• Mardrömssäsongen kostade örebroaren chansen till VM i multisport – kajaken sjönk i storm på Östersjön

    På torsdag startar multisport-VM, som i år avgörs på den franska ön Réunion (känd i löparkretsar för Diagonal de fous), utanför Madagaskar. Men det blir inget deltagande för örebroaren Cecilia Jessen, 33, och hennes lag Greener Adventure Team, som haft sin plats ute till försäljning efter en ”säsong som inte gått som vi tänkt oss”, som de skriver på facebook (finansieringen gick, på grund av uteblivna resultat, helt enkelt inte ihop). Jag får erkänna att jag varit usel på att rapportera om Jessens framfart under det här första riktiga året hon gjort som multisportare. Tidigare var hon ju mest känd som triathlet, och vi skrev lite i NA om hennes veteran-VM-guld i D35-klassen 2015. Men i år har hon alltså kastat sig rakt in i ett av världens bästa multisportlag, även om säsongen inte riktigt blivit vad laget tänkt: Premiären i Kina i juli blev inställd när laget redan var på plats, i den nordiska tävlingen i september sjönk Jessens kajak i en storm ute på Östersjön (och hon själv drabbades av sjösjuka på räddningsbåten) och laget fick nöja sig med en niondeplats i slutet, och i en kaotisk tävling i Kina några veckor senare fick laget nöja sig med en 13:e-plats. Där rök också sista chansen att samla in nog med pengar för att kunna ställa upp i VM: ”Det tråkigaste med detta var att vi nu var tvungna att inse att VM på Réunion var utom räckhåll, vår ekonomi var helt enkelt för dålig”, skrev laget i sin racerapport från Kina.
    För den som ändå vill följa multisport-VM, som har beräknad målgång på måndag, så finns alla detaljer om liversultat och sändningar här.

  • Regborn väggade i silverloppet: ”Var så trött att det började flimra för ögonen” (Och Andrén hyllas för räddningsinsats i Norge)

    Martin Regborn tog ju karriärens femte SM-medalj på seniornivå i går – silver över ultralång distans – och i dag berättade han på instagram om dramatiken bakom: Regborn ”låg och sladdade” i Gustav Bergmans rygg under den andra timmen av loppet men ”blev tvungen att släppa med tre kontroller kvar och väggade totalt i uppförsbacken till näst sista”, berättar han. ”Var så trött att det började flimra för ögonen och fick lov att stanna några sekunder på toppen för att inte tuppa av. Tur att det var utför till målet efter det och lugnt bakåt.”

    Jag blev för övrigt tipsad om en artikel i norska Trønderbladet, där det berättas om att OK Tisaren-löparen Oskar Andrén (som ju kutade Euromeeting för svenska landslaget i september) några veckor före seniorlandslagsdebuten var med och räddade livet på en medtävlare i stafetten Orkla Guala-karusellen på hemmaplan (han bor numera i Trondheim). I förra veckan fick han motta blommor för insatsen, och på bilden (som går att se även om man inte prenumererar på tidningen) står Andrén längst till vänster med Hallgeir Øian, som drabbades av akut hjärtstopp under tävlingen men räddades till livet av Andrén och några andra medtävlare, trea från vänster.

  • SM-silver till Regborn – nästa år kan han utmanas av Tove Alexandersson: ”Hade varit kul”

