-
Andersson gästar podden och berättar om galna vägen till led-rekordet – och äntligen dags för Lidingöloppet (här är namnen att hålla koll på!)
Tidigt i morgon bitti släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, och det är ett avsnittet som ligger mig lite extra varmt om hjärtat eftersom det handlar om FKT på Bergslagsleden (som jag brinner för). Karlskogingen Filip Andersson, som i slutet av augusti (under min andra semester) slog Björn Tikkanens rekordtid för att helt osupportat springa den 28 mil långa leden, gästar podden och berättar allt om det galna äventyret som verkligen blev galet. Av flera anledningar. Filip startade på kvällen för att få avsluta med många timmars dagsljus (han siktade på 48 timmar), men det slog tillbaka när leden var betydligt mer tungsprungen än han hoppats (det var precis efter de väldiga skyfallen) och han i stället tvingades till en lång, seg, tredje natt som avslutning, nere i Tivedens svåra terräng. Han berättar om stigen som bitvis var mer av en bäckfåra, om skräckbilderna på de ruttnande fötterna efter tre dygn i blöta strumpor och om de svåra hallucinationerna den där sista natten. Och om mycket mer. Ett avsnitt ni inte får missa, helt enkelt. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone. Och den nya rekordtiden på Bergslagsleden blev 57 timmar, 16 minuter och 12 sekunder (nästan tre timmar snabbare än den tidigare; Anna Carlsson har alltjämt det supportade FKT-rekordet på 38 timmar och 27 minuter).
I helgen är det dags för Lidingöloppet. Det tjuvstartar med några smålopp på fredagen, därefter avgörs den klassiska tremilen, plus 15-kilometerstävlingen, junior- och veteranloppen, på lördagen innan det hela avslutas med tiokilometerstävlingen och ungdomsklasserna på söndagen.
30-kilometersdistansen är inte bara huvudloppet, utan också den med klart vassast namn från länet till start i år: Först och främst Erica Lech som både 2020 (i elitloppet som avgjordes under coronahösten) och i fjol var näst bästa svensk i tävlingen. I fjol – samma år som hon tog SM-silver i maraton – Lidingö-persade hon med 2.02.03 och var femma totalt i tävlingen, och alltså näst bästa svenska bakom Hälles Samrawit Mengsteab. I år är känslan att hon kommer med stigande form. Med i snacket om topp 20-placeringar finns också Liduina van Sitteren (som hade placeringsraden 16–14–15 2017–2019, som bäst på 2.07.21) och strax där bakom också Hagabys Elin Vinblad som var 30:e i fjol på 2.17.33.
På herrsidan finns Örebrofostrade Linus Rosdahl, som 2015 var bäste svensk i Lidingöloppet (tia totalt) och i fjol sprang friidrotts-EM där han blev näst bäste svensk på maraton (där han är topp tio i Sverige genom tiderna). Senast han sprang på Lidingö var 2021, då han blev sjua (femte svensk) på 1.41.39. Lite oklart hur Rosdahls form är, eftersom han inte sprungit så många tävlingar i år (men han lekte hem Göteborgsvarvet marathon på 2.19.57 för några veckor sedan). I listan finns också Per Arvidsson (19:e i fjol på Lidingöperset 1.47.43) och Erik Anält (som peakade med en 13:e-plats, just bakom Rosdahl, 2015 på 1.46.05 och i år mest sprungit ultradistans). Plus Mattias Nätterlund, Jimmy Axelsson och Bob Impola, för att nämna några.
Det är överlag vassa startfält med några internationella toppar och stora delar av den svenska eliten på plats, med alla från till Hanna Lindholm och Ida Nilsson till Emil Svensk och Oscar Claesson.
Starts Hugo Örn springer äldsta juniorklassen, M22, över 15 kilometer och har fått ett lågt och fint startnummer som innebär att han tillhör förhandsfavoriterna där (han var fyra i P19-klassen, som springer tio kilometer, i fjol). Och Svartås Ella Laine är en av förhandsfavoriterna i F17-klassen (hon var trea där i fjol, men slipper nu att möta 05:orna som gått upp i F19). -
Ahlsson mitt i klungan i ny, tuff belgisk tävling, Tjernlund klubbmästare efter hård kamp och Bergslagsleden ultra lägger ned och återuppstår på samma gång
Jonathan Ahlsson och kollegorna i Motala AIF:s continentallag fick nog med sig många nya lärdomar från ännu en hård tävling i Belgien i dag, 17 mil långa Textielprijs Vichte (en nationell, belgisk elittävling som inte är UCI-klassad). Dries De Bondt, den belgiske Alpecin-Deceuninck-cyklisten som vann en etapp på Giro d’Italia i fjol, vann 19 sekunder före en jätteklunga där Ahlsson och två av hans lagkompisar (Carl Kågevi och Lukas Vernersson) också fanns med (de andra blev avplockade). Ahlsson noterades för en 75:e-plats. På fredag avslutar Ahlsson och teamet tävlingssäsongen med ännu en nationell belgisk elittävling, i Zwevezele.
Tisaren brukar alltid ha bra uppställ på sina klubbmästerskap, och man kan inte klaga på startlistan i dagens medeldistans, som avgjordes i skymningen i skogen vid klubbstugan i Hallsberg. På damsidan var det EM-orienterare på första och tredje palts i Ellinor Tjernlund och Lilian Forsgren – och Lovisa Persson på andraplatsen, som gjort en sån fin säsong och närmat sig svensk nationell elitnivå, var bara 24 sekunder bakom Tjernlund (Persson var snabbare på stora delar av banan men gjorde ett par småbommar tidigt, om man vågar tolka mellantiderna bokstavligt). På herrsidan tog Valter Pettersson, som sprang junior-VM i fjol och nu är förstaårssenior, en storseger, var nästan nio minuter före tvåan Simon Markendahl och drygt tio före trean Mikael Pihel.
