Konditionsbloggen

  • Start gick om ÖAIK i cupfajten, Frih klar för regionals för andra året i rad och Karlsson under banrekord i Uppsala med nästpers

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Örebrolöparen Lundström är gäst. I år har han sänkt sitt personbästa på fem kilometer till 15.56 och blivit trea på Trailvasan 30. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

    Nu har Per Börjesson i Östansjö SK, som är den som sköter matematiken i långloppscupen, uppdaterat föreningstävlingen – och som jag trodde är det sjukt rafflande inför de två sista deltävlingarna. Med gårdagens styrkedemonstration i långa terräng-DM inte bara krympte IF Start det 98 poäng stora avståndet till Örebro AIK – som inte förlorat tävlingen sedan 2010 – utan raderade helt ut det. Startlöparna samlade 105 poäng mer än Örebro AIK-löparna, och leder därmed med sju poängs marginal – 2 019 mot 2 012 – med två tävlingar kvar: Kilsbergsleden på lördag och Lucialoppet den 9 december.
    Det man ska ha med sig är dock att Kilsbergsleden är Örebro AIK:s hemmatävling, och där brukar de vara klart starkare än Start: I fjol tog de 33 poäng mer och 2021, senast föreningstävlingen var någorlunda jämn, avgjorde de i praktiken genom att ta 54 poäng mer än Start i den tävlingen. Så det är, i praktiken, fortfarande en liten fördel för Örebro AIK, skulle jag säga.
    Start var den dominerande kraften i långloppscupen under 00-talet och vann föreningstävlingen nio gånger, 2001 och 2003–2010 innan Örebro AIK tog över tronen. Kollar man längre tillbaka i tiden så har också Storådalens SK (1999–2000) och Hällefors LK (2002) vunnit tävlingen.

    Askersundslöparen Klara Frihs college har tagit jättekliv inför årets terräng-säsong, verkar det som. Saint Mary’s College of California. Laget, dit de fem bästa löparnas placeringar räknas, slutade tre i conferencemästerskapen (där skolans löpare ställs mot atleter från nio andra skolor inom West coast conference) – skolans bästa placering sedan 1991. Frih, som egentligen är 800-meterslöpare (men på hösten springer alla terräng), gjorde 23.29 över den sex kilometer långa banan i Malibu och var mycket nöjd efteråt. Tiden gav en 34:e-plats av löparna i conference-tävlingen (40:e totalt, sex snabbare var med utom tävlan) och gjorde henne till sexa på skolan (de fem bästa räknas i lagtävlingen, men topp sju får följa med till nästa nivå – om laget går dit, vilket de nu gjorde). Portland vann lagtävlingen, Rosina Machu, Gonzaga, vann tävlingen på 20.28,7.
    Tredjeplatsen innebär alltså att Saint Mary’s, med Frih som en av sju löpare, precis som i fjol tar sig vidare till de regionala mästerskapen där alla skolor i västra USA (hela USA är uppdelat i nio regioner) gör upp. De bästa därifrån avancerar sedan till de nationella mästerskapen. Regionals avgörs i Sacramento om två veckor.

    Tisdagsklubbens Simon Karlsson, som haft ett sådant kanonår, gick under det tidigare banrekordet på den halvmaratontävling som avgjordes som en del av Uppsala marathon på lördagen – men slutade ändå bara fyra i en tävling som hade ett mycket tuffare startfält än tidigare år. Karlsson gick in på nästperset 1.10.35 och var med det slagen med drygt 2,5 minuter av Enhörnas Viktor Zackrisson (1.07.51). Karlssons bästa tid är från tredjeplatsen i Åstadsloppet för tre veckor sedan. Nu siktar han mot Maratón Valencia den 3 december. Minns att Karlsson var mindre än två minuter från Närkerekordet på maran (Lars Hagbergs 2.21.46 i Stockholm 1983) när han dunderpersade i Berlin för drygt en månad sedan (2.23.43). Är det äntligen dags för någon att slå Hagbergs klassiska tid?

    , , , , , ,

  • Dahlgren försvarade titeln, Arvidsson blev mästare i kavaj, cupkamp mellan Dasler och Hanaeus väntar efter nya pallplatser – och allt annat från långa terräng-DM (plus van Sitterens nästpers-seger i Jönköping)

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Örebrolöparen Lundström är gäst. I år har han sänkt sitt personbästa på fem kilometer till 15.56 och blivit trea på Trailvasan 30. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