    Känslan var att Martin Regborn hade något stort på gång efter en tung säsong – och så var det också. När orienteringens SM över ultralång distans avgjordes i de småländska skogarna i dag gick örebroaren tidigt loss tillsammans med Gustav Bergman, OK Ravinens sexfaldige VM-medaljör (det var masstart med gafflingar som låg främst i början av banan). Regborn anförde inledningsvis, Bergman tog över mot slutet och kunde successivt bygga upp en lucka på 53 sekunder, varav runt 30 försvann för Regborn till näst sista kontrollen. Men bakåt var det aldrig någon fara: Trean Fredrik Bakkman, IFK Göteborgs ex-världsmästare, var över två minuter bakom Regborn (och över tre bakom Bergman), och där bakom var fyran Gemot Ymsén-Kerchbaumer, Pan Kristianstad, en av bara två löpare till inom 11,5 minuter från Bergmans segertid. Regborns klubbkompis (i Hagaby) Viktor Larsson blev näst bästa länslöpare med en 17:e-plats, drygt 22 minuter bakom Bergman. KFUM Örebros Martin Fagerlund bör få ett speciellt omnämnande: Av 47 startande i herrklassen var han den 43:e och sista som krigade sig i mål på den fågelvägen drygt 22 kilometer långa banan: Det tog honom fyra timmar och sex minuter, över 1.50 mer än Bergman (men bara sex sekunder längre än för närmast framförvarande). Otroligt starkt kämpat.
    För Regborn var det här årets andra och karriärens femte SM-medalj på seniornivå i orientering (tidigare har han tagit silver i sprint 2014 och 2018, silver ultralång 214, brons medeldistans 2016), men han har ju också tagit ett SM-silver i roddmaskin (lättviktsklassen 2016).
    På damsidan var Lovisa Persson, Tisaren, enda startande länslöpare och kom i mål som 15:e av 17 startande, 1.11 bakom totalt överlägsna segraren Tove Alexandersson, Stora Tuna (som var 18.20 före tvåan Alva Olsson, Linköping, 34.29 före trean Johanna Lönnkvist, Tullinge). Alexandersson som i en intervju med Svenska orienteringsförbundet öppnar för att göra en Annika Sörenstam och utmana herrar i ultralånga SM nästa år (avgörs utanför Edsbyn den 6 juni).
    – Jag kanske får springa H21 (seniorklassen för herrar) på ultralången nästa år då, säger hon till hemsidan.
    Är det en tanke du har?
    – Ja, varför inte? Det hade varit kul.
    Kollar man på rena kilometertiden i skogen i dag höll Alexandersson 7.13-tempo (över fågelvägen-distansen), vilket direkt översatt hade placerat henne på 22:a plats i herrloppet. Sedan kan man förstås diskutera om man kan jämföra så – hur såg banorna och de möjliga vägvalen ut? Är skillnaden egentligen större eller mindre? Hur mycket tog hon egentligen i när hon ändå var så överlägsen? Hur mycket hade de extra fyra kilometerna som herrarna tog spelat in för att dämpa farten? Nåja, det vore i varje fall väldigt coolt om det blev verklighet.
    På juniorsidan slog KFUM Örebros Jonatan Gustafsson till med en fjärdeplats i H20, bara 1,5 minuter från medalj (han låg trea halvvägs men brände där några minuter på en kontroll). Och det blev ett helt gäng placeringar just utanför topp tio: Melker Forsberg blev elva i H18, Elin Schagerström 13:e i D18, Saga Sander 14:e i D20 och Valter Pettersson 14:e i H18.

    13 hugade swimrunatleter dök upp och simmade och sprang uppe i Ånnaboda, till förmån för Barncancerfonden, i dag. Min kollega Henrik Brändh var på plats och gjorde ett reportage om arrangemanget, och här kan ni kolla in arrangörens egen youtubefilm. Den här gången var det i varje fall ingen is på sjön …

    Såväl Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som Garphyttans Adam Gillman och Klockhammarsonen Axel Ekström (som ju bytt klubb till IFK Mora inför årets säsong, men som i dagens resultatlista står kvar som Garphytteåkare), tog sig vidare till åttondelsfinal (via att bli topp 32 i kvalet) i VW Supersprint i Östersund i dag (i år det fyra åkare i varje utslagsheat i stället för som i fjol bara två), men där tog det stopp för samtliga (och ingen var riktigt nära att hota om en topp två-plats för vidare färd i kvartsfinal). Man kan se hela tävlingen här: Gillmans åttondel startar drygt två minuter in i klippet, Johanssons efter drygt sex minuter och Ekström efter runt 16,5 minuter.

  • Favoritsegrar i Karlslundsspåret och första kvinnan från länet som klarade Kullamannen 100 miles (och gör inte som jag och missa inte Allhelgona swimrun!)

