sommar med många resor. Laddat upp mentalt med fina myspass i Kilsbergen helt enkelt.
    Förutom Regborn är också Tisarduon Josefin Tjernlund och Lilian Forsgren uttagna till världscupen i Lettland. Tjernlund till båda de individuella distanserna, Forsgren bara till sprinten (Anna Bachman, Lidingö, tar hennes plats på medeldistansen). Forsgren är 33:a i världscupen och Tjernlund ligger på 49:e plats, men båda lider förstås poängmässigt av att inte ha fått med sig några poäng från VM, dit de inte blev uttagna. Regerande världscupsegraren Tove Alexandersson (hon har vunnit totalen de tre senaste åren) toppar sammandraget i år också efter tre vinster och en andraplats på de sex första tävlingarna.
    På herrsidan har någon svensk inte vunnit totala världscupen sedan Johan Ivarssons triumf 1996 (då var Regborn fyra år gammal …), och senaste pallplatsen tog Peter Öberg 2009.

    Mountainbikeorienterings-VM fortsatte i dag med masstart, men Marcus Jansson lyckades inte upprepa gårdagens succé med en 15:e-plats. I stället fick han nöja sig med en 28:e-plats i de litauiska skogarna, efter att ha gått i mål drygt sex minuter efter något som måste ha varit en episk spurtduell med fyra cyklister inom en sekund och sju inom sex sekunder (italienaren Luca Dallavalle tog guldet), och hela 14 cyklister kom i mål inom en minut. Linus Karlsson Mood blev bästa svensk på 18:e plats. Karlskogingen Erica Olsson, enda svensk i damernas juniorklass, slutade på 20:e plats. I morgon är det dags för stafetter.

    , , , , , , , ,

  • Marcus Jansson inledde VM med bästa placeringen någonsin – närmare sig stora målet

    I dag inleddes VM i mountainbikeorientering – för fjärde året i rad med Marcus Jansson på startlinjen. Garphyttecyklisten har, sedan jag snackade med honom första gången (det måste ha varit inför VM 2015), haft en uttalad målsättning att bli förste svenske herråkare att nå en topp tio-placering på VM, och i dag kom han – placeringsmässigt – närmare än någonsin tidigare. För efter att tidigare ha haft två 17:e-placeringar som bästa resultat, från fjolårets VM, slog Jansson i dag till med en 15:e-plats när årets VM, som avgörs i litauiska Vilnius, inleddes med medeldistans. Tidsmässigt skiljde nu tre minuter och tio sekunder upp till den där tiondeplatsen (när Marcus blev 17:e i sprinten i fjol hade han bara 42 sekunder upp, men det går förstås inte att jämföra olika distanser på det sättet), men det skiljde bara drygt två minuter till elfteplatsen. Precis som vanligt var han bäste svensk, landslagskompisen Linus Karlsson Mood var elva placeringar och över fyra minuter bakom i mål.
    Förbundskapten Peter Olsson, från Karlskoga, var mycket nöjd med Janssons insats:
    – Det är riktigt bra faktiskt. Klart att vi alltid hoppas nå podiet, men det är väldigt tight och Marcus bör vara nöjd med dagens placering, säger han till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
    Karlskogas Erica Olsson, som är enda svenska juniordam på plats i Litauen, hade en tuffare dag och var distanserad med nästan 28 minuter (motsvarande över 50 procent av segrartiden) på sin 24:e-plats. Men så ställs supertalangen också mot tre år äldre motståndare i junior-VM.
    VM fortsätter med masstart i morgon, stafett på onsdag och långdistans på fredag innan det avslutas med sprint på fredag. Ytterligare tre chanser för Marcus att nå den där topp tio-placeringen, alltså.