    På tal om Lundström så knep han en andraplats på långa terräng-DM i Kvarntorp i dag – men faktum är att han var över 1,5 minuter bakom segrande Filip Dahlgren, Hagaby-orienteraren som 2014 var VM-tia i långdistans och sedan brottats med skador – men nu försvarade sin DM-titel från i fjol. Trots att han fått en lucka redan efter det första av de tre 3,3-kilomtersvarven (runt högen, men ändå innehållande en hel del höjdmeter på främst första kilometer) så ökade han successivt: Första varvet på 11.32, andra på 11.30 och tredje på 11.26. Lundström hade motsatt utveckling med varven på 11.47, 12.03 respektive 12.13 (sluttiderna alltså 34.29 respektive 36.05). Mattias Nätterlund tog tredjeplatsen i DM (fjärdeplatsen totalt, bakom snart-Örebro AIK-löparen Simon Schagerström på 36.43), 54 sekunder bakom Lundström (han tappade hälften, 27 sekunder, på första varvet – Nätterlunds tid blev 36.59) medan Åsbros David Klasson blev fyra (på 37.32) och Daniel Forsgren femma (på 37.57).
    På damsidan vann Västerås FK:s Julia Forslin DM-guldet på 42.39, knappt en minut före Starts Marie Dasler som tappade 27 av de 55 sekunderna som skiljde på sista varvet. Klubbkompisen Petra Hanaeus var bara 15 sekunder bakom i mål och faktiskt nästan lika snabb (en sekund skiljde) som Dasler på sista varvet. Hemmalöparen Amanda Brunosson (49.56) och LK Gränslösts Carina Gustavsson (49.57) gjorde upp om fjärde och femteplatserna i en spurtduell.
    Tillsammans med Rose-Marie Enmalm (åtta på 55.08) vann Dasler och Hanaeus både lagtävingen och veteranlagstävlingen – både före Starts andralag (fler föreningar fick inte ihop tre kvinnor och än mindre tre kvinnliga veteraner).
    På herrsidan hade Lundström med sig Hannes Andersson (sexa på 38.08) och Oskar Hansson (åtta på 39.25) från Tisdagsklubben för en överlägsen seger i lagklassen (nästan sju minuter före IF Start). Alla tre gubbarna i Starts lag var dock veteraner, så Nätterlund, Daniel Johansson (nia på 40.02) och Pär Englund (14:e på 43.17) fick med sig ett lagguld från den klassen (för löpare över 35 år, alltså).
    Totalsegrarna Dahlgren och Forslin är båda veteraner, och fick därför med sig varsitt guld även därifrån: Dahlgren i M35 och Forslin i K40. Övriga veteranvinnare: Brunsson (K35), Örebro AIK:s Villem Raudsepp (M40 på 38.28), Englund (M45), IFK Noras Rodney Hundermark (M50 på 40.20), Hanaeus (K50), Dasler (K55), Örebro AIK:s Fredrik Hartman (M55 på 44.14), Starts Mikael Hansson (M60 på 45.44), Örebro AIK:s Jan Ermefjäll (M65 på 51.07), Enmalm (K65), Östansjös Hans Backström (M70 på 54.30), Almbys Bo Persson (M75 på 47.39), Starts Catharina Wahlstedt (K75 på 1.30.18) och Storådalens Arne Evertsson (M80 på 1.39.27).
    Västerås Oscar Lennell var snabbast av juniorerna (på 40.41) medan Åsbros Albin Wallgren var snabbaste länslöpare (42.53, tvåa totalt). Och på damsidan var schweiziska skidorienteraren Elin Neuenschwander, som tävlar för Tisaren, ensam till start och i mål på 51.05.
    Dagens resultat, där Simon Karlsson inte kom till start, innebär att Per Arvidsson vinner årets långloppscupen. Det finns helt enkelt inte nog med tävlingar kvar för att Karlsson ska komma ifatt längre (trots att det ser ut som om avståndet bara är sju poäng med tolv kvar att springa om, men Karlsson har redan gjort så många tävlingar att han måste räkna bort åtta poäng om han tar tolv). Arvidsson vinner därmed för femte gången i rad, och eftersom han dessutom – helt inofficiellt och endast uträknat av mig – tog flest ”poäng” i de tävlingar som skulle ingått i cupen coronaåret 2020 har han näst, men bara nästan, tangerat Åsa Höögs rekord på sex totalsegrar.
    På damsidan försatte både regerande cupmästaren Erica Lech och trefaldiga cupvinnaren Liduina van Sitteren chansen på en ny titel när de inte kom till start i dag. I stället står det klart att cupen kommer få en ny mästare: Hanaeus eller Dasler. Tvåan Dasler knaprade in en poäng på ledande Hanaeus i dag: Dasler har nu 54 poäng och Hanaeus 57 poäng. Om Dasler vinner både Kilsbergsleden och Lucialoppet – de två tävlingar som är kvar – med Hanaeus på andraplatsen så kommer Dasler att gå om med en poängs marginal. Och om Dasler är etta och tvåa och har Hanaeus bakom sig i båda kommer de sluta på samma poäng och ha lika många vinster, och då kommer Dasler sluta före på fler andraplatser – om jag räknat rätt. I alla andra scenarion kommer Hanaeus, som varit i ledningen sedan Kumla stadslopp i våras, att hålla undan. Därmed avgörs cupen redan på lördag om Hanaeus vinner Kilsbergsleden eller om Dasler misslyckas med att vara topp två.
    Jag är inte matematiker nog för att reda ut vad detta betyder för långloppscupens föreningstävling (mer än att var och en kan se att Start knaprade in på Örebro AIK:s försprång). Vi får vänta tills Per Börjesson publicerar den officiella uppdateringen, helt enkelt.

    Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
    1999:     Helene Nilsson/Johan Stunz.
    2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
    2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
    2005: Karin Sennvall (numera Sennvall Forsberg)/Mathias Lidson.
    2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
    2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
    2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
    2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
    2010: Karin Sennvall (nu Sennvall Forsberg)/Erik Anfält.
    2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
    2012: Erica Lech/Erik Anfält.
    2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
    2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
    2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
    2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
    2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
    2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2019: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2020: Inställd på grund av coronapandemin (Liduina van Sitteren och Per Arvidsson samlade flest poäng i deltävlingarna som blev av)
    2021: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2022: Erica Lech/Per Arvidsson.
    2023: Petra Hanaeus eller Marie Dasler/Per Arvidsson.
    Flest totalsegerar: Åsa Höög (sex), Per Arvidsson (fem och flest poäng under pandemiåret), Mikaela Kemppi (fem, alla i rad), Erik Anfält (fem), Peter Wiker (fyra), Liduina van Sitteren (tre och flest poäng under pandemiåret).

    Ovan nämnda van Sitteren sprang – och vann – i dag i stället landsvägsloppet Jönköping 10K (ett tiokilometerslopp i Jönköping, alltså). Hon gjorde det på 35.41, nästpers och van Sitterens snabbaste tid sedan 35.15 på SM 2020 (då hon blev tia). Tiden gör att Örebro AIK-löparen bara är några sekunder utanför den svenska topp 25-listan i år och räckte till seger med fem sekunders marginal före Göteborg-Majornas trefaldiga orienteringsvärldsmästare Lina Strand. Starts Maria Nagle blev 17:e, även hon på årsbästa (42.05).

    Och i Örebro sprangs det givetvis parkrun. 59 löpare hittade ut, och Erik Jansson sprang så fort som 17.16, mycket möjligt triggad av en duell med senaste två veckornas vinnare Frederik Kuper (som klöv mållinjen på samma tid, men bakom Jansson) Parkrunpers för båda, och Jansson blev snabbaste herrlöpare för tionde gången. Tara Vaittinen blev snabbaste dam (för andra gången) på 24.14.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Så gick det för länsklubbarna i SM-pokalen (Rosdahls Hässelby vann igen) – och DM-segraren tog hem Älgen också

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Örebrolöparen Lundström är gäst. I år har han sänkt sitt personbästa på fem kilometer till 15.56 och blivit trea på Trailvasan 30. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