    Det blev dubbla favoritsegrar i den 53:e upplagan av Kilsbergsleden. Nå, Erik Anfält kom och efteranmälde sig i den egna klubbens mest klassiska tävling, och när väl den anmälan var inlämnad så var det förstås inget snack om saken. KFUM Örebros fransman Thomas Chaillou utmanade förvisso, men i slutändan var Anfält 40 sekunder före Chaillou. Redan klara långloppscupsvinnaren Per Arvidsson, IF Start, blev trea på 51.42 med klubbkompisen Cimmie Wignell (hinderbanespecialisten) ytterligare en minut bakom.
    Och på damsidan var det förstås inget som helst snack om att SM-trean Johanna Eriksson (på 10 000 meter) skulle avgå med segern. Hon korsade mållinjen efter att ha avverkat de 14,7 kilometerna på 54.21, 3,5 minuter före redan klara långloppscupsvinnaren Liduina van Sitteren (57.52) och ytterligare drygt tre minuter före trean Josefin Gerdevåg (1.01.01; hon sprang tävlingen som en del i ett långpass) och mer än tre till före fyra Cecilia Svedin (1.04.18).
    Chaillous andraplats tar honom upp på tredje plats i långloppscupen medan det inte blev några förändringar i toppen på damsidan. Cupen avslutas med Lucialoppet i Östansjö den 8 december.
    Får man vara lite gnällig var det, ur ett föräldraperspektiv, lite svårt med anmälan till Kilsbergsleden i år. Det framgick inte i anmälan vilka åldersklasser som skulle springa i vilken klass, och efteråt gjordes det heller inga separata åldersklassresultatlistor (och tydligen fick de som sprang 1,2 kilometer inte ens några tider). Tidigare år har det ju varit full klassindelning från sju år och uppåt. Och på samma sätt verkar veteranklassen också ha försvunnit. Nåja, arrangemanget som sådant (banan, vätskestationer, funktionärer som visar vägen och tar hand om alla, prisutdelningen efteråt) var lika fint som vanligt, och den här novemberdagen bjöd ju på strålande väder!

    Tuffaste löparen i Karlslundsspåret var kanske ändå Rihards Darzins, som hade sprungit Örebro parkrun bara någon timme innan. 19.45 på femkilometaren följdes av 1.05.05 på 14,7. Veteranen Åsa Höög (19.15) och unge Noha Olsson (18.51) var snabbast av alla i den 78:e upplagan av Örebro parkrun (där konditionsbloggskändisen Danny Hallmén gjorde sin sjätte start och förbättrade parkrunperset till 20.27).

    Nere i Skåne löptes det också på lördagen: Kullamannen, Sveriges förmodligen hårdaste trailtävling. Eftersom det inte är lopp som går under friidrottsförbundets tävlingssanktionering så saknas det ofta klubbuppifter i resultatlistan, vilket gör det svårt att hitta alla länslöpare. Men karlskogingen Leonora Johnsson sprang i varje fall in på åttonde plats över kungadistansen 100 miles (tio mil på Skåneleden följt av tre varv i ”dödens zon”) på lite under 32 timmar och en kvart (superrutinerade klättrarkungen Petter Restorp, som var elva på UTMB i höst, vann på 17.58) vilket är en superprestation (i fjol kom bara fyra damer i mål, så tuff är banan) medan Örebro AIK:s Ola Hellström blev 27:a i den ursprungliga tävlingen, över 22-kilometersvarvet som är ”dödens zon” på 2.08.08.

    Ett viktigt arrangemang som missades i helgens höjdare i går: Alla helgona swimrun (som i år verkar ha bytt namn till Allhelgona swimrun) uppe i Ånnaboda på söndagen (starten går 12.00). Det utlovas fler byten mellan disciplinerna i år (fem hundrameterlånga simningar, sex löpningar), men totaldistansen är ungefär densamma som de tidigare två upplagorna: Fem kilometer löpning och 500 meter simning. Det är mer ett evenemang än en tävling, där det viktiga är att samlas och samla in pengar under hashtagen #hejabarncancerfonden.

  • Helgens höjdare – klassiskt terränglopp med stark startlista, ultralånga SM och äntligen dags för skidsäsong

