• Fryxell slutade femma på EM, Wedin bara sekunder bakom Sveriges bästa traillöpare och 1 500 anmälda till Åstadsloppet (regerande mästare Lech bland de senaste in)

    Missa inte sista avsnittet av Konditionsbloggenpodden, med årets succéman Valter Pettersson som berättar om jätteklivet: Från att inte ens ha rankats som en av de 80 som fick springa elitklass i årets första swedish league-tävlingar till att vara tredje snabbast i finalen. Han avslöjar bland annat att en av orsakerna kan vara en sköldkörtelåkomma han kom tillrätta med i vintras. I podden blickar han också framåt – kortsiktigt mot Åstadsloppet långsiktigt mot sprint-EM nästa år. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Det blev ingen medalj för Latorps Andreas Fryxell när herrarnas klass i scooter (sparkcykel bakom hund) avslutades vid draghunds-EM i Finland i dag. Efter torsdagens 5,1 kilometer låg han och hunden Cera femma i totalen, bara 13,7 sekunder bakom ledande Jozef Pelikán, Slovakien, och 5,7 sekunder från medalj. Men i stället för att ta in fick han se upp bakåt. Pelikán tog till slut guldet med drygt 16 sekunders marginal till tåvan Kai Immonen, Finland, efter att ha haft nästan exakt samma tid båda dagarna (9.10,6/9.10,5) medan Fryxell tappade 9,6 sekunder på sin egen torsdagstid (9.24,3/9.33,9) och därmed var han bara nionde snabbast på fredagen men lyckades ändå behålla femteplatsen i sammandraget med två sekunders marginal. Totalt 22 herrar kom till start på EM, och en femteplats är ändå det klart bästa Fryxell – som mästerskapsdebuterade i cykelklassen på VM i fjol och då blev tia – gjort i ett internationellt mästerskap.
    I morgon är det dags för Andreas dotter Ebba Fryxell, som är regerande juniorvärldsmästare i löpning bakom hund (canicross), att gå in i tävlingarna ihop med Timo Silvolas hund Tjabbe. Då – i Spanien i fjol – var damjuniorklassen stor, men i år består den bara av fyra startande: Fryxell, norska Eline Andrea Andersen (som var sjua efter första dagen på VM i fjol, 2,5 minuter bakom Fryxell, men sedan drog sig ur, vilket hon också gjorde på EM för två år sedan när Fryxell tog brons), finska Melina Nazeri (som gör internationell mästerskapsdebut) och franska Océane Jacqueroux (åtta på VM i fjol, nästa tio minuter bakom Fryxell). Fryxell får alltså se sig som stor favorit. Hon startar 12.25, svensk tid, och det är 3,8 kilometer på lördag följt av 3,8 kilometer på söndag som gäller.

    Det är lite svårt att tolka resultatlistan från prologen till världsfinalen av golden trail series (den mest prestigefyllda traillöpningsserien) i Schweiz, eftersom det inte går att välja U23-klassen (som Garphyttekillen Linus Wedin springer i). Men om man söker namn för namn på honom och de andra elva U23:orna som kvalat in som vinnare av de regionala golden trail-serierna (det finns 14, men bara tolv U23-vinnare anmälde sig till den här finalen – Wedin vann ju den nordiska serien) så slutade han på femte plats, bara 20 sekunder bakom japanen Shota Matsumoto som var högst rankad av de som kom till start.
    Prologen bestod av sju kilometer bitvis rätt lerig trail, med 400 höjdmeter (med partier som var branta både uppför och nedför) och individuell start, och totalt sett var Wedin 60:e av 99 startande med tiden 32.10, drygt sex minuter bakom superrutinerade 32-åringen Elhousine Elazzaoui från Marocko som vann 25 sekunder före schweizaren Remi Bonnet och kenyanen Patrick Kipngeno. Kenyanske stjärnskottet Kevin Kibet var bästa U23:a i tävlingen med en fjärdeplats totalt, 1.19 bakom Elazzaoui. Svenskarna Anders Fox och Oscar Claesson blev 40:e och 55:a, bara 47 respektive 26 sekunder före Wedin, vilket säger en del om Garphyttekillens prestation. Fox och Claesson är två av Sveriges bästa traillöpare alla kategorier (Fox sprang skyrunning-VM i år, Claesson trail-EM i friidrottsförbundets regi).
    På söndag avgörs huvudloppet, och för det har prologen – vad jag förstår – ingen som helst betydelse. Alla startar från scratch, och då är det masstart som gäller, över 23,5 kilometer med 4 000 höjdmeter.

    Så här kvällen innan start är Åstadsloppet nu bara tre löpare från 1 500 anmälda – varav 535 till huvuddistansen halvmaraton. Jag har ju tidigare skrivit om Linus Rosdahl som kommer hem och springer för första gången på åtta år och om Fanny Schulstad som för bara fyra veckor sedan slog Närkerekord i just halvmaraton (1.16.04 på en bana i Värmland som gör det lite osäkert om rekordet kommer räknas i rullorna – så det är bra om hon gör om det nu), om regerande mästaren Efrem Brhane från Västerås som kommer till start liksom länets tre topplöpare på herrsidan Per Arvidsson, Simon Karlsson och Jonas Nilsson och om orienteraren Valter Pettersson som spöade alla tre på Hostruset för två veckor sedan. Och så om Emma Reinhed Liljeqvist.
    Men nu hittar jag också regerande mästaren Erica Lech, länets snabbaste maratonlöpare genom tiderna, och KFUM Örebros Axel Sandberg, 24, i en halvmaratondebut – och vi får väl se om ytterligare några spännande namn tillkommer i morgon bitti.