    Här hemma i Närke (eller södra Svealand …) lever föreningstävlingen i långloppscupen inför de tre sista deltävlingarna. IF Start är ”bara” 125 poäng bakom Örebro AIK (som ”alltid” vinner), och med tanke på att det är långa terräng-DM vid Kvarntorp i morgon så finns möjlighet att knappa in rätt många poäng (eftersom de båda distriktsmästerskapen i terräng inte bara ger individuella poäng utan också lagpoäng). Kollar man på korta terräng-DM i våras så samlade Start 160 poäng mot ÖAIK:s 120 – och just nu har IF Start 16 löpare mot nio för Örebro AIK.
    På nationellt plan finns en SM-pokal som föreningarna samlar poäng till på ungefär samma sätt. Där handlar det om att bli topp sex i någon av Svenska friidrottsförbundets SM-tävlingar för ungdomar, juniorer och seniorer (veteraner räknas dock inte där – i långloppscupen är de däremot en bärande del). Sedan SM-pokalen fick sin nuvarande utformning har Hässelby alltid vunnit, i år för sjätte gången i rad. 2020 bidrog Hälleforsfostrade löpare Louise Wiker till segern (fyra poäng för SM-bronset i maraton) och i år var det Örebrostrade Linus Rosdahls tur: Han fixade totalt sex poäng genom en fjärdeplats på långa distansen på terräng-SM, en femteplats på SM på tio kilometer och en sjätteplats på korta distansen på terräng-SM.
    KFUM Örebro slutade på 19:e plats i år, bättre än förra året men några pinnhål under klubbens bästa resultat med nuvarande räknesätt (placeringsraden från 2018 är 16–15–17–18–25–19). KFUM samlade i år ihop 68,13 poäng, varav löparna bidrog med 24,5 (Martin Regborn tio, Jonatan Gustafsson fem, Henrik Franzén 3,5, Linus Wedin 2,75, Lucas Asplund två, Kevin Bodén 0,75 och Wera Falk 0,5), Örebro AIK har som bäst varit på 100:e plats (exakt där två gånger, 2018 och 2022), men blev i år 103:a på fem poäng (0,5 poäng från 100:e-platsen, vilket motsvarar en sjätteplats på 17-års-SM eller en femteplats på 15-16-års-SM (Erik Anfält bidrog med tre poäng, Liduina van Sittern med två). Även Karlskoga (3,38 poäng – varav 1,5 var av Ella Laine och Thomas Ferletta), Stocksäter (2,25 poäng – inget från medel- eller långdistanslöpare) Glanshammar (en poäng – do) och Åsbro (0,75 poäng – do). Totalt tog sig 160 klubbar in på listan.

    Minns någon att Almbys Alvin Isenström tog ett DM-guld i orientering (i seniorklass!) i år? Nå, det skedde i sprintstafett-DM i Kumla, och i går slog doldisen Isenström till igen när han tog hem Almbys egen prestigefyllda nattorienteringstävlingen Älgen, som avgörs i Markaskogen och har ett mycket fint och åtråvärt vandringspris. Årets upplaga av tävlingen gick över tre ronder masstart (eller jakstart, de under 13 år och över 49 fick två minuters försprång på resten) med utslagning. Isenström, som är 17 år och alltså fick jaga, var tvåa i första omgången (sex sekunder bakom Adam Montén) varifrån hälften (19 av 39) avancerade till den andra omgången som Isenström vann elva sekunder före svenske ungdomsmästaren Sixten Widmark (det avgjordes också ett andrachansenheat för de som åkte ut i första omgången, och de fem bästa därifrån följde de tio bästa från andra omgången till finalen). I finalen lade Isenström in en högre växel och vann med nästan minutmarginal före Anders Lindkvist medan Sixten Widmark fick nöja sig med tredjeplatsen

    , , , , , , , ,

  • Dubbelt Fryxell på draghunds-VM – och allt du behöver veta inför terräng-NM på Island nästa söndag

    Tidigt i morse släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där David Lundström är gäst. Även om David vann Bergslagsleden ultra redan 2021 har han fått ett enormt genombrott i år, han sänkte sitt personbästa på fem kilometer med nästan 1,5 minuter för några veckor sedan (till 15.56) och blev trea på Trailvasan 30. I podden berättar han om de båda prestationerna, men också om livet som skejtare i Barcelona, hur han hittade löpningen när han bodde två år med sin bror John i en husvagn på Ånnabodas camping och hur han nått den här grymma nivån trots att han inte kan springa mer än fem-sex mil i veckan på grund av en snowboardolycka för snart 20 år sedan som gör att hans knä fortfarande smärtar. Podden finns där poddar finns, till exempel på Spotify och i podcastappen på Ihpone.

    Att Ebba Fryxell skulle bli uttagen till draghundsportens barmarks-VM i Spanien 20–26 november kändes bara som en formsak när man såg hur hon utklassade konkurrenterna på Daladraget (näst snabbast av alla, bland annat slog hon alla herrseniorer) och på JSM (där hon var mer än nio minuter före tvåan över 3,7+3,7 kilometer). Men när VM-uttagningen kom i dag blev även hennes pappa Andreas Fryxell, lite mer överraskande, uttagen till tävlingarna. Han springer inte bakom hunden som Ebba utan cyklar, och blev tvåa på SM bakom Grönahögs Tomas Budvytis som också tagits ut till VM. Totalt är 15 seniorer och tre juniorer uttagna (på VM är juniorklassen för löpare som under året fyller 14–18, Fryxell är 15).
    Juniorerna springer 3,9 kilometer med 26 höjdmeter (två dagar, resultaten läggs ihop) medan seniorerna cyklar (och springer, de som gör det) 5,8 kilometer med 44 höjdmeter (samma sak där, tävling över två dagar). Både Ebba och Andreas kommer att tävla torsdag-fredag 23–24 november. På söndagen den 26 november avgörs dessutom en stafett, som någon eller båda kan bli aktuell för.
    I fjol tog Fryxell ett smått sensationellt junior-EM-brons i disciplinen, som 14-åring (mot upp till 20-åriga motståndare).