    1) Kilsbergsleden
    Långloppscupen må vara avgjord på både herr- och damsidan, men vad spelar det för roll när den 53:e upplagan av Kilsbergsleden står på programmet på lördagsförmiddagen? Loppet i Karslundsspårets alla varianter (seniorernas tävlingssträcka är den längsta, cirka 14,7 kilometer långa, slingan) är en given höjdpunkt på kalendern i löparlänet. Det finns några riktigt roliga namn föranmälda, som Josefin Gerdevåg som sprungit mycket sparsamt med tävlingar i år men nu ska dra på nummerlappen igen månaden före maran i Valencia som är hennes stora mål för hösten. Där finns också Zinkgruvanfostrade Motalalöparen Johanna Eriksson som ju tog SM-brons på 10 000 meter och blev åtta över 8 000 meter på terräng-SM i söndags, långloppscupens reda klara segrare Liduina van Sitteren och Maria Eriksson, som liksom Johanna och Liduina sprang terräng-SM i söndags. På herrsidan märks Thomas Chaillou, som är tvåa på halvmaran och trea på vägmilen i länet i år (så sträckan på 14,7 kilometer borde ju passa utmärkt), Cimmie Wignell, Sören Forsberg, Johan Ingjald, Mattias Nätterlund och Oskar Hansson (och rätt många löpare som inte kommer från länet, och som jag därför har dålig koll på). Och det känns ju inte direkt omöjligt att det dyker in andra topplöpare, både utifrån och från länsklubbarna (Nassir Dawuod dök ju upp och vann 2014, och Erik Anfält brukar sällan missa möjligheten att springa det här loppet; och det vore ju himla kul att få se Karin Forsberg gå upp mot Gerdevåg!).

    2) Ultra-SM
    Orienterarnas SM-tävling över ultralång distans brukar numera avgöras på vårarna, men i år snöade den bort och avgörs i stället på hösten – vilket gör att startfältet blir mycket starkare eftersom det inte finns en massa andra, viktigare, tävlingar att förbereda sig för. På damsidan ser det förvisso skralt ut; världsstjärnan Tove Alexandersson lär dominera fältet på 19 löpare och från länet är det bara Tisarens Lovisa Persson som anmält sig (ingen Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson, Rebecka Nylin … alltså). Men på herrsidan är det finfin uppslutning med namn som Gustav Bergman, William Lind, Ruslan Glebov, Fredrik Bakkman, Johan Runesson och Gernot Ymsén-Kerschbaumer. Ja, och så Örebros egen Martin Regborn, förstås. Han var topp tio på terräng-SM i söndags och har uppenbarligen bra sprutt i benen fortfarande, så nu handlar det bara om att få till ett tekniskt bra lopp över de 22,1 kilometer (fågelvägen) som bjuds i skogarna sydöst om Gränna. I startlistan finns också Regborns klubbkompis Viktor Larsson, som gjort flera starka SM-resultat i år (elva i långdistans, fyra i stafett), Tisarens Gustav Hindér och Johan Aronsson, och KFUM Örebros Jacob Eriksson och Martin Fagerlund.

    3) VW Supersprint 2018
    Redan förra helgen tjuvstartade en del längdskidåkare den svenska säsongen med tävlingar i Orsa-Grönklitt (jag hittade dock inga länsnamn i listan, Team Serneke hade många på plats men Bob Impola avstod), och nu är det dags för andra upplagan av VW Supersprint i Östersund, en tävling över 100 meter raksträcka med kval följt av dueller med utslagning (från 16-delsfinaler till final). Jag har inte lyckats hitta någon startlista (bara en förteckning över de största stjärnorna som kommer), men förra året var bland andra Zinkgruvans starka sprinter Marcus Johansson med (jag träffade honom efter att han sprungit ifrån mig i Run of Mine för ett par månader sedan, och då berättade han att han haft en mycket bra träningssommar utan några längre sjukdomsperioder och att han nu är ännu mer inriktad än någonsin på att bli bra just i sprint; att försöka kombinera med distansåkning sänker bara kapaciteten, konstaterade han), och det är ju inte omöjligt att Axel Ekström, som ju bor i Östersund, eller Filip Danielsson dyker upp heller.

  • Karlslund föreslås få bidrag för att kunna göra bättre skidspår (och årets Klasenius snabbaste i årets kusligaste orientering)