  • Fryxell sekunder från EM-guld inför avgörandet i morgon, Wedin går in i världsfinalen i traillöpning i morgon och inomhusspecialisten krossade i labyrinten

    Tidigt i morse släpptes sista avsnittet av Konditionsbloggenpodden, med årets succéman Valter Pettersson som berättar om jätteklivet: Från att inte ens ha rankats som en av de 80 som fick springa elitklass i årets första swedish league-tävlingar till att vara tredje snabbast i finalen (och göra 15.01 på fem kilometer i Hostruset och vinna Lidingöloppets juniorklass). Han avslöjar bland annat att en av orsakerna kan vara en sköldkörtelåkomma han kom tillrätta med i vintras. I podden blickar han också framåt – kortsiktigt mot Åstadsloppet och mer långsiktigt mot en plats i orienteringens utvecklingslandslag och sprint-EM nästa år. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Jag hade fattat fel när det gällde Andreas Fryxells deltagande på draghund-EM i Finland – till skillnad mot VM i fjol ställer den gamle skidåkaren från Latorp i år upp i scooterklassen (då i cykelklassen, där man åker mountainbike bakom hund). Nu står han alltså på en sparkcykel (eller ”står” och ”står”, det är ett aktivt och frenetiskt skjutande för att hjälpa till med farten) bakom sin hund Cera. Därmed blev det inte tävling lördag-söndag för Andreas, som jag tidigare skrivit i bloggen, utan torsdag-fredag – ja, det började alltså i dag.
    Och det finns faktiskt medaljchans efter första dagen. Fryxell ligger femma, bara 13,7 sekunder bakom ledande Jozef Pelikán, Slovakien, och 5,7 från medalj efter 5,1 kilometer som ledaren avverkade på 9.10 (drygt 33 kilometer i timmen i snitt) och som Fryxell alltså behövde 9.24 för. I morgon körs samma sträcka igen, och tidernas läggs ihop.
    Ledaren, Pelikán, går ut först vid 11.25 och Fryxell startar följaktligen som femma vid 11.29.
    Hans dotter Ebba Fryxell, som är regerande juniorvärldsmästare i löpning bakom hund (canicross) tävlar lördag-söndag.

    I morgon drar världsfinalen av golden trail series (den mest prestigefyllda internationella traillöpningsserien just nu, i konkurrens med UTMB-serien och skyrunner world series) igång i undersköna schweiziska byn Ascona, precis på gränsen till Italien. Garphyttekillen Linus Wedin fick en friplats dit efter sin överlägsna seger i U23-klassen i den nordiska finalen, Fýri trail, men nu kommer han möta helt annat motstånd. Totalt 25 U23-löpare är på plats, och Linus är näst yngst med sina 17 år (de är bara fem tonåringar, övriga 20 är 20-23 år), och ställs nu mot sådana som kenyanske 22-åringen Philemon Ombogo Kiriago – som vann stortävlingen Sierre-Zinal i fjol och var i år bara två sekunder bakom sportens bäste genom tiderna, Kilian Jornet, i samma tävling – och löpare som kenyanen Kevin Kibet och spanjoren Iu Net är också riktigt högt rankade. Kollar man på de internationella rankningslistorna så är Wedin 21:a av 25, så varje placering bättre än det är så klart en framgång (och framför allt får han ju jämföra sig med de andra U20-löparna).
    Tävlingen inleds på fredagen med en sju kilometer lång prolog (med 400 höjdmeter) med individuell start (Wedin startar 15.37.30) där löparna kör tre olika loopar för att maximera antalet gånger publiken får se dem i målområdet. Damerna sprang i dag och det såg enormt lerigt ut på sina ställen. Prologen är egentligen betydelselös för de löpare, som Wedin, som inte samlar poäng för totalen (det här är hans debut i världsserien), så det verkligt prestigefyllda är i stället söndagens 23,5 kilometer långa lopp (med 1 400 höjdmeter) där löparna kör fem olika loopar och där det är två rejäla stigningar varav en kommer på första milen och en de sista fem-sex kilometerna. TV-produktionerna från de här tävlingarna brukar vara grymma. Prologen sänds inte, men däremot finalen på söndag som ni hittar här.

    I kväll avgjordes finalen av Lindebygdens träningstävlingsserie i sprintorientering i Vedevåg, och där bjöds det på extra allt med 40 kontroller, kartbyte, dubbla kartvändningar och en avslutande labyrintorientering som var väldigt lurig (en bandad labyrint i en gammal hockeyrink, där mörkret gjorde det extra viktigt att läsa rätt). Tisarens inomhusorienteringsspecialist Viggo Holmberg bevisade att han behärskar den typen av orientering (och även sprinten i övrigt) till fullo och var nästan sex minuter snabbare än alla andra (Lindebygdens Oliver Arnesson var tvåa). Holmberg ledde med två minuter in i labyrinten, som bestod av nio kontroller, och alltså sex minuter ut ur den (han avverkade den på under fem minuter mot nästan nio för tvåan). KFUM Örebros Alva Nilsson var, med drygt 1,5 minuters marginal till klubbkompisen Johanna Nordström, snabbaste dam.
    När jag snackade lite med Holmberg efteråt stack han inte under stol med att målsättningen var att i vinter ta hem den svenska inomhustoouren (Indoor grand prix) som startar i Gävle 16-17 november. I fjol blev han trea i totalen.