    Nästa söndag ska ju Martin Regborn springa NM på Island, och jag har dammsugit internet efter information – men har ändå inte lyckats hitta alla svar man skulle vilja ha. Banan är hur som helst densamma som användes på de isländska mästerskapen i helgen, en 1,5-kilometersloop (som ska springas sex varv för nio kilometr) med start och mål på Reykjaviks camping i Laugardalur, i norra änden av staden (nära botaniska trädgården och djurparken).start och mål på campingplatsen i Laugardal. Den består enligt isländska förbundet av gräs och grusadegångar och är ”ganska kuperad” enligt isländska friidrottsförbundet (man kan se lite film här). Enligt Martin Regborn är den ”en flack gräsbana” (det säger han till Svenska orienteringsförbundet). Förbundet har också frågat Regborn vad han skulle säga om att bli uttagen till terräng-EM i Belgien den 10 december, vilket han inte skulle tacka nej till:
    – Terräng-EM skulle också vara kul såklart men tar allt som kommer nu som lite bonus då jag egentligen hade tänkt avsluta säsongen efter terräng-SM.
    Isländska förbundet har än så länge inte publicerat någon lista på uttagna löpare, Arnar Pétursson, som var 18:e på NM i Norge i fjol, vann klart (och han är nog inte så mycket att oroa sig för, för Regborn).
    Danmark, Norge och Finland har däremot, precis som Sverige, tillkännagivit sina trupper – och framför allt är det Danmark som sticker ut med en 19-årig jättetalang i Joel Ibler Lillesø (som har startfältets näst vassaste personbästa på milen och som på 3 000 meter före Simon Sundström och Jonathan Grahn i februari) och OS-löparen Ole Hesselbjerg.
    Går man på personliga rekord på landsvägsmilen och 10 000 meter (vilket väl är det som kommer närmast nio kilometer terräng) så är Regborn rankad åtta inför tävlingarna.
    Här är trupperna:
    Sverige:     Mohammadreza Abootorabi (34 år, har gjort 28.35 på milen, sprungit VM i halvmaraton och terräng-EM, vann NM i fjol), Martin Regborn (31 år, har gjort 29.41 på 10 000 meter, tagit två EM-guld i orientering), Leo Magnusson (25 år, har gjort 30.46 på 10 000 meter och sprungit 1 500 meter på inomhus-EM).
    Danmark: Joel Ibler Lillesø (19 år, har gjort 28.38 på milen, var sexa på U20-VM på 3 000 meter i fjol – och vann den distansen på Nordenkampen i Karlstad i vintras), Ole Hesselbjerg (33 år, har gjort 29.15 på milen, vann danska mästerskapen på 3 000 meter hinder sex år i rad 2012–2017 och sprang OS på distansen i Rio 2016), Mikkel Dahl-Jessen (28 år, har gjort 29.53 på milen, har gjort två terräng-VM och ett inomhus-EM och var 23:a på Europacupen i våras) och Jacob Ejby Steengaard (29 år, har gjort 30.37 på milen).
    Norge: Even Brøndbo Dahl (29 år, har gjort 29.07 på milen), Ibrahim Buras (22 år, har gjort 28.54 på milen), Eivind Øygard (31 år, har gjort 29.22 på milen), Trym Sagstuen Tønnesen (23 år, har gjort 29.48 på 10 000 meter), Jacob Boutera (27 år, inget officiellt pb på milen men har gjort 14.12,29 på 5 000 meter och kanske framför allt 3.57,38 på engelska milen).
    Finland: Leevi Keronen (22 år, har gjort 29.21 på 10 000 meter), Mustafe Muuse (22 år, har gjort 30.08 på 10 000 meter) och Niko Putkinen (22 år, har inget officiellt pb på milen men har gjort 14.28 på 5 000 meter).

    , , , , , ,

  • Lundström gästar podden – och här är alla intressanta klubbyten (KFUM:s VM-trea till Eskilstuna, två stora talanger byter till Start, Schagerström vänder hem och Bodén lämnar för Mölndal)

    Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där David Lundström är gäst (och han har den goda smaken att som första gäst ha med sig ett paket till poddaren!). Även om David vann Bergslagsleden ultra redan 2021 har han fått ett enormt genombrott i år, han sänkte sitt personbästa på fem kilometer med nästan 1,5 minuter i Hostruset för några veckor sedan (från 17.18 till 15.56) och blev trea på Trailvasan 30 (bakom skyrunning-EM-fyran Martin Nilsson och trefaldiga friidrotts-VM-löparen David Nilsson). I podden berättar han om de båda prestationerna, men också om livet som skejtare i Barcelona, hur han hittade löpningen när han bodde två år med sin bror John i en husvagn på Ånnabodas camping och hur han nått den här grymma nivån trots att han inte kan springa mer än fem-sex mil i veckan på grund av en snowboardolycka för snart 20 år sedan som gör att hans knä fortfarande smärtar. Podden finns där poddar finns!

    I dag släppte Svenska friidrottsförbundet listan över de redan nu anmälda klubbytena som kommer att ske vid friidrottens årsskifte den 15 november (att man har sitt årsskifte då beror på att man vill ha det mellan ute- och innesäsongen). Här är de mest notabla med länslöpare inblandade:
    Simon Schagerström: Simon Schagerström: Bytte till Hälle IF när han flyttade till Göteborg för jobb, men byter nu tillbaka till moderklubben Örebro AIK (han har flyttat hem och jobbar på P4 Örebro, och är därmed kollega eller konkurrent till mig – vilket man nu vill). En mycket habil löpare som gjort 16.29 på fem kilometer, 32.36 på tio och 1.14.16 på halvmaran som tia på Åstadsloppet för ett par veckor sedan. I helgen springer han långa terräng-DM utanför DM-tävlan, eftersom klubbytet sker först den 15 november, men nästa år kommer han kämpa om medaljerna.
    Kevin Bodén: 20-årigen har sprungit för KFUM Örebro sedan augusti 2020 men hela tiden bott kvar i Motala där han tidigare sprang för Motala AIF, lämnar nu KFUM för Mölndals AIK (vilket kanske indikerar en Göteborgsflytt). Bodén är främst 800-meterslöpare och har senaste åren varit sexa-fyra-femma-sexa i olika ålderskategorier på JSM (nästa år har han en sista chans på medalj i U22), men hans främsta insats för KFUM var när han sprang andrasträckan, mellan Noha Olsson och Henrik Franzén, i P19-laget som tog SM-silver på 3×800 meter 2021. Helgen som gick debuterade, vilket jag missade att notera, i seniorklass på terräng-SM med en 35:e-plats på fyrakilometersdistansen (det blev sannolikt hans sista tävling för KFUM).
    Kim Semstrand: Noras 16-åriga löparlöfte tog tre topp tio-placeringar på ungdoms-SM i somras (som bäst sjua på 3 000 meter) och var 16:e i F17-klassen på terräng-SM i helgen. Hon byter nu IFK Nora mot IF Start.
    Sixten Widmark: Byter Almby IK mot IF Start. 15-åringen är främst orienterare (tog USM-guld i långdistans i P15-klassen i år) men chockade med 17.52 på femkilometerstävlingen Hostruset för tre veckor sedan, en riktigt bra tid av en 15-åring. Tävlar även i längdskidor.
    Sara Bäckström och Martin Bäckström: Det äkta paret byter Hälle IF mot Eskilstuna Friidrott. De bodde ju under flera år i Örebro (kom hit för att studera på universitetet), men bor numera i Ljungskile. De är två av Sveriges absolut bästa hinderbanelöpare (OCR-löpare), och den disciplinen lyder ju numera också under friidrottsförbundet. Eskilstuna Friidrott är en framstående klubb där, och till exempel har Siri Englund redan flyttat över sin tävlingslicens för just OCR (men inte löpningen, där hon är kvar i Örebro AIK) dit. Nu får hon nya, starka lagkompisar för till exempel SM-stafetten (Bäckström och Englund tog ju både EM-guld och VM-brons i mixedstafett tillsammans i år).
    Folke Eriksson: Är ytterligare en OCR-atlet som tar klivet över till Eskilstuna Friidrott (för hans del från KFUM Örebro). 17-åringen från Vintrosa tog JSM-guld och JVM-brons i somras och är förmodligen Sveriges största talang i hinderbanelöpning just nu.
    Aleksandra Gustafsson: Byter Lidköpings IS mot Karlskoga Friidrott. En löpare jag har väldigt dålig koll på, men hon var 39:a på korta distansen på terräng-SM i helgen och bor tydligen i Örebro numera (som junior verkar hon ha varit medeldistansare).
    Anders Montén: 40-årig örebroare som aldrig blivit omskriven på bloggen, men som gjorde fina 1.23.25 som 35:a på Åstadsloppet för några veckor sedan (och Lidingö på 2.19). Byter nu Almby IK mot IF Start.
    Daniel Öst: Den 54-åriga Askersundslöparen, som var 16:e när veteran-SM i halvmaraton avgjordes som en del av Norasjön runt 2021, byter från Åsbro till Östansjö.

