• Nu är anmälan öppen till Porla Brunnsloppet 2021

    Det här är ett rent reklaminlägg, eftersom det är jag själv finns med som en av arrangörerna. Så tänk på det. Garanterat jäv utlovas.
    Men hur som helst. I kväll tryckte på allvar på gaspedalen för Porla Brunnsloppet 2021. Den 10 juli avgörs den andra upplagan av loppet som har sitt tävlingscentrum strax utanför mitt hem i Porla, norr om Laxå (Erik Höglund är regerande mästare).
    Precis som förra året satsar vi på lite udda format. Då var det fyra etapper och en jaktstart insprängda inom loppet av tre timmar. I år kör vi en repris på den populära parallell-mossprinten, men den därefter väntar ett nytt löpendurokoncept där man springer ”specialsträckor” (våra finaste – och kanske några av grisigaste – stigar) med ”transportsträckor”, utan tidtagning, däremellan. Det kanske låter krångligt, men allt kommer förklaras noggrant och det enda man behöver göra är att dyka upp med gott humör och ett par skor som tål obanad terräng och lera så löser vi resten på plats!
    Mer information (om till exempel anmälan) finns på loppet facebooksida och dess instagram. Välkomna till Porla!

  • Andemariam lyckades inte med sub-30 – nu finns fyra ”veckans bana” att välja på i länet

    Det var häftiga lopp på Stockholms stadion i kväll (med passande namnet 25 laps to Tokyo), där där en belgare, en stor grupp kenyaner och två svenskor jagade OS-kvalgränserna på 10 000 meter. Båda svenskorna lyckades – Meraf Bahta och Sarah Lahti – klarade målet, och Bahta slog dessutom nytt svenskt rekord (Lahti också under gamla rekordet). På herrsidan fanns förra IF Start-löparen Heshlu Andemariam med i B-heatet, och jagade karriärens första tid under 30 minuter efter att i fjol ha persat med 30.01,26 just på Stockholms stadion. Det gick dock inte den här gången heller, och Andemariam fick nöja sig med 30.26,62, hans tredje bästa tid i karriären. Andemariam var nere i Tyskland och sprang Citylauf invitational i Dresden i mars, ett landsvägslopp över tio kilometer där han gjorde 30.47. Han får nu ladda om för nya uppgifter.

    Sedan tidigare erbjuder Milan, Lindebygden och Tisaren ”veckans bana”, alltså orienteringsbanor som hänger ute en eller två veckor i sträck och som man kan springa när man vill – med fördel med en gps-klocka så att man kan ladda upp sin löpning i Livelox och vara med på en virtuell resultatlista. Det här var något som exploderade under pandemins första år, och som vuxit till den här säsongen. I går drog också min klubb, Laxå OK, igång med årets upplaga, så den här veckan finns fyra olika banor att välja mellan på olika ställen i länet.

  • Ingen Ekström eller Danielsson när längdskidornas A- och B-landslag presenterades

    Förra sommaren hamnade Axel Ekström helt utanför svenska landslagets träningsgrupper, medan Filip Danielsson fick en plats i utvecklingslandslaget (gruppen under A- och B-landslagen). Efter en vinter där Ekström tog en fjärdepats på 15-kilometers-SM i Borås, vann sin första Sverigecuptävling (i Boden), körde sex världscuptävlingar och fanns med i snacket inför uttagningen av VM-truppen och där Danielsson avslutade med en femteplats på femmils-SM efter att ha dragits med dubbla diskbråck så togs i dag A- och B-landslagen inför årets sommarträning ut. Men precis som i fjol fanns var varken Klockhammar eller Vedevåg representerat i landslagschef Anders Byströms trupper inför OS-säsongen, som presenterades på måndagen. Tio andra namn går före, och nu återstår att se om någon av länsåkarna får plats när utvecklingslandslagen presenteras nästa måndag.
    Ekström tillhörde A-landslaget 17/18 och B-landslaget 19/20, Danielsson har aldrig varit högre än i utvecklingslandslaget.