Lindebygden hade inte riktigt lika god uppslutning av egna orienterare på sitt klubbmästerskap i nattorientering, som också avgjordes i kväll. Faktum är att klubben inte hade någon löpare till start i varken dam- eller herrklass, men Oliver Arnesson blev i alla fall H16-mästare och Evelina Ericsson och Emil Arvidsson var snabbast i 40-årsklasserna (det var de tre som låg närmast i ålder att vara med bland seniorerna. Seniorklasserna avgjordes ändå, med löpare från andra distrikt, och där blev det Milan-segrar genom Therese Korkeakoski och Anders Haglund, som ju var etta och tvåa i trailloppet Granbergsdalsterrängen i lördags men nu tillbaka med kartan i handen. Noterbart också att Hagabys Karin E Gustafsson, som tog SM-silver i mountainbikeorientering i söndags, blev trea på damsidan (bakom Therese och Jessica Korkeakoski).Bergslagsleden ultra, som i lördags avgjordes för tionde gången, upphör i sin nuvarande form men återuppstår lika snabbt som ett välgörenhetsarrangemang. Den 14 september 2024 kommer ett arrangemang, som ärver namnet Bergslagsleden ultra, att genomföras. Precis som tidigare arrangerat av Föreningen Nature Running (Johan Stamm och Erik Höglund), och nu med devisen ”insamling – gemenskap – ultra”. Det skriver föreningen på instagram. Vad jag förstår kommer det att bli någon form av socialt varvlopp, där man springer olika loopar tillsammans. Johan och Erik har tidigare arrangerat flera löparhappenings till fördel för Diabeteshjältar, som #diabeteshjältar trail och #diabeteshjältar VK trail.
När det traditionella loppet nu läggs i malpåse kan man konstatera att Erik Anfält blev den mest framgångsrika löparen i tävlingen genom tiderna, med fyra segrar (varv tre i rad 2015–2017) och ett banrekord på 3.38.57 på den klassiska sträckningen från Digerberget till Ånnaboda (med en tur uppför Rusakulan och en extrasväng över Storstenshöjdens slalombacke på slutet). -
VM-brons till Englund (och Eriksson!), Svensson och Regborn på pallen i swedish league, bröderna Lindh etta och tvåa i Sverigecupen, Gustafsson tog SM-silver och van Sitteren flaggades rätt (och vann)
Siri Englund, som är veckans gäst i Konditionsbloggenpodden (som ni hittar till exempel på på Spotify och i podcastappen på Iphone), avslutade i dag sitt mästerskapsår – som redan innehållit ett VM-guld, två VM-silver och ett EM-guld – med ett VM-brons i lagtävlingen som avslutade VM i OCR, hinderbanelöpning, i belgiska Gent. Precis som på EM i somras, då det blev guld i stafetten, bestod laget av Englund, ex-örebroaren Martin Bäckström och Tobias Jäger. Ryssarna, som tävlade under neutral flagg, vann på 47.04 medan Nederländerna på andraplatsen var drygt två minuter bakom och Sverige nästan minuter efter (Tjeckien på fjärde var ytterligare två minuter bakom).
Även om mästerskapen nu är avstökade har Englund planer på fler tävlingar den närmaste tiden. Dels små lopp hemma i länet, dels en del större OCR-tävlingar ute i Europa. I podden berättar hon att hon tagit tjänstledigt från jobbet i vinter för att kunna resa och tävla. Och nästa år avgörs OCR-mästerskapen på häftiga ställen, EM i Georgien och VM i Costa Rica.
Jag hade för övrigt helt bommat att KFUM Örebros Folke Eriksson var med på VM, eftersom han inte stod med bland de uttagna på Svenska friidrottsförbundets hemsida (det gör han fortfarande inte). Men med var han, och i den yngre juniorklassen (16-17 år) tog han ett JVM-brons på lördagen, på 15-kilometersdistansen (han var bara drygt två minuter bakom en nederländsk duo som duellerade om guldet, och hade över 5,5 minuters marginal bak till fyran). I fredagens sprint blev han sexa, även då som bästa svensk.Emilia Fahlin genrepade i dag inför lördagens EM-lopp i Nederländerna. När Örebrocyklisten fanns med som hjälpryttare i FDJ-Suez uppställning i världstour-etapploppet Tour of Scandinavia för några veckor sedan slutade det med tre etappsegrar, men nu blev det för andra helgen i rad stryk i en mindre tävling i Frankrike, där FDJ var enda världstourstall på plats (teamet prioriterar de franska tävlingarna eftersom de har sin bas där). Förra veckan blev det bara en femteplats genom Clara Copponi, den här veckan – i 126 kilometer långa Grand Prix International d’Isbergues med start och mål just i Isbergues, blev det åtminstone en andraplats när Jade Wiel fick ge sig mot Valentine Fortin (Frankrike/Cofidis women team) i spurten. Sex cyklister var loss en knapp minut före huvudklungan, varav två var från de båda största stallen på plats, just FDJ och Cofidis. FDJ hade också med Maëlle Grossetête där framme, som blev fyra, och hade också Copponi som nia (trea i spurten om sjundeplatsen i huvudklungen). Fahlin satt också med lång fram i klungan och bokfördes för en 20:e-plats.
”Intressant blir att se hur länge det tar innan superstjärnan Tove Alexandersosn, som startar sju minuter och 20 sekunder bakom Andrea Svensson, hinner ikapp”, skrev jag i fredagens blogginlägg – efter natt-SM, inför dagens final i swedish league, elitserien i orientering. Svaret blev drygt en timme, och ganska exakt två tredjedelar in på den förkortade långdistans som avslutade elitseriesäsongen (i fin men rätt vild terräng där jag sprang ett snitslat, men nästan helt obanat, traillopp i somras, vid ”Logen i Lövberg” i Timrå kommun). Svensson, som gjort sitt bästa orienteringsår och ligger sexa i världscupen inför finalen (som hon inte är uttagen till – vilket hon är besviken över, det kan man läsa i kollega Hugo Levinssons intervju om det, SM-guldet och dagens tävling som går att läsa här), ledde elitserien inför den avslutande jaktstarten, och drygade ut avståndet bakåt till övriga i mål hade hon över sex minuter till Elin Månsson, IFK Göteborg, på tredjeplatsen. Men åt Alexandersson kunde hon inget göra när Stora Tunas världsstjärna väl kom ikapp, och på andra halvan av banan blev det ett avstånd på drygt 3,5 minuter. Josefin Tjernlund, som gick ut som trea, fick förstås också släppa Alexandersson men var bara 14 sekunders bakom Månsson i kampen om tredjeplatsen och blev fyra. Örebroaren Ida Hylander, som inte låtit tala så mycket om sig på nationell elitnivå tidigare, höll den sjundeplats hon startade på (hon var egentligen 15:e inför finalen, men åtta som samlat fler poäng under året kom inte till start). Tisarens Lovisa Persson blev 18:e.