  • Pettersson gäst i sista podden – och datum spikade för Bergslagsleden och Silverleden

    Tidigt i morgon bitti släpps veckan avsnitt av Konditionsbloggenpodden – som också ser ut att bli det allra sista, om inget oförutsett inträffar. Lyssningen har inte riktigt lyft som cheferna önskat, snarare tvärtom (en ganska tvär dipp), och eftersom den ändå tagit ett antal timmar av min arbetsvecka så kommer jag nu få lite tid över till annat.
    Hur som helst, sista gästen blev – och det ska sägas att det var helt omedvetet att han blev just det, han var inbokad innan beskedet kom – året succéman Valter Pettersson som berättar om jätteklivet han tagit i år: Från att inte ens ha rankats som en av de 80 som fick springa elitklass i årets första swedish league-tävlingar till att vara tredje snabbast i finalen (och göra 15.01 på fem kilometer i Hostruset och vinna Lidingöloppets juniorklass). Han avslöjar bland annat att en av orsakerna kan vara en sköldkörtelåkomma han kom tillrätta med i vintras. I podden blickar han också framåt – kortsiktigt mot Åstadsloppet och mer långsiktigt mot en plats i orienteringens utvecklingslandslag och sprint-EM nästa år. Finns där poddar finns!

    Nu har två av länets tre största ultralopp – Silverleden ultra och Bergslagsleden ultra (men inte Munkastigen trailrun) – släppt sina datum för 2025. Silverleden kör som vanligt en lrödag i månadsskiftet juni/juli – i det här fallet den 28 juni. Och Bergslagsleden kör som vanligt andra lördagen i september, den här gången den 13 september. Banorna på Bergslagsleden ultra verkar, efter ett gäng ändringar de senaste åren, vara identiska med i år – alltså 62 kilometer (två varv av Ånnaboda-Tomasboda-Ånnaboda-Suttarboda-Ånnaboda), 48 kilometer (ett varv plus Ånnaboda-Tomasboda-Ånnaboda) och 17 kilometer (Ånnaboda-Tomasboda-Ånnaboda). Distansangivelserna är mina egna, arrangören kallar dem för 60, 46 respektive 16 kilometer (men jag vill påstå att den slinga från Ånnaboda till Tomasboda och tillbaka som användes i år var 17 kilometer vilket påverkar alla distanserna. När det gäller Silverleden ultra har man ju alltid sprungit ett varv på leden, alltså runt 64 kilometer (det här blir tolfte upplagan, de tio första gick tävlingen under namnet Silverleden på 1 dag), men jag vet att arrangörerna tittat på att få till en dubbel (128 kilometer) eller rent av ett 100-mileslopp, som komplement till den traditionella sträckan. Vi får väl se om det blir av redan 2025 när anmälan öppnar i januari (anmälan till Bergslagsleden ultra är redan öppen).

  • Fram med kalendern: Nattcupens tävlingsschema, vinterns alla friidrottstävlingar och Blodomloppet i Örebro byter dag

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Det drar ihop sig till vinter – och nu är programmet spikat för Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen) för säsongen 2024/25. Precis som i fjol är det åtta tävlingar på programmet och det är samma åtta klubbar som står för arrangemanget – men Hagaby har bytt plats och framför allt kommer bara en deltävling avgörs i dagsljus mot två i fjol.
    Hagaby, som arrangerade deltävling fem uppe i Lillån i februari kommer den här vintern i stället stå för premiären, vilket gör att Milan, Lindebygden, Almby och Tylöskog skjuts framåt en vecka (eller mer i Lindebygdens fall, som skjuts över årsskiftet och kör sin tävling den 16 januari i år).
    Samtliga deltävlingar utom finalen, som precis som i fjol arrangeras i Laxå, kommer att avgöras på torsdagskvällar: Hagaby kör den 28 november, Milan den 12 december, Lindebygden den 16 januari, Almby den 23 januari, Tylöskog den 6 februari, KFUM Örebro den 27 februari och Tisaren den 6 mars – och sedan avgörs finalen, med extra många poäng i potten, söndagen den 16 mars.
    Lovisa Persson och Hugo Örn är regerande mästare.

    Apropå vinter tror jag inte att jag skrivit om tävlingsschemat inne i Tybblelundshallen, som varit klart en längre tid. Så här ser det ut den här säsongen:
    Vinterspelen (Glanshammars IF) den 23 november, med 3 000 meter för seniorer och P/F17, 800 meter för P/F15.
    Triumfglasspelen (Åsbro/Stocksäter) den 30 november, med 1 000 meter för seniorer och P/F17, 800 meter för P/F15.
    Örebro indoor games (KFUM Örebro) 11-12 januari, inget grenprogram publicerat än (men i fjol var det 800, 1 500 och 3 000 meter för seniorer, 1 500 meter för P/F17, 1 000 meter för P/F15).
    Tybblelundsspelen (KFUM Örebro) den 8 mars, inget grenprogram publicerat än (men i fjol var det en ren ungdomstävling utan löpgrenar.
    Marsspelen (Åsbro/Stocksäter), 29-30 mars, med 800 och 3 000 meter för seniorer, 800 och 1 500 meter för P/F17 och P/F15.
    Om Inneserien återkommer med en ny upplaga återstår att se.

    Friidrottens tävlingskalender för 2025 håller samtidigt på att växa fram, och där står det klart att Kumla stadslopp avgörs lördagen den 26 april, Blodomloppet i Örebro onsdagen den 21 maj, Svartåloppet lördagen den 9 augusti och Tarstaborgsrundan söndagen den 21 september. Det är samma datum som i år (sånär som på en dag eftersom året har 365 och inte 364 dagar) förutom när det gäller Blodomloppet som byter torsdag mot onsdag samma vecka.
    Många fler detaljer lär presenteras när Södra Svealands friidrottsförbund har höstmöte i Tybblelundshallen på söndag.