    Axel Ekströms landslagskarriär:
    –2014/15: Juniorlandslaget. Bland annat två junior-VM, världscupdebut i Östersund.
    2015/16: Utanför landslaget som förstaårssenior.
    2016/17: Utvecklingslandslaget. Gjorde succé och fick stort förtroende i världscupen, åket bland annat Tour de ski. Åkte U23-VM.
    2017/18: A-landslaget. Fick körtelfeber under vintern och åkte ut ur landslaget till nästa säsong.
    2018/19: Utanför landslaget. Fick ändå göra comeback i landslaget och var näst bäste svensk i Ulricehamn.
    2019/20: B-landslaget. Med i Tour de ski igen.
    2020/21: Utanför landslaget. Fick ändå köra sex världscuptävlingar.
    2021/22: Utanför A- och B-landslag. Utvecklingslandslaget presenteras på måndag.
    Filip Danielssons landslagskarriär:
    –2015/16: Juniorlandslaget. Bland annat ett junior-VM.
    2016/17: Utanför landslaget som förstaårssenior.
    2017/18: Utanför landslaget som andraårssenior. Fick ändå göra världscupdebut, körde i Lillehammer och Holmenkollen. Åkte U23-VM.
    2018/19: Utvecklingslandslaget. Fick ryggproblem under vintern och åkte ut ur landslaget till nästa säsong.
    2019/20: Utanför landslaget. Fick ändå göra comeback i världscupen, åkte i lillehammer, Falun och Ski tour.
    2020/21: Utvecklingslandslaget. Fick nya ryggproblem under vintern.
    2021/22: Utanför A- och B-landslag. Utvecklingslandslaget presenteras på måndag.

  • Tisaren defilerade till klubbens största stafettseger någonsin – men 23-faldiga världsmästaren var nervös inför avgörandet: ”Hade svårt att sova”

    Det blev, som väntat får man väl säga efter Lilian Forsgrens mäktiga avslutning på sista nattsträckan, aldrig spännande när Tisaren i dag defilerade hem elitstafetten som ersatte årets Tiomila. I söndagens jaktstart drygade 23-faldiga världsmästaren Simone Niggli på fjärdesträckan (dagens första) ut försprånget till jagande IFK Göteborg från knappt nio till över tolv minuter. Ellinor Tjernlund ville inte vara sämre och utökade till nästan 19 minuters ledning innan Josefin Tjernlund förde laget i mål 16,5 minuter före IFK Göteborg. En helt enorm segermarginal, och Tisarens första seger genom tiderna i en stafett av den här magnutiden (Tisaren har varit tvåa i Tiomila, tvåa på mixedsprintstafett-SM och trea på stafett-SM).
    – Jag hade svårt att sova för att jag var så nervös. Men jag är väldigt nöjd med min insats, jag höll ihop orienteringen hela vägen, sa Niggli, som gjorde comeback i stora sammanhang, till Orienteringsmagsinet efteråt.
    Hon framhöll dock främst de tre nattlöparna Andrea Svensson, Lovisa Persson och Forsgren:
    – Det var de som bäddade för det fantastiska utgångsläge som vi fick.
    Moa Alsiö, Lovisa Gustafsson och Karin Lindgren sprang in det länsanknutna B-laget på en 20:e-plats av 32 startande lag, drygt 80 minuter bakom Tisaren.
    På herrsidan låg ju Tisaren på 14:e plats efter natten. Daniel Martinsson och Daniel Attås på de två första dagsträckan förde upp laget på en smått sensationell sjätteplats (med tanke på laguppställningen), men Gustav Hindér på sistasträckan tappade sju placeringar (utan några större bommar, vad jag kan se, men han ställdes mot vassa löpare som Albin Ridefelt och William Lind).
    KFUM Örebro slutade på 29:e plats av 45 startande lag, 79,5 minuter bakom Stora Tuna som vann herrstafetten 42 sekunder före Emil Andersson.