    Den 13 november samlas fritidsnämnden i Örebro kommun till sammanträde för att bland annat klubba ”selektiva bidrag, större investering” som punkten kallas i dagordningen – och då föreslås nämnde ta beslut om att bland annat bevilja Karlslunds IF 50 000 kronor för inköp av en ny fyrhjuling med ”bandsats” för att kunna dra bättre skidspår i Karlslundsspåret, på Rosta gärde vid Rosta skola och på Mellringe golfbana. Klubben har sökt 75 000 kronor, men förslaget inför nämndens sammanträde är alltså att bevilja två tredjedelar av den summan. Orsaken till att föreningen behöver en ny fyrhjuling är att de gamla är så bedagade att de ”är i princip omöjliga att hitta reservdelar till”, skriver föreningen i sin ansökan. Totalt 16 föreningar har sökt över 3,3 miljoner kronor, och sex av dem föreslås få dela på 655 000 kronor.
    Karlslunds IF är för övrigt en av flera klubbar inom konditionsidrottsskrået i kommunen som för andra året i rad slängt bort möjligheten till elitidrottsstöd. Både Karslund och Hagaby och Garphyttans IF och Örebro AIK många andra har ju elitaktiva (definitionen som kommunen använder sig av är väldigt bred, det räcker att ha en aktiv som ”tävlar på lägst nationell senior mästerskapsnivå och/eller i landslag och som ingår i topp 100 på nationell senior nivå”), alltså lär till exempel någon som kommer på 100:e plats i SM-klassen på Stockholm marathon (eller orienterings-SM, eller skid-SM …) räknas som elitaktiv, och de här klubbarna skulle ha rätt mycket pengar att hämta om de orkade söka.

    I går drog OK Djerf (orienteringsklubben från Karlskoga där jag är medlem) igång en ny tradition i form av Halloweenorientering. Sedan tidigare har ju klubben en tradition av Julaftonsorientering, och nu firades den ”nya” högtiden med nattorientering med lätt skräckinslag … Det bjöds på tre banor, och snabbast på den långa var KFUM Örebros Marcus Klasenius (som är son till till fotbolls-VM-domaren Matthias Klasenius), 39 sekunder före Djerfs egen Jan Hansson. Lovisa Gustafsson, KFUM Örebro, var snabbaste dam.

  • Marcus Jansson konkurrerar med sig själv om utmärkelse – och nya trailsprinten ställs in

    Det är – hör och häpna – inte bara Emilia Fahlin som kan få utmärkelser den här hösten. Även länets mountainbikeorienterare har ju riktigt starka säsonger bakom sig, och när det är dags för svenska orienteringsgalan nästa lördag, den 10 november, kan såväl Marcus Jansson som Viktor Larsson prisas. Problemet är att mtbo-utövarna bara har en utmärkelse att konkurrera om, Årets mountainbikeorienterare, medan orienterarna till fots gör upp i sju olika klasser. Nåväl, det här har fått till följd att Garphytte-Jansson, som dominerat svensk mountainbikeorientering på herrsidan de senaste åren, konkurrerar med sig själv: Han är dels nominerade för sjätteplatsen individuellt, i långdistansen, på EM och dels för stafett-silvret i samma lag, där örebroaren Viktor Larsson, som tävlar för Hagaby, körde sistasträckan. Andraplatsen gav Sveriges första herrmedalj någonsin vid ett internationellt mästerskap, så den lär förstås ligga bra till som segerkandidat på galan även om Nadia Larssons sjätteplats i VM och världscupseger också är en stark utmanare.
    I den vanliga orienteringens sju kategorier har ingen länslöpare lyckats smyga sig in, 2018 var det ju mycket stolpe ut för länsorienterarna i allmänhet och för världsstjärnan Martin Regborn i synnerhet.
    Nytt för i år att är den orienteringstokiga allmänheten bara har halva makten när vinnarna ska röstas fram, den andra halvan av röstetyngden sitter en hemlig (vad hände med transparensen?) jury på.

    I dag kom det tråkiga beskedet att Sörbybacken trail-sprinten, som också skulle ha ägt rum den 10 november, ställs in på grund av för få anmälda deltagare. Det var ju tänkt att bli en tävling med prolog och utslagningsdel på en 300 meter lång och mycket kuperad bana i Sörbybacken. Arrangören meddelar beslutat på facebook, men skriver också att de ”tar nya tag till våren och kör ett nytt försök då”.