  • Rosdahl kommer till Åstadsloppet (första tävlingen i Närke på åtta år?!)

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    På lördag är det dags för länets deltagarmässigt största löpartävling, efter Vårruset och Blodomloppet: Åstadsloppet. Anmälan kan göras ända fram till en timme före start, men redan nu är 1 186 löpare anmälda, varav 429 i huuvdklassen över halvmaradistans. Och ett namn sticker ut rejält: Linus Rosdahl, den fyrfaldige SM-bronsmedaljören (på fyra olika distanser!) och friidrotts-EM-löparen från Örebro som sedan ett antal år bor i Göteborg och som sedan 2019 inte längre tävlar för KFUM Örebro (numera Hässelby) och som nu är tillbaka och springer på hemmaplan för första gången efter pandemin (jag kan faktiskt inte hitta en notering om att Linus sprungit i länet sedan han vann Kilsbergsleden på 48.26 2016, men något lopp måste han väl ha trillat in i?). Linus visade ju kanonform på Lidingöloppet där han blev trea på banperset 1.38.41 (vilket också gjorde honom till nionde bästa svensk någonsin).
    I startlistan finns också Fanny Schulstad (som slog Närkerekord på tio kilometer landsväg i går), halvmaradebutanten Valter Pettersson (som är i sitt livs form), jämna länstrion Per Arvidsson, Simon Karlsson och Jonas Nilsson, Emma Reinhed Liljeqvist och Västerås snabblöpare Efrem Brhane. Bland många andra. Vi får återkomma med en ny titt på listan när det närmar sig helgen och se om sådana som Erica Lech och Liduina van Sitteren också trillar in.

    På torsdag bjuder Lindebygden in till en sprintorienteirng, vilket är ovanligt för säsongen. Dessutom avgörs den på en nyritad karta i Vedevåg, och det utlovas ”extra utmanande banor med klurigheter utöver det vanliga. Bland annat, kartvändningar, kartbyte och tillfälliga snitslade hinder.” Det låter för kul för att missa.

  • Marie Dasler äntligen världsmästare, Schulstad slog Närkerekord (väl?!) och Petterssons galna höst fortsätter

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Fram till förra säsongen spelade han amerikansk fotboll, men i år har han sadlat om och blivit hundra procent konditionsidrottare. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    På veteran-friidrotts-VM i Göteborg i augusti fick Marie Dasler nöja sig med tre silver – individuella på 5 000 meter och tio kilometer landsväg, i lag på halvmaraton. Men av någon anledning hade maratondistansen brutits ut från VM och avgjordes i stället i samband med Bukarest marathon på söndagen – och där slog IF Start-veteranen till med ett VM-guld i K55-klassen (hennes första VM-guld i karriären), efter en lång kamp mot franska Ruth Jaeger-Manatschal (som var placeringen före Dasler på halvmaran på VM i Göteborg). Dasler gick ifrån med 44 sekunder på första milen och hade 72 till godo efter 20 kilometer, men sedan växte det mer långsamt och vid 30 kilometer skiljde fortfarande bara 75. Men hon lyckades alltså hålla undan och vann på 3.02.06 (nettotid 3.02.00), 2.18 före Jaeger-Manatschal (3.04.24). Rumänska hemmalöparen Paraschiva Bors tog bronset, men var distanserat med över 24 minuter av Dasler.
    ”Det blev en intressant tur runt Bukarest. En vurpa vid sju kilometer, helt ok första halva, men desto tuffare andra halva. Med höstens träning i bakhuvudet lovade jag mig själv att vara nöjd om jag kom på pallen, oberoende tid. Med guld i K55 på 3.02.06 och envist jagande fransyska, får jag vara nöjd”, skriver Dasler själv på instagram.
    Hennes pers, tillika svenskt veteranrekord i K55-klassen, på maran är 2.57.01 från Amsterdam i fjol.
    Dasler fick för övrigt med sig två guldmedaljer hem från Bukarest: Det blev seger även i vetarn-VM:s lagtävling för nationslag I k55-klassen ihop med Kvilleduon Karin Schön (tvåa i K60 på 3.16.27) och Maria Jonsson (fyra i samma klass på 3.35.26; de båda fick lagtävlingsmässigt kliva ned i Daslers åldersklass för att Sverige skulle få ihop ett lag).
    Ytterligare tre Örebrolöpare – som alla tävlar för Örebro AIK – var på plats i Bukarest: Fredrik Hartman blev 15:e i M55 på 3.10.34 (3.10.26 netto), Frederico Consales blev 22:a i M50 på 3.09.44 (3.09.37) och Fredrik Zeitelberg blev 24:a i M45 på 2.57.27 (2.57.20).