På herrsidan blev det mer dramatiskt. Martin Regborn, som startade fyra minuter bakom Svensk (Stora Tuna) och Gustav Bergman (OK Ravinen) – de två gick i princip ut ihop, med örebroaren Anton Johansson 2.48 bakom – bommade betydligt mindre och var ikapp Bergman efter drygt 50 minuter (segrartiden på Svensk blev knappt 1.27) och Svensk efter 1.13. Men ned mot mål fick han ge sig i spurten, och Svensk vann årets swedish league 13 sekunder före Bergman och 17 före Regborn (men Regborn hade alltså 3.43 snabbare löptid på dagens tävling än Svensk). 5,5 minuter bakom tättrion kom en grupp med fyra andra löpare där Anton Johansson tog femte- och Jerker Lysell sjätteplatserna.
En förstaplats i swedish league-sammandraget ger 32 000 kronor i prispengar, medan Svensson fick 17 000 för andraplatsen, Regborn 10 000 för tredjeplatsen, Tjernlund 5 000 för fjärdeplatsen, Johansson 3 000 för femteplatsen och Lysell 2 000 för sjätteplatsen.
På juniorsidan blev KFUM Örebros Edvin Halldin enda länsorienterare på topp 20 i årets swedish league-sammandrag, med en 19.e-plats i H18.Sverigecupen i mountainbike avslutades i dag med en kortbanetävling inom ramen för Hallbyrundan i Jönköping. Axel Lindh, som hållit sig framme hela året och var fyra i crosscountrytävlingen i går, fick nöja sig med en åttondeplats nu (på samma tid som sexan och sjuan), 28 sekunder bakom segrande André Eriksson, Varberg. Brorsan Edvin Lindh, som också tävlar för Örebroklubben Team Norra, blev femma, två sekunder före Axel. Men i sammandraget kunde ingen rå på dem: Edvin vann Sverigecupen på 1 346 poäng före Axel på 1 267 med Jesper Svensson (Träningskonsulten SC) på tredjeplatsen på 1 062. Matthias Wengelin, som avstått de tre sista deltävlingarna, blev ändå sexa i sammandraget.
Efter gårdagens femteplats på sprintdistansen slog örebroaren Karin E Gustafsson, som tävlar för Garphyttan, i dag till med silver när mountainbikeorienteringens SM-tävling över långdistans avgjordes i Göteborg (eller rättare sagt i Mölnlycke). Åt IKHP:s Gabriella Gustafsson fanns inget att göra – hon vann med drygt tre minuter över knappt 2,5 timmars tävling, men hade 18 minuters marginal (!) i kampen om bronset (för jag tror att trean i tävlingen, som var 1,5 minuter bakom, var en dansk som deltog utom tävlan). På herrsidan blev Garphyttans Thomas Jansson åtta.
Startfältet i Tarstaborgsrundan – det klassiska, nio kilometer långa terrängloppet i Pålsboda – i dag var kanske årets svagaste i långloppscupen sett till antalet deltagare (bara fem på damsidan!), men det fråntar inget av prestationen från till exempel Kim Semstrand, som efter gårdagens dubbelseger (Granbergsdalsterrängen och Utmattningen) nu blev fyra (på 48.58). Petra Hanaeus tog säsongens tredje seger i cupen, 15 sekunder före klubbkompisen (i IF Start) Marie Dasler (tiderna 40.56 respektive 41.11). Hur konstigt det än låter tog Dasler, som ligger tvåa i cupen, ändå in poäng på Hanaeus, som leder. Eftersom man bara får räkna sina tio bästa tävlingar ”tappade” Hanaeus nämligen fyra poäng samtidigt som hon plockade två (så hon ökade från 54 till 56 poäng trots att en seger ger sex poäng) medan Dasler tappade en poäng och vann fem, så hon ökade från 46 till 50 och är nu bara sex poäng bakom. Vill man få en fingervisning om hur det kommer att sluta så är det 8–4 i inbördes möten till Hanaeus hittills i år. Örebro AIK:s Alva Galmén var trea på 44.18.
På herrsidan var det 21 deltagare till start, och Mattias Nätterlund höll för favoritskapet och vann på 35.27 trots en felspringning. Martin Duberg (36.32), Rodney Hundermark (38.05), Linus Dahlberg (38.53) och Dan Bäck (39.32) gick också under 40 minuter. Sex poäng för segern gör att Nätterlund nu är upp på 43 poäng i cupen – exakt lika många som ledaren Per Arvidsson och tvåan Simon Karlsson. Särskiljning är antalet segrar, och där har Arvidsson fyra, Karlsson fyra och Nätterlund två (särskiljningen som gör att Arvidsson ligger före Karlsson är, vad jag förstår, att han är äldre!). Nätterlund har dock redan sprungit mer än tio tävlingar, vilket gör att han får svårare att förbättra sin poäng än Arvidsson (som bara sprungit sju) och Karlsson (som gjort nio).
Nästa deltävling i cupen är Hostruset den 1 oktober.Minns ni flaggvaktshaverit i Borås i fjol? När Liduina van Sitteren och 237 andra vinkades fel och kom i mål efter 9,1 kilometer på miltävlingen Kretsloppet? Nå, den gången bestämde sig arrangören för att dela ut dubbla förstapriser (till de som flaggats fel och till de som sprungit rätt; van Sitteren ledde totalt och vann av de som flaggades fel). I år var funktionärerna, vad jag förstår, lite mer på tå, och Örebro AIK-löparen försvarade segern fair and square när hon gick i mål på 36.40 (hennes åttonde millopp/10 000-meterslopp i år i spannet 36.03–37.12), 36 sekunder före Mullsjös Jenny Johannesson som blev tvåa.