  • Fahlin får ännu en utmärkelse: Årets lejoninna i cykelvärlden

    I går skrev jag om att Emilia Fahlin röstats fram till årets cyklist i Sverige, alltså priset Årets Postcyklist som Svenska cykelförbundet och dess sponsorer står bakom, och i dag har Örebrocyklisten som har en så fantastisk säsong bakom sig tilldelats en ny utmärkelse: Av den i sociala medier profilerade cykelsupportern Lion of Roubaix, som jobbar för att lyfta fram de hårt arbetande cyklisterna som sälla får så stora rubiker, har Fahlin utsetts till Årets lejoninna, som varje år tilldelas en cyklist som överkommit svårigheter (vilket är en fahlinsk paradgren, det är väl det enda hon ägnat sig åt de senaste sex–sju åren). I motiveringen, som är lång och går att läsa i trådade Twitter-meddelanden här, framgår det att hon får priset för att ha krigat igenom en ovanligt grisig vår (det framhålls att hon var sist av de 59 cyklisterna som tog sig i mål i hällregnet i Strade Bianche, att hon efter att precis ha kommit tillbaka från influensan upplevde sitt livs kallaste dag på cykeln i Dwars door Vlaanderen, att hon kraschade i Flandern runt och drabbades av fyra (!) mekaniska problem i Vallonska pilen) för att komma ut på andra sidan som en bättre cyklist än någonsin, ta alla de där segrarna och pallplatserna och avsluta säsongen med att bli fyra på en av tidernas tuffaste VM-banor.
    Tyskan Charlotte Becker, som blir lagkompis med Fahlin i FDJ Nouvelle Aquitaine Futuroscope nsäta år, tilldelas andraplatsen bakom Fahlin i utmärkelsen medan Teniel Campbell, från Trinidad och Tobago, tog tredjeplatsen. På herrsidan (ja, Årets lejon, helt enkelt) tilldelades Lawson Craddock, amerikanen som kraschade svårt på första etappen i Tour de France och ådrog sig frakturer på ena skulderbladet men ändå fullföljde alla 21 etapperna, förstapriset.
    Det återstår förstås att se om Emilia Fahlin kan utmana om de finaste utmärkelserna här hemma i Närke: NA:s guldklocka och NA:s och Löpex Sports pulsklocka!

  • Fahlin årets cyklist – och sista (?) chansen att tävla i multisport i Örebro

    Emilia Fahlin vann, som väntat, utmärkelsen som årets svenska cyklist, Årets Postcyklist, för sin fantastiska säsong 2018. Fjärdeplatsen på VM, de elva internationella pallplatserna, SM-guldet i linjelopp … Det hade varit rätt svårt att gå förbi henne, även om det handlar om en webbomröstning och man aldrig vet hur folk klickar … Fahlin fick 25 000 kronor, en blombukett och en fin prisstatyett som en del i utmärkelsen. Jag skrev en liten artikel om det hela som ni kan läsa här.

    Ni kan också läsa lite mer om terräng-SM, som jag skrev om här i bloggen i helgen, framför allt ur Karin Forsbergs perspektiv i den här artikeln.

    En veckogammal nyhet som jag tidigare inte uppmärksammat här på bloggen är att Örebroloppet, den multisporttävling som fram till 2015 hette KFUM Multisport Sprint, precis som i somras kommer att genomföras andra söndagen i juni (2019 blir det den 9 juni) – men att det också blir den sista upplagan av tävlingen som arrangerats åtminstone sedan 2001. I varje fall blir det ingen tävling 2020, skriver AH Event, som arrangerar tävlingen tillsammans med KFUM Örebros orienteringssektion, på sitt instagramkonto. Tävlingen är i första hand en partävling i herr-, dam- och mixedklasser med enklare orientering, mountainbike och paddling. Någon annan multisporttävling finns det inte i länet just nu.
    Det är också klart att Örebro triathlon, som i år gjorde comeback efter att inte ha arrangerats i fjol, kommer att ligga kvar på nationaldagen. Det blir alltså tre dagar före Örebroloppet.