    Fanny Schulstad slog till med inofficiellt Närkerekord på tio kilometer landsväg när hon i dag blev tvåa på stora Hässelbyloppet i Stockholm (3 000 startande i seniorklass) på 35.13. Inofficiellt därför att Närkes friidrottsstatistiker Gunnar Johansson historiskt inte fört bok över tiokilometersdistansen och därför inte kan garantera att han inte missat något resultat (men han har damsugit alla lopp som gått i länet genom åren, samt SM-tävlingar och liknande). Lite inofficiellt också därför att Liduina van Sitteren fair and square sprang på 35.10 på Startmilen i april, men det loppet fråntogs rekordstatus efteråt eftersom vissa kurvor och möjliga genings-ställen inte var ordentligt avbandade. Närkerekordet blev då därför kvar på van Sitterens fyra år gamla 35.15 från coronaårets SM-tävling på Anderstorps motorbana.
    Men inget av det där fråntar så klart Schulstads prestation det minsta. Det var pers med 33 sekunder och hon slog en lång rad väldigt habila löpare (det var tio damer under 37 minuter!) och var bara 20 sekunder bakom Runacademys Johanna Bäcklund (som gjort ett friidrotts-VM och tagit tre SM-medaljer och nu vann på 34.53).
    Emma Reinhed Liljeqvist var näst bästa länslöpare på 17:e plats, på nästperset 37.56.
    Tisdagsklubbens Simon Karlsson var två veckor efter Berlin marathon (och en efter Hostruset) bara nio sekunder från sitt pers på landsvägsmilen från Örebro AIK:s öppna KM i somras. 31.41 räckte för en åttondeplats (IFK Lidingös 16-årige jättetalang Sebastian Lörstad vann på nya banrekordet 29.09, vilket var så sensationellt att det till och med fick en artikel i Aftonbladet). IF Starts Daniel Johansson näst bästa länslöpare på herrsidan med en 49:e-plats på 34.33.

    Valter Petterssons galna höstform fortsätter. Efter tredjeplatsen (på löptid i en jaktstart) i swedish leagues finaltävling, segern i Lidingöloppets juniorklass och vinsten på 15.01 i Hostruset de tre senaste helgerna (och en fin sistasträcka i 25-manna i går) slog han i dag till med en andraplats i 25-mannamedeln (som traditionellt avgörs dagen efter 25-manna och som i år hade över 3 500 startande), knappt två minuter bakom segrande Simon Hector, Snättringe, som bland annat vunnit natt-SM i år. Tisarens Fredrik Glännefors och Gustav Hindér blev sexa och 13:e, drygt en respektive nästan tre minuter bakom Pettersson.
    Josefin Tjernlund, som kommit hem från Frankrike för den här helgen, tog en finfin fjärdeplats tre minuter bakom segrande Sanna Fasth, IFK Göteborg, och mindre än två bakom tvåan Tove Alexandersson. På juniorsidan var Lindebygdens Axel Thybeck vassast med en sjundeplats i H18, två minuter bakom Järlas Gustav Netz.
    Å Valter Petterssons otroliga höst fortsätter härnäst med poddebut i Konditionsbloggenpodden på torsdag (inspelad före helgens tävlingar) och halvamaratondebut i Åstadsloppet på söndag.

    Ebba Fryxell, regerande juniorvärldsmästare i draghund (löpning bakom hund) stod över den individuella distansen på SM i Gävle i helgen inför EM i Finland nästa vecka, men kom ihop med hunden Legolas till start i dagens mixedstafett där hon tillsammans med Garphyttans IF-lagkompisarna Magnus Karlsson (kickbike) och pappa Andreas Fryxell (cykel) tog en fjärdeplats, mycket nära medalj. I de individuella tävlingarna vann Garphyttans Julia Karlsson guld i ungdomsklassen i både löpning och cykel.

  • Hanaeus vann terräng-DM och tar över ledningen i cupen (och man kan nästan säga detsamma om Arvidsson) – och Tisaren tillbaka i toppen på 25-manna