    Nu har resultatlistorna från lördagens elit-mountainbike-tävling i Huskvarna, Huskvarna mtb, landat på nätet. Örebroaren Axel Lindh blev, som jag skrev i går, trea bakom Emil Lindgren och Oscar Lind (som båda tävlar för Serneke-stallet). Han var 67 sekunder bakom Lindgren, 44 från Lind och hade 31 bak till fjärdeplatsen. Matthias Wengelin fick nöja sig med en 19:e-plats efter att kedjan gått av på det första av de sju varven. ”Kul med premiär på MTB:n i dag! Inte lika kul att dra av kedjan direkt och få springa första varvet”, skriver han på instagram.
    Almby hade med två U23-cyklister i tävlingen, Adam Pettersen och Anton Birath. De blev 24:a och 27:a av samtliga 36 startande (Birath blev varvad och avplocka, Pettersen kom i mål tolv minuter bakom Lindgren). I U23-klassen räckte det till elfte respektive 14:e plats.

  • DM-silver till persande Bergdahl, minutpers av Schulstad trots covid-19 och knockout av Forsgren i elitstafetten

    Lisa Bergdahl tog silver i Göteborgs friidrottsförbunds distriktsmästerskap på 10 000 meter i kväll. En medalj att lägga till samlingen – absolut – men framför allt noterade den Fellingsbrofostrade löpare, som sedan ett antal år tillbaka bor i Göteborg och tävlar för Sävedalen och därför kan göra upp om DM-medaljerna där nere, nytt personligt rekord på distansen med nästan åtta sekunder (hennes senaste noterades när hon tog DM-guld på för dagen fyra år sedan – och då gav tiden henne en plats på U22-EM; de två loppen var fram till lördagen faktiskt de två enda Bergdahl gjort på distansen på bana, senaste åren har hon fokuserat mer på 5 000 meter där hon var åtta på SM i fjol). Bergdahls nya pers skrivs till 35.36,02, och det innebär att hon fick ge sig mot Örgrytes Johanna Larsson med knappt sex sekunder (Larsson kom till tävlingen med ett sämre pers än Bergdahl, men förbättrade sitt från 35.52 till 35.30,19). Trea, Örgrytes Johanna Widarsson Norbeck, var drygt 24 sekunder bakom Bergdahl, så silvret var aldrig hotat. ”Övertygad om att det finns snabbare tider, more to come”, skriver Bergdahl på instagram.
    På plats på Slottsskogsvallen, men utom tävlan för DM-medaljerna, var Örebro AIK:s Liduina van Sitteren, som gjorde sin första arenatävling för året. Hon sprang in som fyra på 36.35,79 (minuten bakom Bergdahl), 1,5 minuter över perset från Stockholm stadion i fjol.
    Norr om Stockholm avgjordes Bålsta stadslopp, en elittävling över tio kilometer landsväg med åtta damer och åtta herrar, och där sprang Hälleforsbördiga dubbla VM-löparen Louise Wiker in som femma på 35.45 (alltså nio sekunder över Bergdahls tid på bana i Göteborg). ”Efter en mycket strulig senvinter och vår var det lite mer nervöst än vanligt”, skriver Wiker på instagram och fortsätter: ”Nu är det bara hoppas att skadeperioden är bakom mig så när pollensäsongen är över kanske det kan gå ännu lite fortare.” Tiden var ändå den snabbast Wiker gjort på milen – landsväg som bana – sedan hon blev mamma sommaren 2019 och bara en minut från landsvägsperset från 2017.
    I samma lopp slutade KFUM Örebros Fanny Schulstad åtta på 36.57. Hon står bara antecknad för en landsvägsmil i statistiken – Tjejmilen 2019 – och det här var pers med exakt en minut (och 15 sekunder under hennes enda tid på 10 000 meter). Men Schulstad har egentligen gått framåt mer än så sedan dess och sprang ju 36.40 i ett testlopp på Väster i Örebro för tre veckor sedan. Sedan dess har hon dock genomgått covid-19, avslöjar hon på instagram, så kanske inte konstigt att toppformen inte infann sig till den riktiga säsongspremiären. ”Tävlingsdebuten avklarad efter vinterns sega skada! Bockade av covid för två veckor sedan så nu kan det (förhoppningsvis) bara bli bättre!”, skriver hon på instagram.
    Nyligen OS-uttagna maratonlöparen Carolina Wikström, LK Roslagen, vann tävlingen på 32.42, tolv sekunder före Hanna Lindholm, Huddinge.
    Både van Sitteren, Wiker och Schulstad (och Erica Lech och Jonas Nilsson) springer halvmaraton i Jordbro nästa söndag.