Några fler uppsnappade resultat av länslöpare:
>> Ett gäng länslöpare var i norska Hemsedal och sprang Fýri trail, säsongens sista deltävling i GTNS nordics (världsserien Golden trails skandinaviska underserie), över 29 kilometer med 1 200 höjdmeter. Hagabys Filip Dahlgren (som ju inte bara är gammal VM-tia i orientering utan också utmärkt sig i lokala traillopp som The run och Kilsbergen trailrun, även om det var några år sedan) tog en mycket stark niondeplats, knappt 6,5 minuter bakom segraren Oscar Claesson, i ett mycket meriterat startfält som innehöll namn som Linus Hultegård (som liksom Claesson sprang trail-VM för Sverige i somras), Anders Fox (som satte det brutala banrekordet på Silverleden i somras) och Mårten Boström.
>> Åtminstone tre örebroare sprang Köpenhamn halvmaraton i dag: Fredrik Härdfeldt (1.16.07), Elias Zika (1.17.30) och Björn Engqvist (1.20.44). Hälleforsbördiga Louise Wiker fanns också med, och tog en 50:e-plats på damsidan på 1.18.39 (tvåa i K40) trots ett toastopp.
>> Örebro AIK:s erfarna ultralöpare Anna-Karin Larsson vann 20-milesklassen (alltså knappt 32,2 kilometer) i Black river run (som är en löpartävling i Västerås där huvuddistansen är 100 miles) på 3.09.14. Starka ultralöparen Gustaf Sjösvärd, som jag tror är uppvuxen (eller i varje fall har bott i) Mullhyttan, vann 100-milesklassen på personliga rekordtiden 15.50.17 (det gav segern med 100 minuters marginal!).
>> Och i Arboga avgjordes klassiska Lasse-Majaloppet, där Kumlas Dan Bäck blev fyra på huvuddistansen 23 kilometer. Han var drygt en minut från pallen.Alva Galmén, Andrea Svensson, Anna-Karin Larsson, Anton Johansson, Axel Lindh, Björn Engqvist, Black River Run, Copenhagen Half Marathon, cykel, Dan Bäck, Edvin Halldin, Edvin Lindh, Elias Zika, elitserien i orientering, Emilia Fahlin, Fýri trail, Filip Dahlgren, Folke Eriksson, Fredrik Härdfeldt, friidrott, Grand Prix International d’Isbergues, GTNS nordics, Gustaf Sjösvärd, hinderbanelöpning, hinderbanelöpnings-VM, Jerker Lysell, Karin E Gustafsson, Kim Semstrand, kretsloppet, Lasse-Maja-loppet, långloppscupen, löpning, Liduina van Sitteren, Linus Dahlberg, Louise Wiker, Lovisa Persson, Marie Dasler, Martin Duberg, Martin Regborn, Mattias Nätterlund, mountainbike, mountainbikeorienering, mountainbikeorienterings-SM, orientering, Petra Hanaeus, Rodney Hundermark, Siri Englund, Sverigecupen i mountainbike, Tarstaborgsrundan, Thomas Jansson -
Englund VM-femma, bloggaren vann Bergslagsleden ultra, och Semstrand vann dubbelt (med en timme mellan starterna!)
Siri Englund, som är veckans gäst i Konditionsbloggenpodden (som ni hittar till exempel på på Spotify och i podcastappen på Iphone), fick till det betydligt bättre när VM i OCR, hinderbanelöpning, i belgiska Genk i dag fortsatte med den traditionella distansen (15 kilometer) än i gårdagens sprint (tre kilometer). Englund slutade femma, och var med det bästa svenska. Upp till medaljerna var det dock långt: Nicole Mericle, USA, vann på drygt 78 minuter, och danska Ida Mathilde Steensgaard (som tog VM-guldet i sprint i går) tog bronset på knappt 83 minuter medan Englund kom i mål på drygt 88. I morgon avslutas VM med en lagtävling (eller stafett?), alltså den disciplin där Englund tog VM-guld i mixed i somras. Sverige ställer upp med lag i både dam- och mixedklasserna i morgon, men jag har inte sett någon laguttagning (så jag vet inte var Englund placeras in).
I dag av gjordes den kanske sista upplagan av Bergslagsleden ultra, som de senaste tio åren varit länets ledande ultratävling (även om vissa kanske skulle argumentera för Silverleden på en dag eller Munkastigen trailrun). Tre distanser (45, 63 och 83 kilometer) avgjordes med start och mål i Ånnaboda, men några resultatlistor finns ännu inte publicerade. Jag vet förstås att jag själv vann den längsta klassen (läs min långa racerapport på instagram!) på kanske 8.57.39, och just på sociala medier har jag också sett att Camilla Bergdahl (Karlskoga) och Daniel Billström (Västerås) vann 45-kilometersklassen på 4.38.16 respektive 4.28.21. Jag vet också att ingen dam kom i mål på 83:an, men jag vet inget alls om resultaten på 63:an. Så jag får återkomma!
Inte heller Granbergsdalsterrängen, som i år bjöd tävlingsklasser över både fem och tio kilometer på sina utmanande trailbanor, har hunnit publicera några resultatlistor, men däremot namn på vinnarna. Överlägsna fjolårsvinnaren Therese Korkeakoski (OK Milan) sprang fel, men hennes syster Jessica – som var den enda som hann om – väntade in henne på upploppet så att de kunde dela segern. Granbergsdals egen Axel Lindblad, känd från både skidspår och orienteringsskog, vann långa herrklassen medan Noras Kim Semstrand och Filipstads SF:s Joel Wilhelmsson (bror till fjolårsvinnaren Hjalmar Wilhelmsson?) vann femkilometerklasserna.