    Alla Marcus Jonssons VM-resultat som senior:

    2014:
    Långdistans: 34.
    Medeldistans: 35.
    Sprint: 78.
    (Åtta i stafett)

    2015:
    Långdistans: 24.
    Medeldistans: 22.
    Sprint: 33.
    (Felstämplade i stafett)

    2016:
    Långdistans: 17.
    Medeldistans: 42.
    Masstart: Ej start.
    Sprint: 17.
    (Sjua i stafett)

    2017:
    Medeldistans: 15.

    , , ,

  • VM-brons, SM-guld och en VM-kvalad stålkvinna – och så drösvis av veteran-SM-medaljer …

    Hallsbergsorienteraren Mikael Pihel, som jag skrev om i går, följde upp det individuella bronset i fredags med ännu ett när orienteringsskytte-VM i Sundsvall på söndagen avslutades med stafett. Den här gången tillsammans med OK Tisaren-polaren Gustav Hindér och OK Rohdens Martin Jansson på sistasträckan i Sveriges andralag (Hindér var fyra på förstasträckan, Pihel förde upp laget på pallen och Jansson drygade ut avståndet bakåt till över 8,5 minuter). Finland tog guldet och Sveriges förstalaget silvret. I går avgjordes dessutom en sprint där Pihel blev nia och Hindér tolva.

    Olivia Hansson slog till med ett nytt SM-guld i rullskidor i dag när hon tog hem masstartsloppet över 41 kilometer i klassisk stil i SM-avslutningen i Borås nästan 2,5 minuter före tvåan Julia Angelsiöö. Revansch för gårdagen då Hansson fick nöja sig med bronset bakom Angelsiöö och Marika Sundin över 15 kilometer i fristil med intervallstart (och ingen skräll att långloppsräven Hansson trivdes bättre både med längre lopp, masstart och klassisk stil, förstås …).

    Vid veteran-SM i friidrott i Karlskrona blev det till slut tre medaljer för länets medel- och långdistanslöpare. Maria Eriksson svarade för två av dem med silver på 10 000 meter (på 43.17,45) och brons på halva distansen (20.50,40) i K40-klassen och var därtill fyra på 1 500 meter (på 5.29,52), och Rodney Hundermark tog brons på 800 meter i M45-klassen på 2.15,29 (och blev fyra på 5 000 meter och sexa på 1 500). Därtill blev Jan Myrtorp fyra på 800 meter i M75.

    Emilia Fahlin avslutade Tour of Norway med att återigen vara med i tätklungan hela vägen in mot mål (även om det sprack upp precis före upploppet och blev ett 41-sekundersglapp mellan de 21 första cyklisterna och de 30 där bakom). Men några framskjutna placeringar blev det inte för hennes Wiggle-High5-polare, Giorgia Bronzini tog bästa etapplaceringen (sjua) och var även längst framme i sammandraget (på 18:e plats). Fahlin blev 27:a, 1.19 bakom totalsegraren Marianne Vos. Oklart hur Fahlins uppladdning inför VM kommer att se ut, men klart är att hon kommer hem till Örebro för att springa Blodomloppet på torsdag, en löptävling hon är ambassadör för.

    Martin Regborn skippade tävlingsklasserna men kunde ändå inte helt stå över tävlande när andra dagen av OL-rounden i Riddarhyttan bjöd på medeldistans. Han anmälde sig i öppen klass och sprang hem en seger där. Herrarnas tävlingsklass ledde Tisarens Anton Hallor från start till den 15:e av 19 kontroller, men sedan tog det tvärstopp och slutade med brutet lopp (se nedan). Det bäddade för att Milans Per Eklöf tog segern, 18 sekunder före Ärlas Jonathan Rosndahl. Josefin Erlandsson var bästa länslöpare på damsidan, som femma.
    I Kolmårdsträffen blev det dubbelseger för Euromeetingladdande Tisarenorienterarna Ellinor Eriksson (1.23 före Alva Olsson, Linköping) och Daniel Attås (2.09 före Emil Andersson, Ärla). Även Rebecka Nylin plockade en pallplats där.

    https://www.instagram.com/p/BYBSXtDFZT6

    Och i lag-USM i friidrott i går blev Melker Forsbergs fjärdeplats över 3 000 meter, på tiden 9.47,16, bästa medel- och långdistansresultat för länet. KFUM Örebro slutade på sjätte plats, bara 11,5 poäng från Tureberg på bronsplats.