    I skogarna söder om Eskilstuna gick Lilian Forsgren på knock på tredjesträckan för Tisaren i den elitstafett som ersatt Tiomila, som skulle avgjorts i Valdersmarsvik den här helgen, och som inleddes med tre sträckor i mörker sent på lördagskvällen (de tre sista går i dagsljus på söndagen). Tisarens landslagsstjärna, som hade en liten sämre helg i EM-sprintuttagningen i Norrtälje förra veckan och därför ”bara” är reserv till det mästerskapet skickades ut som trea efter att Andrea Svensson varit snabbast på förstasträckan (med 24 sekunders marginal) och Lovisa Persson sedan hållit i och bara tappat 53 sekunder på fyrfaldiga världsmästaren Helena Bergman (som sedan gulden dock både lagt landslagskarriären på hyllan, fött barn och tagit sig igenom ätstörningsproblematik) på andrasträckan. Mellan dem Runa Fremstad. OK Ravinen–Göteborgs-Majorna–Tisaren, alltså.
    Men redan till startpunkten, alltså före första kontrollen, hade Forsgren tagit in de 53 sekunderna och var uppe i tät. Och därifrån tittade hon aldrig bakåt. Ingen bom, och på ren löpstyrka gick hon ifrån resten av fältet med nästan nio minuters marginal på en bana där Forsgren hade 51 minuters löptid. Otroligt imponerande.
    IFK Göteborgs Sina Tommer avancerade till andraplatsen, men var 8.55 bakom, Järlas Elsa Jansson på tredje 9.54 efter, Göteborg-Majornas Hanna Mårtensson på fjärde 11.43 bakom. Och så vidare.
    Hur motståndet såg ut? Tja, det var inga extraordinära löpare på Forsgrens sträcka, men det berodde framför allt på att få andra lag har en sådan bredd som Tisaren och kan offra en sådan löpare på sträcka tre av sex. De flesta av de bästa (utom Tove Alexandersson) är på plats, till exempel har hela fem av nio svenska damer som är uttagna till EM, som startar om drygt en vecka, valt att springa stafetten.
    Tre sträckor återstår när stafetten startar om vid lunchtid i morgon, men med tanke på att Tisaren har Simone Niggli, Ellinor Tjernlund och Josefin Tjernlund på de tre sista ska det till någon gigantisk fadäs för at en niominutersledning inte ska räcka för att laget ska kunna defilera till seger, oavsett vad motståndarna heter. Det är nästan så man känner sig lite blåst på att få se Niggli mäta sig med de största namnen (och kanske göra en klassisk Niggli-upplöpning, från de framgångsrika Tiomila-åren), och framför allt känner man sig blåst på en riktig Tiomila … Tisaren kunde gått för det i år.
    Tisarens nyförvärv Linnea Claesdotter en fin förstasträcka i det länsanknutna kombinationslaget och växlade som nia, 4.24 bakom Svensson, och klubbkompisen Anna Hallméns ännu bättre andrasträcka förde sedan upp laget till en sjundeplats. OK Skärmens Sofia Johansson, som gått på orienteringsgymnasiet i Hallsberg, tappade dock sju placeringar och många minuter på tredjesträckan, och Moa Alsiö går ut 21 minuter bakom Niggli i morgon.
    På herrsidan sprang EM-skrällen Jonatan Gustafsson ett nytt topplopp när han gick ifrån resten av fältet och skickade ut KFUM Örebros tjeck Tomás Rusý i ledning med 24 sekunder.
    Han tappade 14 placeringar och Magnus Palm ytterligare sex, så laget startar om som 21 i morgon, nästan 14 minuter bakom Ravinen och Stora Tuna som avslutade natten med tre sekunder mellan sig. Tisaren är som väntat bästa länslag även på herrsidan, på 14:e plats, 9.06 bakom, efter att Johan Aronsson växlat först på 19:e plats (4.12 bakom Gustafsson, dock i en grupp med elfteplacerade Eksjö SOK bara 20 sekunder före) och Filip Jacobsson sedan tagit nio placeringar men Mathias Drage tappat fyra igen.