Bättre ordning är det i Dalkarlsberg, där resultaten från Utmattningen (en Tjurruset-inspirerad tävling), avgjordes i dag. En kul detalj där är att Kim Semstrand hann fram efter sin vinst i Granbergsdal (bara ett par mil bort) till starten som gick bara en timme efter starten i Granbergsdal, och vann den korta klassen även här. Dessutom överlägset, med nästan fyra minuters marginal trots hela 18 startande damer (och bara två herrar var snabbare!). I den längsta klassen, två varv, kom bara tre man (alla just män) till start (mot 25 på ett varv), och där vann Per Anemar med drygtt tio minuters marginal.
Och i Örebro avgjordes i vanlig ordning förstås ett parkrun, och där passade Petra Hanaeus på att vara snabbast för 76:e gången (i dag på 19.52). Två herrar var ännu snabbare, Kristoffer Ingberg värst av dem med 18.55.
I morgon avgörs elitseriefinalen i orientering utanför Timrå, men redan i dag var det dags för Tisarens arrangemang Dubbelfajten, en ungdomstävling med ett lite speciellt upplägg: Den avgörs som en stafett över tre sträckor, där en löpare springer den första, en annan den andra och sedan springer de den tredje tillsammans, som en patrull. I de äldsta klasserna, för D16 och H16, blev det dubbelt Milan genom Wilma Wikström och Cecilia Eriksson respektive Edvin Lindh och Simon Marklund.
Nere i Göteborg avgjordes dessutom sprintdistansen i mountainbikeorienteringens SM, men utan Marcus Jansson och Viktor Larsson på startlinjen blev det inga medaljer till länet. Karin E Gustafsson (femma, 2.20 från medalj) och Thomas Jansson (sjua, 4.37 från medalj) placerade sig bäst.
Pallen nådde inte heller Axel Lindh den här lördag. Han fick nöja sig med fjärdeplatsen, i något av ett ingenmansland bakom de tre på pallen, i Hallbyrundan, som ingår i Sverigecupen i mountainbike.
Axel Lindblad, Axel Lindh, Örebro parkrun, Bergslagsleden ultra, Camilla Bergdahl, Cecilia Eriksson, Dubbelfajten, Edvin Lindh, egen träning, friidrott, Granbergsdalsterrängen, Hallbyrundan, hinderbanelöpning, hinderbanelöpnings-VM, Jessica Korkeakoski, Karin E Gustafsson, Kim Semstrand, Kristoffer Ingberg, löpning, mountainbike, mountainbikeorientering, mountainbikeorienterings-SM, orientering, Per Anemar, Petra Hanaeus, Simon Marklund, Siri Englund, Therese Korkeakoski, Thomas Jansson, Utmattningen, Wilma Wikström -
Englund 20:e i första VM-loppet – och Svensson tog tredje natt-SM-guldet (och Johansson tog brons)
Veckans gäst i Konditionsbloggenpodden (som ni hittar till exempel på på Spotify och i podcastappen på Iphone) är ju Siri Englund, och i dag gick hon in i VM i OCR, hinderbanelöpning av typen som folk i allmänhet känner till från tävlingar som Toughest, Tough Viking och Action run (för att ta ett Örebro-exempel), i belgiska Genk.
Men någon omedelbar succé blev det inte för örebroaren, som tog EM-guld i stafett i sporten i somras (och sedan dess också vunnit VM-guld i militär femkamp). Hon misslyckades, vad jag förstår, med ett par hinder i sprintloppet (över tre kilometer) och tvingades till två straffrundor, vilket kostade runt fyra minuter och tolv placeringar (i stället för en topp åtta-placering blev det en 20:e-plats). Danska stjärnan Ida Mathilde Steensgaard vann (på just över 23 minuter, Englund hade runt 27 utan straffrundor, 31.30 med), Maja Wellner var bästa svensk på sjätte plats.
I morgon fortsätter VM med den långa distansen (15 kilometer) som ska passa bättre just nu.Andrea Svensson motsvarade de högt ställda förväntningarna och tog sitt tredje guld just på natt-SM, som sent på fredagskvällen avgjordes på Södra berget i Sundsvall. Och Svensson inte bara vann, hon krossade konkurrenterna när hon hade över 5,5 minuter till tvåan Annick Meister (OK Linné) och nästan 7,5 till trean Hanna Hänström (Göteborg-Majorna).
Örebroaren Anton Johansson bommade jag när jag gick igenom startlistan, men efteråt gick han inte att missa eftersom han knep bronset, knappt 6,5 minuter bakom Viktor Svensk (Stora Tuna) som var lika överlägsen på herrsidan som Svensson var bland damerna. Hagabys Jerker Lysell tog sjätteplatsen, men var faktiskt bara nio sekunder från att vara fyra (och drygt två minuter från medalj). Fler topp 30-placeringar till länet: Tisarens Lovisa Persson blev 14:e, Hagabys Viktor Larsson 20:e, Tisarens Anna Hallmén 27:a och klubbkompisen Fredrik Glännefors 28:a. På juniorsidan var Garphyttans Måns Bergqvist längst framme med en elfteplats i H18 (juniorklassen för löpare som fyller 17 eller 18 år 2023).
Svensson ledde ju redan sammandraget i swedish league, och resultaten – där värsta konkurrenterna inte höll sig framme – gör att hon kommer gå ut tre minuter och 52 sekunder före närmaste konkurrenten Elin Månsson (IFK Göteborg) i söndagens jaktstart över förkortad långdistans, där förste löpare i mål vinner hela Swedish league, elitserien i orientering, 2023. Svenssons klubkompis Josefin Tjernlund går ut som trea, bara fyra sekunder bakom Månsson, men ännu mer intressant blir det att se hur länge det tar innan superstjärnan Tove Alexandersosn, som startar sju minuter och 20 sekunder bakom Svensson, hinner ikapp. Om hon gör det. På herrsidan har Svensk åtta sekunders försprång på Gustav Bergman (OK Ravinen), medan Johansson, Martin Regborn och Lysell kommer gå ut 2.48, 4.00 respektive 8.32 bakom Svensk som trea, fyra och sjua inför jaktstarten. -
Podden med Englund ute, Svensson jagar tredje natt-SM-guldet (och utökad elitserieledning) och Trailmakaren lanserar ny löpartävling
I dag släpptes det 30:e avsnittet av Konditionsbloggenpodden, med Siri Englund som gäst. Vi går på djupet igenom sommarens VM- och EM-guld i två olika sporter, och snackar dessutom upp VM i hinderbanelöpning som startar i belgiska Genk i morgon. Avsnittet finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.