    , , , , , , , , , , , ,

  • Regborn som väntat till terräng-NM (men Rosdahl fick nobben) – och nu börjar tävlingsschemat för 2024 växa fram

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där ploggnings-VM-sjuan Ellinor Härlin gästar. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Jag fick indikationer redan i söndags på att Martin Regborn, som då hade tagit andra SM-silvret på ett dygn, redan var klar för terräng-NM på Island om två veckor – och i dag kom bekräftelsen när hela uttagningen offentliggjordes. Däremot fick inte Spårvägens Oliver Löfqvist, som var trea och fyra på SM, chansen (och därmed inte heller Örebrofostrade Linus Rosdahl, som var fyra och sexa). I stället valde landslagsledaren Lorenzo Nesi att gå på Keep Up RC:s Mohammadreza Abootorabi (som vann NM i fjol men inte kom till start på SM i år) och Sävedalens Leo Magnusson (som tog brons bakom Regborn på lördagen men inte sprang söndagens tiokilometerslopp). Sverige har rätt att ställa sex man till start i klassen (det är ett enda lopp i NM, över nio kilometer), men kostnaden för resan till Island gör att förbundet den här gången bara valt att ta ut tre. Det blir i varje fall fullt lag i lagtävlingen på herrsidan (för det krävs tre löpare), på damsidan har bara två löpare tagits ut. På juniorsidan får så klart Spårvägens Ebba Broms, som fram till årets säsong tävlade för länsklubben Brevens IF, chansen efter SM-silvret på seniorsidan och SM-guldet i F19-klassen i helgen.
    Tävlingarna avgörs söndagen den 5 november, men hur banan ser ut och exakt var i Reykjavikområdet som tävlingen kommer gå har jag ännu inte lyckats luska ut.
    För Regborn är det andra gången han springer i blågult i friidrottssammanhang, 2021 blev han nia på terräng-NM i Stockholm.
    Uttagningarna till terräng-EM i Bryssel den 10 december baseras till del på prestationerna på NM, så Regborn har faktiskt chansen att få göra sitt första större mästerskap i ren löpning i vinter (men det skulle nog kompromissa hans uppladdning inför nästa orienteringssäsong). Kraven för att få en plats dit är ”kapacitet att nå en placering bland de 25 främsta individuellt eller åtta bästa med lag”.

    Det är dags att börja tjuvkika lite på tävlingsprogrammet för 2024, även om långtifrån allt ännu är spikat. Mest på plats verkar orienteringen vara:
    ** Kristihimmelsfärds-långhelgen 9–12 maj kommer vara säsongens stora orienteringsfest i länet med dubbla deltävlingar i swedish league, elitserien i orientering, följt av en deltävling i den nya stafettligan. De två förstnämnda kommer att avgöras med Blankhult/Bocksboda som tävlingscentrum, med en medeldistans på torsdagen och en långdistans på fredagen (det är deltävling fyra och fem av totalt elva i elitserien nästa år; premiären avgörs redan sista helgen i mars, i Skåne och finalen i Borlänge i slutet av september). Stafetten kommer att avgöras med Ånnaboda som tävlingscenter (precis som vid Tiomila i fjol), och där är tävlingen den fjärde av totalt sex (även här börjar säsongen i Skåne och följs av Stigtomtakavlen, Tiomila och stafetten i Ånnaboda, som än så länge inte fått något snajdigt namn, innan den avslutas med de båda SM-stafetterna). Almby IK, Garphyttans IF, Hagaby Goif och KFUM Örebro arrangerar de tre tävlingarna tillsammans. Samtidigt arrangeras också breddtävlingen Närkekvartetten, som också har en långdistans i Ånnaboda på lördagen.
    ** Distriktsmästerskapen avgörs med sprint och sprintstafett i Garphyttan lördagen den 1 juni, medel- och långdistans i Hagabys regi (någonstans i Örebroområdet, alltså) helgen 24-25 augusti och natt-DM avgörs i Tisarens regi (någonstans i Kumla- eller Hallsbergsområdet, alltså) fredagen den 13 september.
    ** Andra inplanerade tävlingar: Boforsloppet och Letälvsträffen, i Fasaskogen, 20–21 april. Tisarträffen 27–28 april. Dubbelfajten 28 september.
    Löpningen, då?
    ** Sedan tidigare har vi datum för Epic trails lopp (Sörbyskogen svartare 27 januari, Sommarro snabbare 11 maj och Midsommarjoggen 19 juni), andra upplagan av Blue mountain trailrun (2 juni), Silverleden på 1 dag (29 juni) och Bergslagsleden ultras nya koncept (14 september).
    ** När man nu kan kika in i listan över lopp som sökt sanktion för 2024 kan man också se att Startmilen kommer arrangeras lördagen den 6 april (ligger kvar på första lördagen i april), Kumla stadslopp kommer att arrangeras den 27 april (en vecka senare än i år, men alltjämt den fjärde lördagen i april), Blodomloppet torsdagen den 23 maj (samma som i år), Svartåloppet den 10 april (det loppet har gått andra lördagen i augusti sedan 80-talet) och Tarstaborgsrundan söndagen den 15 september (samma som i år). Hela programmet för långloppscupen brukar presenteras i december.
    ** När det gäller vinterns inomhustävlingar i Tybblelundshallen är det dessa tävlingar som gäller: Vinterspelen (med 3 000 meter för seniorer) lördagen den 18 november, Triumfglasspelen (med 1 000 meter) lördagen den 25 november, Örebro indoor games (med 800 och 3 000 meter på lördagen och 1 500 meter på söndagen) 13-14 januari, Tybblelundsspelen (utan seniorklasser, men i år med 1 000-meterslopp för äldsta ungdomsklasserna) den 9 mars och Marsspelen (med 700 meter på lördagen och 3 000 meter på söndagen) 25-26 mars. Vinterns stora höjdpunkt i Tybblelundshallen blir dock inomhus-SM för 17-, 19- och 22-årsklasserna som avgörs 24-25 februari. Om det blir någon Inneserie återstår däremot att se.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Bloggaren gästar podd, schweizisk EM-skidorienterare i anmälningslistan till långa terräng-DM och långloppscupen kan avgöras (på herrsidan)