    I Huskvarna mtb, säsongens andra större mountainbiketävling efter den i Varberg för två veckor sedan, slog örebroaren Axel Lindh till med en finfin tredjeplats bakom Emil Lindgren och Oscar Lind. Jag har inte lyckats få tag i någon resultatlista utan bara läst resultaten i sociala medier, så jag får återkomma med mer i morgon. ”Körde ett stabilt race och är nöjd med insatsen. Skönt att se att formen knallar åt rätt håll”, skriver Lindh hur som helst på instagram.

  • Positiva och negativa coronabesked – och nu gör Niggli äntligen elitcomeback i Tisarens toppade lag

    Beskeden har varit blandade de senaste dagarna. I onsdags skrev jag här på bloggen om att det åter var fritt fram för barn och ungdomar att tävla (inom regionen och max en gång i veckan), men det var fel: Det gällde nämligen bara på arenor (eller platser som kan avgränsas så att allmänheten inte har tillträde). Så fritt fram för till exempel medel- och långdistans på löparbanor, men fortsatt stopp för till exempel orientering och landsväg.
    Nå: I dag kom regionen med kontrabesked, i Örebro län ska det ändå inte bli något tävlande inom ungdomsidrotten de två kommande veckorna, starten skjuts upp fram till åtminstone den 17 maj. Men å andra sidan kom också nya lättnader – den 17 maj planerar man nu för att Sverige ska gå in i fas ett i återöppnandet efter coronapandemin, vilket innebär att motionslopp med upp till 150 deltagare får börja arrangeras (fortsätter vaccineringen att gå enligt plan samtidigt som sjukhusinläggningarna och smittspridningen sjunker så kan det därefter bli tal om fas två med upp till 900 deltagare och därefter en helöppning). 150 deltagare räcker för många av de lokala, små löptävlingarna. Det kanske är lite i snålaste laget, men ser man på till exempel Sylversterloppet (vilket kanske är ett dumt exempel eftersom det är exakt åtta månader tills det är dags för det – men å andra sidan för de exemplarisk deltagarstatistik) så är det bara de sju senaste loppen som haft över 150 deltagare (och inget över 200). Delar man dessutom upp loppen i två eller tre starter så hindrar en gräns på 150 löpare inget lopp i långloppscupen (utom möjligen Åstadsloppet).

    I morgon är det dags för elitstafett i orientering i skogarna mellan Eskilstuna och Flen, och det  ska bli löjligt kul eftersom Tisaren ställer upp med ett riktigt dream team där Simone Niggli äntligen mäter krafterna med den svenska eliten (den 23-faldiga världsmästaren har ju vunnit varenda tävling hon ställt upp i – ett 20-tal – sedan hon återvände till Sverige förra sommaren för ett års jobb på Hallsbergs orienteringsgymnasium, men har undvikit elittävlingar).
    Nu springer hon fjärdesträckan i ett Tisarenlag som inte kunde vara bättre: Andrea Svensson på första, Lovisa Persson på andra, Lilian Forsgren på tredje, Niggli alltså på fjärde, Ellinor Tjernlund på femte och spurtstarka Josefin Tjernlund på sjätte. Wow!
    Starten går precis när det mörknat, 21.10, på lördagskvällen (herrarna startar tio minuter innan), och de tre första sträckorna löps i mörker. Därefter bryts stafetten för att startas om vid lunchtid på söndagen (herrar 11.55, damer 12.35) med jaktstart.
    På herrsidan saknar Tisaren Oskar Andrén (läs hans reseskildring om hemvägen till Norge, och hur han tvingades till coronahotell på grund av sina boendeförhållanden, här) men har Johan Aronsson på första, Filip Jacobsson på andra, Mathias Drage på tredje, nyförvärvet Daniel Martinsson på fjärde, Daniel Attås på femte och Gustav Hindér på sjätte. KFUM Örebro lastar tungt med EM-skrällen Jonatan Gustafsson direkt på första följd av tjeckiske Tomás Rusý, Magnus Palm, Melker Forsberg, Erik Jansson och William Segura. På damsidan springer Tisarens Linnea Claesdotter och Anna Hallmén i ett mixat lag med KFUM Örebros Lovisa Gustafsson, Hagabys Karin Lindgren, Moa Alsiö (som bor i Örebro men tävlar för OK Hagen) och Sofia Johansson (som gått på orienteringsgymnasiet i Hallsberg men tävlar för OK Skärmen).