I morgon är det dags för säsongens åttonde och sista SM-tävling i orientering, SM i nattorientering på Södra berget i Sundsvall. Trots att det också handlar om den näst sista deltävlingen i elitserien i orientering, Swedish league, och att finalen också avgörs i Sundsvallstrakten (eller snarare i Timrå), på söndag, så är det svårt att locka de sprint-EM-laddande stjärnorna till en nattävling i skogen. Därför ser startlistorna riktigt tunna ut i elitklasserna, och på damsidan kommer bara 34 löpare till start. En av topplöparna som faktiskt kommer att springa är Tisarens Andrea Svensson som har nattorientering som något av en specialdisciplin och som tagit dubbla SM-guld där (2018 och 2021). Hon är, precis som vid VM i somras, uttagen till att vara reserv på plats vid EM i Italien i oktober, men sticker alltså ändå in natt-SM i uppladdningen. Svensson – som leder elitseriesammandraget inför helgen – får gälla som förhandsfavorit ihop med IFK Göteborgs Elin Månsson.
Tisarens Lovisa Persson kan absolut ta en topp tio-placering, och med i startlistan finns också Tisarnes Anna Hallmén och örebroaren Ida Hylander (som tävlar för Nyköpings OK).
På herrsidan får Hagabys Jerker Lysell räknas som en av de absolut favoriterna, ihop med Stora Tunas Viktor Svensk och Tullinges Simon Imark. Av länslöpare finns också Hagabys Viktor Larsson, Tisarens Fredrik Glännefors och Djerfs Rasmus Pettersson till start. Sista man startar 22.30, så guldmedaljörerna lär vara korade lagom till midnatt.
I elitseriefinalen på söndag – som avgörs över förkortad långdistans, som en jaktstart på årets totalresultat där först i mål är vinnare av hela swedish league – är startfältet starkare. Där kommer Svensson, som lär gå ut först, bland annat jagas av EM-uttagna klubbkompisen Josefin Tjernlund, som ligger tvåa inför helgen. Även Martin Regborn, trea på herrsidan inför helgen, är anmäld dit. Han lär få gå ut som tvåa bakom Viktor Svensk eftersom Gustav Bergman inte är anmäld till finalen och det inte ser ut som om någon av de bakom, som springer natt-SM, kan nå ikapp inför söndagen.Trailmakaren lanserar ett nytt lopp. Efter att tidigare ha arrangerat nu insomnade Örebro crazy trail, Dovra trail och Talludden trail var det i somras succé när nya Blue mountain trailrun i Ånnaboda sålde slut på platserna (och såg Martin Regborn vinna på en supertid). Nu är det klart med ett andra lopp för året, tio kilometer långa Svennevad Halloween trailrun den 5 november. Det bjuds enligt arrangören på ”fina lättsprungna höststigar i skogarna söder om sjön Sottern” och det ”vore kul om du sprang i din Halloween klädsel, men det är absolut inget måste”.
Den 5 november är alltså en söndag, dagen efter klassiska terrängloppet Kilsbergsleden i Örebro.
Bara någon kilometer från Svennevad, i Pålsboda, avgörs på söndag ett annat klassiskt lopp, Tarstaborgsrundan. 20 herrar och tre damer har hittills anmält sig till niokilometersloppet som ingår i långloppscupen, bland dem Petra Hanaeus, Mattias Nätterlund och Martin Duberg. -
Podden äntligen tillbaka – med världsmästare i höstpremiären (och Brundins svit bröts i KM)
Äntligen är Konditionsbloggenpodden tillbaka! Tidigt i morgon bitti släpps höstens första avsnitt, och sedan kommer det rulla på, på torsdagarna.
Direkt i första avsnittet gästas podden Siri Englund, som blir den första gästen i poddens historia som kommer tillbaka för ett andra avsnitt. Orsaken är självklar: I sommar har hon inte bara hunnit vinna VM-guld i militär femkamp (med ett otroligt dramatiskt avgörande i det avslutande terrängloppet) utan också ta EM-guld i hinderbanelöpning. Vi snackar igenom de två stora mästerskapen på längden och tvären i podden, och vi blickar dessutom fram emot VM i hinderbanelöpning i Belgien, som avgörs fredag till söndag den här veckan.
På fredag avgörs trekilometersloppet, på lördag 14-kilometersloppet som är det där Englund känner att hon har störst chans att prestera ett toppresultat (av de två individuella loppen) och på söndag avslutas tävlingarna i Genk med en lagtävling (jag tror att man springer som ett lag, tre och tre, här och att det inte är i form av en stafett som på EM). Det återstår att se hur det blir med livesändning.
Totalt kommer Sverige med fem damer och fyra herrar, utöver Englund bland annat ex-örebroarna Martin Bäckström och Sara Bäckström.Det blev ingen 21:a seger i rad i Moto tour för Robert Brundin, och heller inte sjätte topp två-placeringen i Karlslunds klubbmästerskap för honom när tävlingen, över 14 kilometer med intervallstart, avgjordes på landsvägen utanför Nora i kväll. Orsaken? Att han inte kom till start (jag vet inte varför men gissar på sjukdom). I hans frånvaro blev det en tät fajt med sju man inom två minuter och tolv inom tre. Mattias Fritz tog titeln, 27,6 sekunder före Daniel Olsson i deltävlingen (men han tävlar för Garphyttan så Mikael Petersson på tredjeplatsen tog KM-silvret och fyran Viktor Rikner bronset). Fritz har tidigare tagit två silver och två brons i Karlslunds rullskids-KM, men fick nu för första gången kliva överst på pallen. I Moto tour var det första gången han vann sedan en mastart i Stråssa 2019.