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där ploggnings-VM-sjuan Ellinor Härlin gästar. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
    Vill ni höra mer av undertecknad så gästar jag återigen podden Ultraaktuellt den här veckan, som bisittare till eminente programledaren Daniel Westergren. Jag kommenterar veckans nyheter och berättar lite om ett lopp jag sprang i Stockholm förra helgen, men vi snackar framför allt upp Big dog backyard ultra som just nu pågår i Tennesse, det är inofficiella VM i backyard ultra och ska de upp mot världsrekordet på 102 varv/timmar så kommer de hålla på tills på onsdag. Så ni har gott om tid att lyssna på podden (där jag pratar lite om Leonora Johnson och Sören Forsberg, man måste ju klämma in lite lokala namn när man får chansen!).

    I helgen avgjordes säsongens sista SM-tävling i löpning, och i helgen är det dags för säsongens sista distriktsmästerskap i Närke (eller Södra Svealand, som det numera heter): Långa terräng-DM. Anmälningstiden går ut vid midnatt (men det går att efteranmäla sig ända fram till klockan tio på tävlingsdagen, på lördag. 63 var anmälda när jag kollade vid 23-tiden, bland dem David Lundström, Filip Dahlgren, Mattias Nätterlund, Oskar Hansson,
    Marie Dasler, Petra Hanaeus, Maria Lithell, Anna Karlsson och Amanda Brunosson (och Simon Schagerström, men han tävlar ju inte om DM-medaljer). Men ingen Simon Karlsson, vilket skulle innebära att Per Arvidsson skulle vara klar som segrare i långloppscupen redan på startlinjen (dit han inte anmält sig för att stå), men efteranmälan är alltså öppen länge än.
    Ett annat intressant namn är Elin Neuenschwander, en schweizisk skidorienterare (och orienterare), som springer för Tisaren. Jag antar att det handlar om en utbyteselev på Alléskolan, även om jag inte hört något om det. Hon var hur som helst en länk i Schweiz lag som blev femma på ungdoms-EM i skidorientering i vintras.
    Regerande mästaren Filip Dahlgren har ju lite historik från just Kvarntorp också: 2014 vann han insomnade terrängloppet The Run där. Det loppet var också millångt, men hade en tuffare bana än terräng-DM och gick bland annat hela vägen upp och över slalombacken (nu är det 3,3 kilometer runt högen som löps tre varv). På damsidan är Marie Dasler regerande mästare, men fyra av de fem åren dessförinnan vann Liduina van Sitteren långa terräng-DM.
    Om Karlsson anmäler sig så krävs det att han vinner DM för att hålla kampen om långloppscupen vid liv, och Arvidsson får samtidigt inte bli topp fyra. På damsidan kan det inte avgöras redan i helgen.

    Orienteringssäsongen är verkligen inne i sitt slutskede, men än har vi inte fått något schema för vinterns Ullmax vinterserie – så då kan man väl inte säga att den är över än. Och i helgen var det faktiskt lite småtävlingar, här och där i landet. Till exempel medeldistanstävlingen Arosträffen i Västerås i söndags, där Hagabys Viktor Larsson blev trea där, bara sex sekunder från andraplatsen och 1.36 bakom landslagets Albin Ridefelt, OK Linné (och före sådana som Mårten Boström). Hemma i länet avgjordes också den årliga, prestigefyllda matchen mellan Askersunds OK och Laxå OK (min klubb) som jag tror att Askersund vann ganska klart även om jag bara sett den individuella resultatlistan.

    , , , , ,

  • Regborn tog andra raka guldet – klar för terräng-NM (och favoritsegrar i Wadköpingslöpet där Arvidsson i praktiken avgjorde cupen)

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där ploggnings-VM-sjuan Ellinor Härlin gästar. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Martin Regborn följde upp gårdagens SM-silver på fyra kilometer med ett nytt, på tio kilometer, när terräng-SM avslutades i Halmstad i dag. Orienteringsstjärnan från Örebro släppte, precis som alla andra, maraton-stjärnan Samuel Russom på första varvet men tyckte det gick för långsamt i klungan bakom och valde att satsa allt på ett kort och gå ikapp Russom på det andra. De båda växeldrog sedan hela vägen och fick en lucka på över 20 sekunder – innan Regborn i den branta nedförsbacken mot målområdet satte in attacken. Men benen räckte inte till mot Russom den här dagen, och i stället gled Hässelbylöpare ifrån till seger med fyra sekunders marginal, över upploppet (tiderna i mål blev 30.21 respektive 30.25, vilket är snabbt i terrängen). Bak till Spårvägens Oliver Löfqvist, som tidigt hamnade i ett ingensmansland på tredjeplatsen, blev det 22 sekunder för Regborn.
    Jag pratade med Regborn efteråt, för en artikel ni kan läsa här.
    Örebrofostrade Linus Rosdahl tog fjärdeplatsen, 24 sekunder bakom Löfqvist, och lär vara precis på gränsen till det tremannalag som Sverige kommer skicka till nordiska mästerskapen på Island om två veckor. Enligt mina källor har Regborn redan fått besked om att han kommer få åka dit, men hur resten av laget formeras är oklart. Russom är inte svensk medborgare och får därför inte tävla för Sverige i internationella sammanhang, men NM skulle kunna vara någon sorts mellanting. Det återstår att se.
    Varken ettan eller trean från lördagens korta lopp ställde upp på söndagens långa – som är den distansen som har NM-status – vilket gör att Löfqvist (som var trea och fyra) och Rosdahl (som var fyra och sexa) var den bäste löparen bakom Russom (etta, femma) och Regborn (tvåa, tvåa) sett till båda distanserna. Men sedan finns så klart en uppsjö löpare som valde att inte ställa upp på NM, som skulle kunna ta en plats i NM-truppen. Landslagsledare Lorenzo Nesi ska presentera svenska laget på tisdag.
    En som garanterat kommer få en biljett till Reykjavik är förre Brevens IF-löparen Ebba Broms, men det är oklart om det kommer bli i junior- eller seniorklass. Hon följde nämligen upp lördagens skrällbrons i elitklassen med att dominera F19-klassen, där hon gick loss på första varvet och höll undan till seger med över en halvminut före Högbys Towa Nilsson.
    I elitklassen bättra Liduina van Sitterens lördagens 16:e-plats till en tolfteplacering, nästan fem minuter bakom överlägsna segraren Sarah Lahti, men bara lite drygt två minuter från medalj. Varken Louise Wiker eller Ella Laine, som båda var anmälda, kom till start.