  • Hälleforsterrängen inställd – men kan bli långa terräng-DM i Hällefors i stället

    Hälleforsterrängen blir nästa tävling att ställas in för andra året i rad. Det meddelar arrangörsklubben Hällefors löparklubb på sin hemsida. Det innebär att nio av de tio första deltävlingarna i årets långloppscup nu endera är flyttade (Startmilen, Rusakulan vertikal, Spartacusstafetten, Örebro AIK halvmaraton) eller helt inställda (Nora marathon, Kumla stadslopp, Wedevågsloppet, Vintrosaloppet). ÖAIK halvmaraton är ju flyttad till den 19 maj och är därmed fortfarande första tänkbara start, eftersom det eventuellt blir lättade restriktioner från den 17 maj. Därefter är Fjugestaloppet (26 maj), Rallarrundan (31 maj) och Lindesjönloppet (6 juni) de närmast tänkbara tävlingarna.
    Hälleforsterrängen har arrangerats årligen sedan 1985, fram till i fjol, då. Henrik Nyström och Linda Ström har banrekorden, men hemmasonen Peter Wiker är loppets störste genom tiderna (30 raka starter och topp elva alla lopp 2009–2019). Han och Liduina van Sitteren får fortsätta vara regerande mästare ett år till.
    Hällefors LK skriver på sin hemsida att de istället räknar med att arrangera långa terräng-DM i oktober (datum ej spikat).

  • Äntligen får ungdomar tävla igen – och här är fyra elittävlingar med länslöpare närmaste veckan