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Fram till förra säsongen spelade han amerikansk fotboll. Tio veckor efter att han stod på skidor första gången i sitt liv körde han Öppet spår på 6.10, sedan körde han Vätternrundan under tio timmar och sprang Lidingöloppet på 2.23. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Det blev – som väntat – överlägsen seger för Per Arvidsson, den ende av länets kanoner som kom till start, när långa terräng-DM avgjordes över tre 3,3-kilometersvarv i Åsbro i dag. Arvidsson avverkade terrängmilen på 34.31 (11.26-11.30-11.35 på varven) och vann med över fyra minuters marginal.
    Men vi börjar med damerna, där det åtminstone var något tajtare: IF Starts starka veteran Petra Hanaeus, 52, tog sitt andra DM-guld (i huvudklassen) i karriären (efter DM på 5 000 meter 2022) genom att avverka banan på 43.58 (14.28-14.43-14.46), vilket gav seger med nästan två minuters marginal bak till Västerås Åsa Bergman (45.54) som tappade ganska exakt 40 sekunder per varv. Starts Maria Nagle (46.23) tog bronset ytterligare en halvminut bakom, men där var det ett tag riktigt tajtare: Vid sista varvningen skiljde bara fem sekunder (båda låg i en större klunga med ett gäng herrar). Östansjös Ester Skoglund (som alltså var nästan på hemmaplan, klubbmässigt) tog fjärdeplatsen på 50.49, Kumlas Amanda Brunsson var femma på 51.12 och Norbergs Elisia Furulind Sjöström var sexa på 51.17. Vretstorps Anna Karlsson var sjätte bästa länslöpare (åtta totalt) på 54.07 och följdes av Storådalens Kristina Lagerman som tog sista poängen i långloppscupen på 56.51.
    Hanaeus (K50), Bergman (K40), Nagle (K45), Skoglund (juniorklassen) och Brunosson (K35) vann också veteran- eller junior-DM-guld. Starts Annica Sjölund på 59.02 (i K55) och Örebro AIK:s Maja Persson på 1.05.51 (i K70) tog också veteran-DM-guld. Övriga klasser var tomma – det var totalt bara elva damer till start – och bara IF Start fick ihop lag till lagtävlingen (därmed blev det guld för Petra Hanaeus, Maria Nagle och Annica Sjölund i både huvudklassen och veteranklassen där – och därmed tog Hanaeus maximala fyra guld senior+veteran+seniorlag+veteranlag och Nagle tre guld och ett brons).
    På herrsidan vann alltså Arvidsson, men tvåan var ett namn jag måste bli bättre på att lägga på minnet: Åsbros egen Andreas Borg, 32, som var trea på Munkastigen trailrun i våras och sexa i Fröviloppet häromsistens och som sprungit så snabbt som 35.00 på milen och 1.17.51 på halvmaran i år. Nu gjorde han 38.37 och tog silvret med över 1,5 minuters marginal till IF Götas Erik Högkvist (40.08) som tog bronset ytterligare nästan två minuter före Kumlas Dan Bäck (41.54) som alltså var tredje bästa länslöpare. Hans klubbkompis Johan Fredriksson (42.12) gick ut hårdare (tolv sekunder före vid första varvningen) men var ikapplöpt vid andra och 18 sekunder bakom i mål – men först i ett kluster av fyra löpare inom några sekunder med Tisdagsklubbens Tommy Thorén (42.14), Storådalens Henrik Ögren (42.21) och Kumlas Christoffer Kivling (42.46) på de tre sista poängplatserna i långloppscupen.
    Arvidsson (M35), Bäck (M45), Fredriksson (M40) och Theorén (M50) tog också veteran-DM-guld. De övriga gick till Starts Roger Sköldqvist på 45.54 (i M55) och Mikael Hansson på 45.30 (i M60), Örebro AIK:s Göte Pettersson på 52.31 (i M65), Åsbros Ove Karasiak på 1.00.06 (i M70), Östansjös Bengt Nilsson på 59.40 (i M75) och Kopparbergs Sven-Olov Dahlgren på 1.15.25 (i M80). Några juniorer kom inte till start på herrsidan, men William Sallros vann ungdomsklassen, P16, på 48.52. På herrsidan fick åtta föreningar ihop seniorlag och sju veteranlag – men guldmedaljörer blev även där Start, med samma löpare i båda lagen: Per Arvidsson, Mikael Hansson och Roger Sköldqvist.
    Hanaeus seger gör att hon, som är regerande mästare, tar över ledningen i långloppscupen tre poäng före Marie Dasler, fem före Hanna Imhagen och Emma Reinhed Liljeqvist och sex före Erica Lech (Hanaeus har också den fördelen att hon bara räknat nio deltävlingar jämfört med maximala tio för Dasler och Imhagen, men å andra sidan har Reinhed Liljeqvist bara räknat åtta och Lech sex). Dasler stod över dagens tävling för att i stället springa veteran-VM i Bukarest i morgon.
    Arvidssons seger gör att han, som är regerande mästare, nu är uppe på samma poäng som ledande Simon Karlsson i långloppscupen – men Karlsson har fyra segrar och fyra andraplatser (och en tredjeplats) vilket trumfar Arvidssons rad på fyra segrar och tre tredjeplatser (och en tredje- och en fjärdeplats). Båda har dessutom räknat nio tävlingar (av maximalt tio) vilket gör det upplagt för en strid på kniven om totalsegern hela vägen in (med i leken finns också Jonas Nilsson som är tolv poäng bakom men som räknat en tävling mindre). Karlsson stod över dagens tävling för att i stället springa Hässelbyloppet i morgon.

    Efter fjolårets bottennapp var OK Tisaren tillbaka högt upp i resultatlistan på 25-manna, tävlingen i Stockholm som korar världens bästa orienteringsklubb. Josefin Tjernlund var med i tätklungan på förstasträckan (växlade som 16:e, 21 sekunder från ledning) och även om Gustav Hindér tappade ett par minuter på andrasträckan var Tisaren med på topp 20 inför de fem fyraparallelliga sträckorna där jag inte ens ska försöka förstå mig på vad som hände. Ute igen på andra sidan var laget i varje fall sexa (efter att faktiskt ha varit topp tre när superkvartetten Lilian Forsgren, Lovisa Persson, Rebecka Nylin och Ellinor Tjernlund – hur många klubbar kan matcha den bredden? – alla hade avverkat sina sjättesträckor), och efter att Alfred Pihel och Linnea Claesdotter tappat lite var på 23:e och 24:e sträckorna sprang Valter Pettersson – senaste veckornas succéman som nu var 25-mannaankare för första gången – upp laget från 16:e till en tolfteplats, som sjätte bästa svenska lag, drygt 20 minuter bakom Uppsalaklubben OK Linné som vann för andra året i rad.
    Det är så himla många namn att hålla reda på i den här tävlingen, men jag tror att Örebrofostrade Beata Falk var den ”länslöpare” som kom högst upp i resultatlistan, som en del i OK Kåres tredjeplats (i IKHP:s sjundeplacerade lag fanns Emma Ling och Daniel Attås).
    KFUM Örebro blev näst bästa länslag med en 42:a-plats, drygt en halvtimme bakom Tisaren (där sprang Jonatan Gustafsson upp laget från 111:e till 62:a plats på andrasträckan, där han trots det tuffa utgångsläget hade 15:e bästa löptid av alla). Hagaby fick nöja sig med att vara näst bäst i stan, tio minuter bakom KFUM- trots att Martin Regborn sprang in tolv placeringar som ankare (och Jerker Lysell var näst snabbast på andrasträckan, där han sprang upp laget från 102:a till 44:e plats). Mer överraskande blev Karlskogaklubben OK Djerfs fjärde bästa länslag med en 73:e-plats efter en mycket jämn laginsats där ingen annan löpare än Linus Bodin Liliegren på 23:e-sträckan var topp 50 på sin sträcka, om resultatlistan stämmer (och Rasmus Pettersson var faktiskt en placering före Jonatan Gustafsson i mål på andrasträckan, som 61:a). Övriga länslag på topp 150: Garphyttan och Lindebygdens kombinationslag 89:a, Tisarens andralag 105:a, Almby 107:a och Milan 119:e.