På damsidan var det betydligt mer väntat överst på pallen när Olivia Hansson vann för sjätte året i rad (hon var totalt, 3.35 bakom Fritz). I KM hade hon ingen konkurrens, men Garphyttans Ellen Olsson och Alma Olsson tog andra- och tredjeplatserna i tävlingen, 2.18 respektive 3.39 bakom Hansson.
I Moto tour innebar resultaten att Ellen tog in två poäng på Alma, och nu skiljer bara två poäng inför den sista deltävlingen. Om Ellen är före även i den sista deltävlingen (och de är tvåa och trea) kommer de sluta på samma poäng (jag vet inte om det finns någon särskiljning i sådana fall, till exempel om Almas två segrar gör att hon placeras först, eller om Ellens 4–3 i inbördes möten eller hennes vinst i sista deltävling gör att hon placeras först). Hansson kommer oavsett allt att sluta trea i cupen (hon har vunnit rubbet hon ställt upp i men avstod de två försa tävlingarna).
På herrsidan innebar Daniel Olssons andraplats att han passerade Brundin i sammandraget, med två poängs marginal. Det innebär att den av dem som är först i mål i finalen tar hem cupen. Teoretiskt (om till exempel varken Olsson eller Brundin kommer till start) kan också Viktor Rikner, som är 19 poäng bakom, vinna cupen.
Den där sista deltävlingen är en masstart över 32 kilometer nästa söndag, den 24 september. -
Fahlin officiellt EM-uttagen – men Ahlsson lämnas utanför (och dags för mest prestigefyllda Moto tour-etappen)
I dag blev Emilia Fahlin officiellt uttagen till cykel-EM i Nederländerna, där damernas linjelopp avgörs lördagen den 23 september över 131,3 kilometer där de första 62 kilometerna är vägen från starten i Meppel fram till Druijber, och de sista 69,3 är fem varv på ”Col du VAM” (eller VAM-berg, som det också kallas) – Nederländernas egen Kvarntorpshögen, en övertäckt avfallshög som blivit landets kanske mest kända cykelbacke (VAM står för Vuil Afvoer Maatschappij, namnet på sopbehandlingsföretaget som dumpat avfall där). Slingan är runt 13,7 kilometer lång och kommer bli utslagsgivande med sina branta, om än korta, backar (det finns två olika vägar över kullen, som reser sig 48 meter över havet, 36 över det omgivande landskapet) – båda vägarna avverkas under de sista 1 400 meterna av varvet, först uppför ”Atteropad”, ned igen och så uppför ”Mount Vampad” där målet är beläget på toppen. Både Ronde van Drenthe och Healthy aging tour, och en del andra cykeltävlingar genom åren, kör över här, så Fahlin är välbekant med backarna.
Sverige hade totalt fyra platser på dam- och lika många på herrsidan till förfogande i elitklasserna, men väljer att bara skicka två damer och noll herrar. Dessutom lämnas tempoloppen – där Sverige hade två platser per kön att fördela – tomma (i stället satsar Sverige på linje och dubbel i U23- och juniorklasserna).
– Tyvärr har vi ingen herrelit. Båda bröderna Lucas och Jacob Eriksson var taggade och hade velat vara med men deras proffslaget vill också ha med dem och de går före i detta fall, inga konstigheter, säger förbundskapten Lucas Persson i en artikel på Svenska cykelförbundets hemsida.
Vad som inte nämns där är att Jacob Ahlsson inte heller får någon plats i tempoloppet, trots att han ville köra. Kumlacyklisten, som i somras vann sitt tredje SM-guld i just tempo, var elva på EM förra året och har i år gjort en specialsatsning endast på tempolopp. Den har gett utdelning inte bara i SM-guldet utan också i att han varit bäste svensk i samtliga traditionella tempolopp han kört den här säsongen (även om han blivit slagen av några konkurrenter i ett bergstempo och en kort tempoprolog): SM, Östgötatempot, Giro Himledalen och nu senast Söderåsens 2-dagars. Men satsningen har också gjort att han inte kommit ut internationellt och tävlat, eftersom han inte längre varit en del av Motalas continental-lag, och det är det som nu slår tillbaka mot honom – för landslagsledningen hade velat se internationella resultat i år: Att han var elva elva på EM och 15:e på traditionstyngda Chrono des nations (där i princip alla världens bästa tempocyklister var på plats) i fjol räckte inte. Tråkigt, kan jag tycka – det är svårt att visa mycket mer än det Ahlsson gjort med en satsning av hans sort.
Fahlin kommer för övrigt få sällskap av Kristianstads Hanna Nilsson, 31, som till vardags tävlar för Ceratizit-WNT.
Sex dagar före EM-loppet kommer Fahlin att genrepa med Grand Prix International d’Isbergues i Frankrike. Hur mycket mer tävlande det blir efteråt återstår att se: På världstouren återstår bara ett par tävlingar i Kina, på protouren är det bara Giro dell’Emilia kvar och på 1.1-nivån återstår bara Binche–Chimay–Binche och Tre Valli Varesine (och Chrono des nations).
Den kompletta anmälningslistan till EM finns här.I morgon är det dags för den näst sista deltävlingen i Moto tour, som också är den mest prestigefyllda: Karlsunds IF:s klubbmästerskap i rullskidor. Det vankas 14 kilometer i klassisk stil med intervallstart. Tävlingen avgörs med start och mål i Yxe, på en asfaltsväg som går parallellt med (och väster om) riksväg 50, strax norr om avfarten mot Nora, som är sju kilometer lång och åks fram och tillbaka. Det går uppför både mot vändpunkten och mot start/mål (och lite grann däremellan).