    I dag kom lättnader i coronarestriktionerna: Ungdomar upp till och med 18 år är fria att börja tävla igen (men bara en tävling i veckan, och bara regionalt), vilket innebär att åtminstone en del mindre löptävlingar typ Spartacus barn- och ungdomslöpning borde kunna komma igång, liksom friidrottstävlingar typ GIF-spelen (som dock redan ställts in) och Närkespelen (som dock ligger framme i september, och då är det förhoppningsvis fritt fram att tävla för alla). Men för den breda massan – de som är över 18 men inte klassas som elit – råder fortsatt tävlingsförbud, allra minst fram till den 17 maj.
    Men eliten får, som sagt, tävla redan nu, och i helgen kommer flera av de lokala löparna göra säsongsdebut. Ullevi FK och Utby IK (som ju är halva Ullevi, typ) arrangerar DM på 10 000 meter för Göteborgs friidrottsförbund på Slottskogsvallen på lördag kväll, och Liduina van Sitteren har bokat en plats där, rapporterar Björn Engqvist på twitter (jag har inte lyckats söka mig fram till någon startalista, inte mer än en kort liten inbjudan, tyvärr – men det kanske kommer närmare helgen). Örebro AIK-löparen har ju tagit monsterkliv de senaste säsongerna – titta till exempel på hennes utvecklingskurva på maran de fem senaste säsongerna: 3.23–3.13–2.59–2.54–2.49. Det är minst fem minuter per år, och det ska bli väldigt intressant att se var hon står efter ytterligare en vinters träning. Den riktiga säsongsdebuten skedde dock i Massetjärn 5k för två veckor sedan, ser jag när jag går in på Svenska friidrottsförbundets resultattjänst. Där sprang van Sitteren in som tvåa bakom Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl över fem kilometer landsväg: 17.28 respektive 17.42 (personligt rekord på Bergdahl medan va Sitteren gjorde 17.07 i KFUM Örebros DM i fjol). Bergdahl är en sådan som också lär dyka upp i DM:et på lördag, även om jag inte har någon bekräftelse på det. Hon har också hunnit med att bli tvåa bakom Johanna Larsson i Skatås-8:ans Fastest den här våren.
    En löpare med liknande utvecklingskurva är ju Fanny Schulstad, som jag gjorde ett stort reportage med förra veckan. I höstas var ju hon sexa, en placering och och 23 sekunder bakom van Sitteren på maraton-SM. Schulstad har ju haft en väldigt likartad utveckling som van Sitteren, med det undantaget att hon varit nere i Frankfurt och sprungit en snabb bana, vilket van Sitteren inte varit. Schulstads kurva: 3.23–3.11–3.07–2.46–2.49. Nå i helgen springer hon hur som helst tio kilometer landsväg i Stockholm – Bålsta stadslopp (elitversionen). Inte heller de har publicerat någon startlista, men Engqvist bjöd mig på damlistan på twitter häromdagen. Det är ett toppstartfält (Hanna Lindholm! Carolina Wikström!), men förutom Schulstad, som jobbar sig tillbaka från en lite skadekantad vinter, noterar man ur länsperspektiv främst också Hälleforsbördiga, dubbla VM-löparen Louise Wiker, som hunnit bli 42 år men som förra säsongen bara blev bättre och bättre efter att ha fött barn sommaren 2019, och som toppade med ett SM-brons i maraton. Precis som Schulstad gör hon nu säsongsdebut.
    På tisdag smäller det igen, med ett 10 000-meterslopp på Stockholms stadion med ett helt gäng kenyaner, stora delar av svenska eliten och ett gäng europeiska topplöpare – alla i jakt på OS-kvalgränser och andra topptider. Där finns än så länge förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam som enda länsanknutna löparen. Namnet på tävlingen är 25 laps to Tokyo.
    Och nästa helg spriger bland andra Wiker, van Sitteren, Schulstad, Erica Lech och Jonas Nilsson halvmaran i Jordbro maraton.
    Det rör på sig!

  • Jonatan Gustafsson uttagen till orienterings-EM: ”Får jag allt att stämma är inget omöjligt”