    Förhandsfavoriterna Per Arvidsson och Emma Reinhed Liljeqvist vann Wadköpingslöpet, och Arvidsson var bara 2,6 sekunder från banrekordet. Båda hade sällskap vid varvningen, efter det första av de två varven på den fem kilometer långa banan vid Karlslundsspåret. Arvidsson av Örebroorienteraren Erik Berzell, som efteranmält sig, och Reinhed Liljeqvist av Örebro AIK:s Hanna Imhagen. Men på andra varvet gick det i från och vann med 1,75 respektive 20,7 sekunder. På herrsidan blev Örebro AIK:s Jonas Nilsson trea, 30 sekunder bakom Arvidsson (övriga i tävlingen var över 2,5 minuter efter), och på damsidan tog Karlslunds egen Lena Hasselgren Lindsten tredjeplatsen drygt 3,5 minuter bakom Reinhed Liljeqvist (övriga var över sex minuter efter). Mattias Nätterlund, som i går sprang veteran-SM i terränglöpning nere i Halmstad, fick den här dagen nöja sig med en sjundeplats.
    I långloppscupen innebär resultaten att regerande mästaren Arvidsson rycker och att Simon Karlsson, som inte ställde upp i dag, nu är den enda teoretiska utmanaren. För att Karlsson ska kunna gå om krävs att han vinner de tre tävlingarna som är kvar samtidigt som Arvidsson inte är topp fyra på långa terräng-DM och inte slutar tvåa i någon av de andra tävlingarna. I praktiken lär Arvidsson alltså ha avgjort.
    På damsidan tog ingen av de fyra möjliga slutsegrarna poäng, vilket innebär att det enda som hände var att antalet kvarvarande tävlingar minskade och att totalledaren Petra Hanaeus möjlighet att hålla undan för främst Erica Lech och Liduina van Sitteren därmed ökade.
    Noterbart är att förra veckans Konditionsbloggenpoddengäst Hanaeus missade Wadköpingslöpet på grund av en löparresa till Portugal – det var henens hittills enda tävling i cupen i år som hon inte ställt upp i (även om hon sprang i motionsklass i Nora marathon i våras).

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Regborn skrällsilver, 18-åriga brons-Broms, Daslers åttonde guld, Nagles väntade brons, Laines och Wedins försvar – och Fryxells överlägsna guld

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där ploggnings-VM-sjuan Ellinor Härlin gästar. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Jag får lägga mig platt och erkänna att jag framhöll Linus Rosdahl som länets främste medaljkandidat på terräng-SM – och trodde att både han och Martin Regborn skulle få det tufft mot motståndet på dagens korta distans, fyra kilometer, och snarare ha chans att göra något bra på morgondagens långa, tio kilometer. Men Regborn slog till med vad han själv kallar sitt livs bästa löplopp – och tog SM-silver bakom Spårvägens Emil Danielsson, som tog sig till semifinal på 1 500 meter på friidrotts-VM i somras (och bara var drygt en sekund från final). Exakt hur långt det hade räckt om Regborn hade vågat hänga på Danielsson, som drog direkt, får vi aldrig veta. Men den dubbelt regerande Europamästaren i orientering fick själv en lucka bak till andra på det andra tvåkilometersvarvet och behövde inte förta sig över upploppet för att ta den där silverpengen som är hans första SM-medalj någonsin i friidrottssammanhang. Jag ringde så klart upp och pratade med Regborn efteråt, för en artikel ni kan läsa här.
    Rosdahl, som jag alltså trodde mer på på förhand, var en av de där som åkte av när Regborn gick upp och satte fart i andraklungan i slutet av första varvet, och slutade sexa. I mål hade Regborn fyra sekunder upp till Danielsson och tre bak till trean Leo Magnusson, Sävedalen, medan Rosdahl var 15 sekunder från medalj (18 bakom Regborn).
    På damsidan skrällde 18-åriga junioren Ebba Broms, som fram till årets säsong sprang för länsklubben Brevens IF (men hon har aldrig bott i länet, bara haft sommarstuga här), hem ett brons i elitklassen 47 sekunder bakom överlägsna segraren Sarah Lahti, Hässelby. Liduina van Sitteren blev 16:e, 1.44 bakom Lahti (men alltså mindre än minuten från medalj). Louise Wiker kom inte till start.
    Bara en vecka efter hennes livs maratonlopp, där hon krossade det svenska veteranrekordet, tog Starts Marie Dasler guld i K55-klassen – hennes åttonde veteran-SM-guld bara i år. Dasler var 44 sekunder före enda riktiga utmanaren, Petra Klevmar från Partille (som slog Dasler i fjol) och över 2,5 minuter före alla andra. Sett till alla veteranklasser var Dasler fjärde snabbast av alla, bara slagen av en K35:a, en K40:a och en K45:a och alltså snabbast av alla 50-plussare i Sverige trots att hon fyllt 55.
    Klubbkompisen Maria Nagle tog ett väntat brons i K45-klassen, drygt 4,5 minuter bakom Björnstorps Annika Faager och knappt två minuter bakom Helsingborgs Florentina Stojakovic.
    Mattias Nätterlund blev femma i M35, 36 sekunder från medalj och 47 bakom Studenternas Andreas Lundegård som infriade förväntningarna och tog guld. Nätterlund är anmäld till Wadköpingslöpet hemma i Örebro i morgon, så det gäller att återhämta sig snabbt (precis som för Regborn, Rosdahl, van Sitteren och gänget som ska springa tiokilometersdistansen nere i Halmstad i morgon).
    Mikael Hansson blev åtta i M60, 1.20 från medalj och 1.28 bakom segrande BG Nilensjö, IS Göta, kanske mer känd som skribent på Spring – löpning för alla.
    På ungdomssidan försvarade Ella Laine och Linus Wedin sina medaljer från förra året: Laine, som då tog silver i F16, gjorde nu detsamma i F17. Hon var 13 sekuder bakom Hässelbys Hannah Kinane. Och Wedin, som då tog brons i P15, gjorde nu detsamma i P16. Han var 13 sekunder bakom Mölndals Wilmer Grahn i mål. I morgon kliver Laine upp och testar att möta senioreliten på tio tio kilometer. Ebba Broms gör tvärtom och kliver ned och springer i juniorklass, F19-tjejernas sexkilometerslopp.