Under min andra semester (med vidhängande blogguppehåll) avgjordes två deltävlingar i Moto tour, två masstarter över 17 respektive 22 kilometer med snudd på samma utgång: Olivia Hansson och Robert Brundin vann båda (Brundin är nu uppe i 20 raka segrar sedan han ”bara” blev tvåa i finalen 2020) – men där bakom tog systrarna Ellen och Alma Olsson tog varsin andra- och tredjeplats (det skiljde bara några få sekunder i båda tävlingarna), precis som Viktor Rikner och systrarnas pappa Daniel Olsson gjorde på herrsidan.
Vinner Brundin i morgon också kommer han redan då att säkra totalsegern, inför finalen i Järle den 24 september, om inte Olsson är tvåa (i sådana fall måste Brundin komma till start i finalen för att säkra segern). På damsidan har Alma och Ellen för stort avstånd till Hansson för att långloppsstjärnan, som vunnit tre raka etapper, ska nå ikapp om systrarna kör någon av de två sista tävlingarna. Alma har fyra poängs försprång på Ellen, så mellan dem kommer de två sista deltävlingarna bli avgörande. -
Nytt datum, nygammal bana och halverad distans i Storstenshöjden, här är favoriterna i Bergslagsleden ultra och Fahlin klar för ny tävling
Senast jag skrev om Storstenshöjdens 100 miles (en av Sveriges tuffaste löpartävlingar, alla kategorier) var i april, och då såg det ut som om årets upplaga av tävlingen (som tidigare avgjorts vintern 2000/21, sommaren 2021 och sommaren 2022) skulle avgöras i december i år. Nu står klart att det inte blir i december, inte blir 100 miles och inte blir på den tänkta banan – men det blir av.
Det blir 50 miles (halva distansen, alltså drygt åtta mil) på samma bana som användes vintern 2000/21 i stället för den sommarbana som användes 2021 och 2022. Och starten kommer att gå på lördagsmorgonen den 13 januari. Det skriver arrangören Rickard Ahlberg på facebook. Orsaken är att skogsbruket förstört den andra banan: ”Den är rejält sönderkörd av skogsmaskiner på vissa partier. Det är som det är med det. Jag hade nog brukat marken på samma sätt om jag var skogsbonde”, skriver Ahlberg.
Banan som kommer att löpas är 6,7 kilometer lång, och ska följaktligen avverkas tolv gånger. Den går i och runt Storstenshöjdens slalombacke (och lite på Bergslagsleden och mountainbikeleder vid Falkaberget). Enligt Ahlbergs mätning blir det totalt 5 775 höjdmeter.
2021 avverkade Kennie Pussinen , Filip Andersson och Magnus Hjelmér 100 miles (24 varv) på den banan på 35.16, 47.42 respektive 49.52. Johan Nordin var snabbast på 50-milesdistansen den gången, med tiden 15.31.34.På tal om Rickard Ahlberg så är han en av 20 anmälda till längsta distansen (83 kilometer) på Bergslagsleden ultra som avgörs på lördag. Stockholmaren Emelie Grafström, som vann 2021 (och var totalfemma, herrarna inräknade) är ensam anmäld på damsidan – och nästan lika stort favoritskap får Tranås Alfons Enell, som var tvåa bakom Jonathan Kandelin 2021 (då han fortfarande bara var 17 år gammal) och som för några veckor sedan var 21:a på Ultravasan, anses vara på herrsidan. Undertecknad (tvåa bakom Clarens Olsson i fjol) och Vintrosas Björn Tikkanen (som tills nyligen innehade osupportat FKT på Bergslagsledens 28 mil och som i somras sprang 36 varv/timmar för en andraplats i Lurs backyard ultra) får ses som största utmanarna.
Ida Nordin, från Månkarbo utanför Tierp, har vunnit båda upplagorna av 63-kilometersdistansen (som i fjol var 66 kilometer – man har flyttat på vändningen i år, från vindskyddet vid Lillsjöstrand till Stenbäckens friluftsgård, om jag förstått saken rätt), och kommer nu tillbaka för att återigen försvara titeln (bara två andra damer är anmälda, och Nordin kommer vara storfavorit). På samma sätt ska Janne Werner från Kumla vara i en klass för sig på herrsidan.
45-kilometersklassen brukar vara det stora getingboet, med både klart flest anmälda (60 stycken, i år) och bäst toppbredd (även om det är långt ifrån tidigare års elitklass på startlistan). Där kommer fjolårstrean Cecilia Jenslin (då bakom Lisa Ring, som just nu är i Kina för multisporttävlingar, och Carina Gustavsson, som vilar upp sig efter en grym debut i CCC) från Örebro utmanas främst av Karlskogas Camilla Bergdahl och Örebros Lisa Brorson, tror jag. KFUM Örebros Rasmus Ahlgren, tidigare mest känd som 1 500-meterslöpare (3.57,09 i fjol) men också god för 15.27 på fem kilometer och 32.09 på landsvägsmilen gör, mig veterligt, sin första tävlingsstart på en distans längre än tio kilometer (och en av få i den här typen av terräng, även om han tidigare i år vunnit Gallaberget trailruns sexkilometersklass. Från orienteringen kommer Tisarens Emil Nylin, som inte heller verkar ha sprungit ultra tidigare, och kanske blir det de två som gör upp om segern i herrklassen (men jag får erkänna att det är väldigt många namn jag har väldigt dålig koll på).Efter gårdagens insats i La Choralis Fourmies har Emilia Fahlin nu dykt upp i en ny startlista till en tävling i Frankrike på samma nivå (UCI 1.2, den lägsta av fyra nivåerna inom internationell cykling): Grand Prix International d’Isbergues. Tävlingen avgörs på söndag, och Fahlin kör för sitt franska proffslag FDJ-Suez som även den här gången kommer vara enda world tour-lag på plats. Med sig kommer hon bland annat ha Clara Copponi, som teamet körde för i går (men som fick nöja sig med en femteplats) och som tagit två andrapltase i den här tävlingen 2019 och 2022. Det är sjätte upplagan av tävlingen som ännu inte presenterat någon bansträckning (eller distans), men där italienska Chiara Consonni vann över 126 kilometer i fjol.
-
Prenumerera
Prenumererad
Har du ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