    Man började ju ana storform redan när Jonatan Gustafsson sprang in som sjua på ultralånga SM för två veckor sedan (tja, löparmässigt förstås när han klämde till med dubbla distriktsrekord på 3 000 meter i vintras), och i helgen följde han upp med en sjundeplats i lördagens intervallsstarts-sprint-EM-test och en semifinalplats i söndagens knockoutsprint-SM i Norrtälje. Ändå var jag inte helt säker på att landslagschef Håkan Carlsson skulle våga satsa på den 21-årige Örebrokillen, som aldrig sprungit för juniorlandslaget (jo, i friidrott förstås, i Landslagsutmaningen i Söderhamn i somras, 1 500 meter på 3.56,19), i konkurrens med löpare som har större meriter från tidigare år. Men det gjorde han alltså. När truppen till EM i Schweiz om två veckor i dag togs ut var Gustafsson en av åtta svenska herrlöpare. Därmed är han garanterad start både i den vanliga sprinten och i knockoutsprinten eftersom Sverige har åtta platser i respektive disciplin.
    Hela åtta av 17 löpare i truppen (Tove Alexandersson har friplats på damsidan, så de är nio) är faktiskt debutanter, däribland förstås Gustafsson.
    – Vi har en häftig mix av löpare som redan sedan tidigare presterat på högsta internationella nivå i flera mästerskap blandat med flera löpare som presterat fina resultat under uttagningshelgen i Norrtälje. Vi siktar på att bli bästa nation. Det är en tuff målsättning kanske, speciellt med tanke på att EM avgörs i Schweiz som är den kanske tuffaste sprintmotståndare man kan ha. Men det är samtidigt en fullt realistisk inställning, säger Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
    Tisarens starkaste trio Lilian Forsgren (en av fyra i landslagets träningsgrupper på damsidan som inte får plats i EM), Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund svarade inte för sina starkaste prestationer i helgens tester (tio–elva–tolv på lördagen. elva–nia–tolva på söndagen) och får därmed ingen plats i truppen. Forsgren är däremot uttagen som tia i damlaget, första reserv, och har därmed en god chans att få starta om någon av de andra åtta (utöver Alexandersson, vars plats är personlig) blir krasslig eller så.
    EM i Schweiz dubblerar som världscuppremiär i år och avgörs i det pittoreska staden Neuchâtel vid sjön med samma namn. Mästerskapet startar med sprintstafett torsdag den 13 maj (såvitt jag kan se kommer Sverige bara till start med ett lag, så det lär inte bli någon länslöpare där) för att sedan fortsätta med knockoutsprintkval på fredagen den 14 maj (122 herrar och 107 damer är anmälda, bara 36 per kön går vidare) och kvartsfinaler, semifinaler och final på lördagen. På söndagen avslutas mästerskapet med den vanliga sprinten (som inte längre föregås av något kval).
    Gustafsson blir den femte länslöparen i ett internationellt seniormästerskap sedan 2010 efter Martin Regborn (skadad nu),  Forsgren, Josefin Tjernlund och Filip Dahlgren (Örebrobördiga Maria Magnusson och ex-Tisaren-löparen Johan Runesson kan förvisso adderas till den listan om man är generös; och ett gäng schweiziska löpare, mest notabelt Simone Niggli och Matthias Kyburz, har förstås sprungit internationella mästerskap samtidigt som de representerat Tisaren i svenska tävlingar). Niggli är för övrigt ”teknisk direktör” för mästerskapet i Schweiz.
    Kollega Billy Hammer snackade med Gustafsson strax efter att han mottagit glädjebeskedet, en intervju ni kan läsa här. Han säger bland annat:
    – Får jag allt att stämma med tekniken och vägvalen, så är inget omöjligt. Det är kanske högt att sikta mot medalj, men vi får se.

  • Nya 100-milesloppet ger inte upp – här är nya datumet efter förlängda restriktionerna

    Det kanske blir en premiärupplaga av 3TU 100+, loppet som kombinerar delar av Bergsalagsleden, delar av Postleden och delar av Silverleden för totalt drygt 161 kilometer. Tävlingen skulle ju ha startat den 14 maj, vilket omöjliggjorts av de förlängda coronarestriktionerna med vidhängande tävlingsförbud för alla idrottare som inte klassas som yrkesverksamma. Det första budet var att det istället skulle bli virtuell löpning med GPX-filsinlämning, men nu har arrangörerna, som är desamma som för Silverleden på 1 dag, beslutat sig för att försöka genomföra även 3TU 100+ under Silverleden-helgen (alltså 1–2 eller 2–3 juli). Inget definitivt beslut är taget och i facebookuppdateringen nämns inte ett ord om det motionslopp över maratondistans som var planerat att arrangeras i samband med 100-milestävlingen (det kanske utgår med tanke på att maratondistansen är ganska nära Silverleden på 1 dag-distansen.
    3 TU 100+ ska starta i Digerberget och gå norrut 4,5 etapper på Bergslagsleden fram till Postledens start, strax norr om Kopparberg. Därifrån nästan tre fulla etapper på Postleden, förbi Sävsjön, och sedan norrut på Silverleden till Södra Svenskan och avslutningsvis söderut via Silvergruvan till målet vid Hurtigtorpet i Hällefors. Totalt 83+40+40 kilometer för 163 kilometer.

    I eftermiddags snackade jag lite ”dagen efter” med Anna Carlsson om rekordet på Bergslagsleden. Läs artikeln här.