    Matthias Wengelin? Tja, han hade återigen (minns SM och Cykelvasan) en oturlig dag när Sverigecuptävlingen CK Master MTB race avgjordes i Göteborg:

    Får dessutom göra ett tillägg om Kalmar ironman där jag i går helt bommade att Noras Lotta Nilsson, som vann D50-klassen med nästan 25 minuters marginal ned till tvåan, Jona Dahlquist. Därmed har Nilsson återigen kvalat in till ironman-VM på Hawaii. Vi får väl se om hon väljer att utnyttja den platsen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Hallsbergsorienterare tog VM-brons

    Att Erik Anfält vann Ultravasan 45 gjorde jag en större, men pluslåst, intervju med honom om på na.se som går att läsa här (och där kan man också läsa om Josefin Gerdevåg, Erica Lechs och Erika Bergentz seger i Vasakvartetten samt Lisa Bergdahls seger i Vasastafetten), och under dagen har det dessutom blivit två artiklar om Emilia Fahlins framfart i Tour of Norway (ingen av dem pluslåsta, den ena om gårdagens framgångar och den andra om dagens praktskandal). Så, här i bloggen fokuserar vi istället på Mikael Pihel.

    ”Mikael, vem?” kanske ni säger, men vi snackar om en 44-årig orienterare från Hallsberg som gett sig på den ädla sporten orienteringsskytte och på fredagen slog till med ett VM-brons när världsmästerskapet i Sundsvall inleddes med den klassiska distansen. ”Bronset ordnades genom en helt igenom felfri punktorientering tillsammans med ett säkert skytte”, skriver Hans Mandahl i ett mail till NA. Sverige dominerade tävlingen och la beslag på samtliga medaljer på herrsida, och därtill tog Hallsbergs Gustav Hindér hem fjärdeplatsen (drygt 1,5 minuter bakom Pihel). Johan Eklöv tog hem VM-titeln på ett överlägset sätt, nästan 13 minuter före tvåan Robbin Kantarp som var 1,5 minuter före Pihel i mål.

    OK Tisaren-orienterare i svenska landslagskläder: Gustav Hinder blev fyra och Mikael Pihel tog bronset när orienteringsskytte-VM i Sundsvall inleddes med klassisk distans på fredagen.  Foto: Hans Mandahl

    I Kalmar ironman slutade förre swimrunvärldsmästaren Bibben Nordblom, från Nora, på 17:e plats i D25-klassen, 52:a plats totalt bland damerna, på 11.17.18 efter att ha simmat på 1.04.03, cyklat på 5.50.58, sprungit den avslutande maran på 11.17.18 och svarat för några av hela tävlingens snabbaste växlingar (1.51 mellan simning och cykel, 1.42 mellan cykel och löpning). Örebro AIK:s Ida Larsson blev fyra i samma klass (tolfte dam totalt) på finfina 10.35.52 (1.26.36/5.23.28/3.35.48).

    Liduina van Sitteren vann sin debut i Örebro parkrun (i den 19:e upplagan som avgjordes på lördagen), och var bara 17 sekunder från Mikaela Kemppis banrekord (19.27 mot 19.10). Per Sjögren ställde upp för fjärde gången, men sprang för första gången utan joggvagn (tror jag), och noterade näst snabbaste tiden någonsin på banan, 16.10 (18 sekunder bakom Tim Sundströms rekord).

    Och Martin Regborn, han värmde upp inför världscupen i Lettland med sen seger i OL-roundens sprint i Riddarhyttan.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,