  • Sju SM-medaljer till länet – och Tisaren tog andraplatsen i Smålandskavlen

    När terräng-SM avslutades i dag sprang Martin Regborn in på en finfin tiondeplats i herrarnas långa lopp, över 12 000 meter, med tiden 38.58, bara 47 sekunder från hemmalöparen David Nilsson, Högby, på tredjeplatsen (topp tre var överlägsna, Napoleon Solomon, Tureberg, tog seger på 37.12 före Robel Fshia, Spårvägen, och Adhanom Abraha [som tidigare hette Abraham Adhanom], Eskilstuna). Solomon och Fshia tog ju guld och silver även på 4 000 meter i går, då Regborn blev tolva.
    Zinkgruvanfostrade Motalalöparen Johanna Eriksson blev åtta i damklassen som sprang fyra varv på golfbanan (8 000 meter), och med 28.52 bara 50 sekunder bakom segrande Meraf Bahta, Hälle (som precis som på lördagen vann närmast före Charlotta Fougberg och Lisa Havell) och 33 sekunder från medalj. Louise Wiker var 15:e (30.35), Lisa Bergdahl 21:a (31.09), Karin Forsberg 22:a (31.10), Liduina van Sitteren 26:a (31.37) och Maria Eriksson 35:a (35.12). Wiker fick ett SM-brons i lag med Hässelby, tillsammans med Sanna Mustonen och förra landslagsorienteraren Lena Eliasson-Lööf.
    Örebroaren Heshlu Andemariam, som i början av månaden bytte klubb från IF Start till IFK Lidingö, var 17 sekunder från SM-guld i lag i M22-klassen med nya klubben, men eftersom han hade klubbkompisen Ludvig Johansson placeringen före sig (Johansson 15:e på 28.00, Andemariam 16:e på 28.17, över 8 000 meter) så tog Johansson tredje och sista platsen i Lidingölaget (Andemaraim är M22:a även nästa år, så han får en ny chans).
    Alla placeringar från terräng-SM summerat:
    Johanna Eriksson, Motala AIF (från Zinkgruvan): Åtta på 8 000 meter. SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K35.
    Martin Regborn, KFUM Örebro: Tia på 12 000 meter, 14:e på 4 000.
    Louise Wiker, Hässelby (från Hällefors): 15:e på 8 000 meter, 16:e på 4 000. SM-brons i lag på 8 000.
    Lisa Bergdahl, Sävedalen (från Fellingsbro): 15:e på 4 000 meter, 21:a på 8 000.
    Karin Forsberg, KFUM Örebro: 22:a på 8 000 meter.
    Liduina van Sitteren, Örebro AIK: 26:a på 8 000 meter, 28:e på 4 000.
    Tim Sundström, Tureberg (från Örebro): 32:a på 4 000 meter. SM-brons i lag på 4 000.
    Maria Eriksson, IF Start: 35:a på 8 000 meter. SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K40.
    Marie Dasler, IF Start: SM-guld på 4 000 meter i veteranklassen K50.
    Sören Forsberg, Örebro AIK: SM-silver på 8 000 meter i veteranklassen M55.
    Ljiljana Persson, Almby IK: SM-brons på 4 000 meter i veteranklassen K65.
    Bo Persson, Almby IK: Femma på 4 000 meter i veteranklassen M70.
    Wilhelm Bergentz, Thoren: Fyra på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
    Noha Olsson, Thoren: Sjua på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
    Melker Forsberg, KFUM Örebro: Tia på 4 000 meter i ungdomsklassen P16.
    Heshlu Andemariam, IFK Lidingö (från Örebro): 16:e på 8 000 meter i juniorklassen M22.

    Tisaren tog ju nattvila som fyra i Smålandskavlen, men direkt när tävlingen återstartades med en jaktstart på söndagsmorgonen sprang Rebecka Nylin upp laget på andra plats, förbi starka norska laget Halden. IFK Göteborg stack dock iväg och ledde med över 8,5 minuter när Nylin lämnade över till Ellinor Tjernlund, och hon och tvillingsystern och landslagslöparen Josefin Tjernlund på sistasträckan tappade ytterligare fyra minuter på sina sträckor, men höll å andra sidan Halden bakom sig. I mål var Tisaren 12.40 bakom IFK Göteborg men 22 sekunder före Halden och ytterligare 15 minuter framför alla andra.
    På herrsidan sprang Erik Fernlund in sex placeringar på första söndagssträckan, och Daniel Attås och Gustav Hindér höll sedan tolfteplatsen in i mål, 19 minuter bakom segrande Södertälje-Nykvarn.
    Per Eklöf vann som väntat kontrollplockartävlingen Slutskrubbet i skogarna utanför Nora, 30 poäng före klubbkompisen (i OK Milan) Andreas Mogren. Lisa Westerberg på tredjeplatsen var bästa dam.

    I Frankfurt marathon kom, vad jag lyckats hitta sex länslöpare till start, samtliga tävlandes för Örebro AIK (det finns säkert fler som jag inte lyckats hitta), och av dem var Johan Lundqvist snabbast i mål på 3.19.39.