    Efter en andra- och en tredjeplats de senaste åren utklassade Degerfors backyard ultra-kung Filip Andersson i år konkurrenterna i min egen lilla obanade och leriga tävling Porla Brunnsloppet. Tiden, 1.21.47 över 13,6 kilometer, säger kanske inte så mycket för den oinvigde – men utöver en handfull orienterare lär det vara få i länet som matchar den prestationen. Tvåan Jimmy Iwersen, Karlskoga Friidrott, var över 19 minuter bakom med 1.40.54 och en så stark löpare som Tisdagsklubens Janne Werner, som många säkert känner bättre till, var över 26 minuter bakom på tredjeplatsen med 1.48.05 (men då lade han förvisso fem minuter på att leta redan på en sko som fastnat i ett lerhål, och sedan var det kanske lite svårt att komma igång igen). Karlskogas Moa Montañalago var snabbaste dam på 2.20.00.

    65 löpare valde konstigt nog bort både terräng-DM och Porla Brunnsloppet för att i stället springa en platt femma inne i stan när 296:e upplagan av Örebro parkrun avgjordes vid Rynningeviken. Riina de Silva (23.35) och Filip Eidemar (19.17) var snabbast av dem (även om det var målfoto i herrklassen där Kristoffer Ingberg kom in på samma tid).

  • Svagt startfält i långa terräng-DM – Frih med nytt starkt terrängresultat

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Han spelade länge amerikansk fotboll, men fick förra hösten en idé om att köra Vätternrundan, började träna som fan och blev biten av konditionsträningen. Tio veckor efter att han stod på skidor första gången i sitt liv körde han Öppet spår på 6.10, sedan körde han Vätternrundan under tio timmar och sprang Lidingöloppet på 2.23. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    I morgon avgörs långa terräng-DM, som brukar locka en del orienterare men som i år krockar med 25-manna dit orienterarna åkt mangrant (på herrsidan har Filip Dahlgren vunnit långa terräng-DM två år i rad och adderar man Martin Regborn har duon vunnit fem av de sex senaste åren). Det märks lite på deltagarantalet, 47 löpare är något mindre än normalt när mästerskapet avgörs så nära Örebro (i Åsbro; i fjol var det 71 anmälda i Kvarntorp). Och nästan alla de största namnen saknas, åtminstone än så länge (det går att efteranmäla sig till en timme före start), den enda av topp fem-löparna på herr- eller damsidan som finns med i startlistan är Per Arvidsson (saknas gör utöver orienterarna Fanny Schulstad, Liduina van Sitteren, Erica Lech, Emma Reinhed Liljeqvist, Kajsa Rosdal, Simon Karlsson, Jonas Nilsson, Andreas Ingberg, Mattias Nätterlund, David Lundström och många fler). När de givna namnen saknas vet jag inte vilka man ska framhålla som favoriter (bakom Arvidsson som ska vinna enkelt om jag inte missar något namn), men sådana som Maria Nagle, Amanda Brunsson, Anna Karlsson, Ester Skoglund, Petra Hanaeus och Erik Högkvist vill säkert vara med och göra upp om medaljerna. Om man måste klämma fram ett tredje namn på herrsidan? Jag vet inte! Dan Bäck, 49? William Sallros, 14? Eller någon helt annan?

    I morgon avgörs också mitt lilla lopp, Porla Brunnsloppet, med 16 löpare anmälda. Följ det, med start 11.00, på loppets Instagramkonto. Stor underhållning utlovas från mossen!

    Kvarglömt från förra helgen är Askersundslöparen Klara Frihs nya fina terrängresultat på college i Kalifornien. I konkurrens med 20 andra collegelag vann hennes St Mary’s nämligen rätt stora tävlingen Charles Bowles Willamette XC Invitational, och Frih (som främst är 800-meterslöpare) var 23:a av totalt 216 startande individuellt över de fem kilometerna terräng (som hon avverkade på 18.22,6; Emilie Langschwager, som representerar ett college på Hawaii, vann på 17.03,5). Frihs 20:e-plats var ett av de fem resultaten som räknades med i St. Mary’s totalresultat, och deras totala placeringspoäng blev 56 (3-8-12-13-20), vilket räckte till seger över tvåan Southern Idaho med 20 platsers marginal. Senast Frih sprang en tävling över fem kilometer terräng (nästan alla är över sex kilometer) var första året på college, 2021, då hon gjorde 19.45,7 – nu alltså drygt 80 sekunder snabbare. Återstår att se om det blir några fler terrängtävlingar innan det är dags för conferencemästerskapen i slutet av månaden.

  • Alla länets topplöpare i laguppställningarna till 25-manna

    I morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Han spelade länge på defensiva linjen – som en sådan där stor, elak jävel – i amerikansk fotboll, men fick förra hösten en idé om att köra Vätternrundan, började träna som fan och blev biten av konditionsträningen. Tio veckor efter att han stod på skidor första gången i sitt liv körde han Öppet spår på 6.10, sedan körde han Vätternrundan under tio timmar och sprang Lidingöloppet på 2.23 – och nu siktar han framåt. Han berättar allt om träningen och vad som driver honom. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone!