    Hemma i Örebro sprang 40 löpare parkrun i ruskvädret. Eva Eriksson var komfortabelt snabbast på 26.03 medan Frederik Kuper och Jens Haller hade en spurtduell på herrsidan och gick i mål på 19.06 respektive 19.07. Haller sprang för första gången, Kuper för tredje, och han har varit snabbast varje gång.

    Ebba Fryxell var inte riktigt lika snabb den andra dagen på barmarks-SM i draghund i Nybro, men det behövdes inte heller. Hon och inlånade hunden Tjabbe hade ju med sig en ledning på över fem minuter från fredagen, och vann lördagens tävling över samma distans – 3,7 kilometer – med nästan fyra minuter trots att hon sprang mer än en minut långsammare (konkurrenterna sprang alltså ungefär lika fort). Därmed blev segermarginalen totalt drygt nio minuter i damjuniorklassen i linlöpning. Ännu yngre klubbkompisen (i Garphyttans IF) Julia Karlsson tog silvret. Och Fryxell var även på lördagen snabbare än alla herrjuniorer med över en minuts marginal. Nu återstår att se om det blir JVM i Spanien för Fryxell.
    Ebbas pappa Andreas Fryxell tog SM-silver på seniorsidan, i klassen där löparna cyklar mountainbike bakom en hund. Fyxell var trea efter fredagen, en sekund bakom Grönahögs IK:s Johan Palmér som inte kom till start på lördagen. Grönahögs Tomas Budvytis var snabbast båda dagarna och tog guldet.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fryxell kross – nästan 50 procent snabbare än tvåan när SM inleddes (och här är länets veteraner i terräng-SM)

    I går släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, där Ellinor Härlin är gäst. Hon har två år i rad tävlat i VM i ploggning – alltså att plocka skräp när man joggar. I år blev hon sjua och vann dessutom ett fair play-pris. Podden finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Häromdagen skrev jag ju om 15-åriga Latorpslöparen Ebba Fryxells kross i Daldraget förra helgen, där hon var näst snabbast av alla i hela tävlingen (hon slog alla herrseniorer, till exempel) och helt överlägsen bland damjuniorerna. Hur det gick när SM i draghundsportens barmarksklasser inleddes i Nybro i dag? Jo, den här gången gick det förvisso inte att jämföra med seniorklasserna (som sprang 4,3 i stället för juniorernas 3,7 kilometer), men en jäkla kross handlade det ändå om. Fryxell, som sprang bakom inlånade Timo Silvola-hunden Tjabbe, avverkade sina 3,7 kilometer på 10.30,0 (snitt på 2.52 per kilometer, alltså) och tvåan var nästan 50 procent av tävlingstiden bakom: 5.13 skiljde ned till blott tolvåriga Garphyttans IF-klubbkompisen Julia Karlsson (som i sin tur var över en halvminut före trean). Fryxell var också drygt två minuter före bästa herrjunioren, och fler fanns inte att jämföra med.
    Några medaljer delas inte ut på fredagen, utan SM är en tvådagstävling där tiderna från fredagen och lördagen (då man springer lika långt, 3,7 kilometer till för juniorerna) adderas. Men händer inget totalt osannolikt kommer Fryxell så klart att inkassera ett nytt guld. I fjol gjorde guldet att hon fick chansen på EM, där hon tog ett sensationellt brons i juniorklassen (som 14-åring mot upp till 20-åriga motståndare). I år är det i stället en biljett till VM i spanska Ólvega 20-26 november som finns i potten, där juniorklassen spänner över åldrarna 14 till 18 år. Fryxell, som fyller 16 i mars, måste dock vänta ytterligare ett år innan hon får tävla internationellt på skidor bakom hund.

    I min genomgång av länets terräng-SM-löpare fokuserade jag ju på eliten (och nämnde juniorerna), men det finns också fyra veteraner, alla från IF Start, på plats i Halmstad, och de tävlar allihop på lördagen. Tittar man på medaljchanser har Marie Dasler de bästa. Hon har redan tagit sju veteran-SM-guld i år (på samtliga distanser från 800 till 10 000 meter, inne och ute) och slagit åtta svenska D55-rekord (senast på fem kilometer väg, tio kilometer väg och maraton tre helger i rad). Vad som talar emot henne? Att det bara gått en vecka sedan super-maran i Amsterdam och att Petra Klevmar, tia på Ultravasan i augusti, står på startlinjen. Jämför man deras tider på enda distanserna båda tävlat på i år – halvmaraton och maraton – så är Dasler nästan sex respektive 13 minuter snabbare på årsbästa, men Klevmar tog guldet med drygt två minuters marginal i fjolårets terräng-SM (båda är födda 1968 och tog klivet upp från D50, där de var etta och tvåa i fjol, till D55 inför årets säsong).
    I K45 finns Maria Nagle, som i fjol blev tvåa bakom Björnstorps Annika Faager och på veteran-friidrotts-SM tog silver på 5 000 meter bakomHelsingborgs Florentina Stojakovic. Båda de finns med här också, vilket väl gör att man får tippa Nagle som bronsfavorit.
    Att det inte finns någon tredje Start-dam på plats i åldern 35–59 gör att klubben inte får ihop något veteranlag i år – i fjol tog Dasler och Nagle brons där ihop med Annica Sjölund och både 2019 och 2021 silver.
    I yngsta veteranklassen, M35, återfinns Mattias Nätterlund, som mest brukar tävla hemma i länet (2016 testade han terräng-SM i elitklass och blev 38:a). Studenternas Andreas Lundegård är klar favorit i klassen, följd av Götas Ahmed Abdelhamid och Ystads Robert Höckerstrand, och där bakom bör Nätterlund kunna fajtas med Lidköpings Karl Wilenius, Falkenbergs Andreas Lundblad och Hammarbys Simon Rowland som alla är rätt jämna med honom sett till årsbästa på landsvägsmilen.
    Och så har Mikael Hansson klivit upp i M60-klassen. Han var nia i M55 i fjol, men ingen av dem som var före då finns kvar – och det är svårt att jämföra tider eftersom det är just där, från 55- till 60-årsklasserna, som distansen halveras från åtta till fyra kilometer. Återstår att se vad Hansson räcker till i år, alltså (på bana har han fem fjärdeplatser på friidrotts-SM i år). Klassens stora stjärna, Malungs Håkan Eriksson, kommer hur som helst inte till start.
    Alla klasser på SM avgörs på samma tvåkilometersslinga, som löps x antal varv. Seniorerna springer två varv på lördagen och fem på söndagen, juniorerna tre varv, ungdomarna två varv, de yngre veteranerna (upp till 55-årsklasserna, alltså) fyra varv och de äldre veteranerna två varv.

    , , , , , , ,