    Det är mangrann uppslutning av elitorienterare från länet när 25-manna avgörs vid Rudans friluftsområde i södra Stockholm på lördag, vilket är en bjärt kontrast mot i fjol då 25-manna krockade med sprint-EM.
    Nu mönstrar nyblivna svenska herrstafettmästaren Hagaby regerande sprintvärldsmästaren Martin Regborn som ankare, med Jerker Lysell på andrasträckan (vilket är herrarnas första) och med Filip Dahlgren på en av de fyra parallellerna på sträcka fem, Tisaren har Josefin Tjernlund (som gjort tre EM och nu kommer hem från Frankrike för att springa) på förstasträckan, orienteringsskyttevärldmästaren Gustav Hindér på andra, Andrea Svensson (som var med på EM i augusti men sedan återigen haft strul med sjukdom) på en av parallellerna på tredjesträckan, tidigare landslagsorienterarna Ellinor Tjernlund och Lilian Forsgren på två av parallellerna på sjättesträckan och höstens succéman Valter Pettersson (15.01 på Hostruset i söndags) som ankare. Och KFUM Örebro har sommarens VM-bronsmedaljör (och regerande Europamästaren i sprintstafett) Jonatan Gustafsson på andrasträckan.
    Tisaren är, med sin bredd, storfavorit till att bli bästa länslag och bör kunna utmana om en topp tio-placering i totalen, men det ska stämma för 25 löpare och man är inte starkare än sin svagaste länk … ”Målsättningen med lagen är att ha kul och att alla löpare ska kolla kodsiffror vid alla kontroller”, skriver Tisaren på sin hemsida medan Hagaby inte sticker under stolen med att de tagit ut ”ett lag för att tampas i toppen av tävlingen”.
    Tävlingen inleds i år med en sträcka för damer följt av en för herrar (även om damer också får springa på alla herrsträckor) och avslutas med tre raka sträckor där den första får löpas av herrar upp till 16 år eller över 55 år eller damer upp till 20 år eller över 40, den andra av damer och den tredje av herrar. Däremellan är det fem fyraparallelliga sträckor (den första för damer och herrar upp till 16 år och över 50, den andra för herrar upp till 14 och över 60 och damer upp till 18 och över 45, den tredje och femte för öppna för alla och den fjärde bara för damer), och när den sista av de fyra löparna på den sista parallellsträckan kommit ut får löparen på 23:e sträckan sticka ut.
    Tisaren har ofta varit med på topp tio historiskt, men inte varit på pallen sedan 1995 då klubben blev tvåa. I fjol vann Uppsalaklubben OK Linné medan Tisaren blev 24:a, KFUM Örebro 43:a och Hagaby 100:e lag i mål – men då saknades alltså många av de bästa orienterarna på grund av EM.
    För den som vill grotta ned sig i alla laguppställningarna finns Tisarens här, Hagabys här och KFUM Örebros här.

  • Mellberg gästar podden – Lindh vann totala världscupen

    Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden – med Kevin Mellberg som gäst. Han spelade länge på defensiva linjen – som en sådan där stor, elak jävel – i amerikansk fotboll, men fick förra hösten en idé om att köra Vätternrundan, började träna som fan och blev biten av konditionsträningen. Tio veckor efter att han stod på skidor första gången i sitt liv körde han Öppet spår på 6.10, sedan körde han Vätternrundan under tio timmar och sprang Lidingöloppet på 2.23 – och nu siktar han framåt. Han berättar allt om träningen och vad som driver honom. Finns där poddar finns!

    Efter tekniskt strul (datorn på reparation) är bloggen tillbaka. Under den två dagar långa frånvaro har Edvin Lindh, som kör för Örebroklubben Team Norra, hunnit vinna världscupen.
    Orsaken att det blev klart redan nu? Att finalen i Riyadh, liksom tidigare deltävlingen i Bengaluru, ställts in och att Det därmed blir ställningen efter deltävlingen i São Paulo den 18 augusti som blir slutställningen i välrdscupen. Där vann Lindh både tidskvalet och själva huvudtävlingen och drygade ut ledningen till 93 poäng ,vilket i princip hade varit ointagbart för tvåan Lorenzo Serrez, Frankrike, även om de två sista tävlingarna hade blivit av – om Lindh bara presterat på normal nivå.
    Lindh kan därmed summera säsongen med två snöpliga fjärdeplatser på VM och EM följt av en mycket meriterande seger i totala världscupen efter två segrar och fyra pallplatser på sex deltävlingar.
    – Den här vinsten i världscupen känns som ett stort kliv för mig. Jag tävlade min första XCE-världscup 2017, men har inte förrän nu haft rutinen, erfarenheten och toppfarten som krävs för att tävla om vinster på den högsta nivån. En stor del av årets framgång tror jag har att göra med att jag har tävlat så mycket mer XCE i år jämfört med tidigare år. Rutin är något som jag upplever som väldigt viktigt inom disciplinen, och detta är för mig något av en färskvara, säger Lindh till Svenska cykelförbundet hemsida och tillägger, om VM och EM:
    – Jag känner även att det finns mycket mer att hämta inom disciplinen. Jag ser redan fram emot att ta revansch på nästa års mästerskap, och förhoppningsvis plocka hem någon EM- eller VM-medalj.