Konditionsbloggen

  • Bildextra från Sylversterloppet (och Hansson och Hanaeus snabbast i parkrun – precis som vanligt)

    Trots att det var nyårsafton i går så var det ju inte bara Sylvesterloppet. 1,5 timmar före starten i Nora avgjordes årets sista Örebro parkrun – och det var lite symptomatiskt att Oskar Hansson (18.27) och Petra Hanaeus (21.23) var snabbast runt – det hade de ju varit var och varannan vecka det där året. Hansson var först runt femkilometersslingan vid elva tillfällen 2022, Hanaeus 18 gånger (och totalt nu vid 55 tillfällen). Totalt var Hanaeus trea den här veckan, KFUM Örebros Folk Eriksson (19.12) sprang in däremellan. 38 löpare kom till start.

    Jag utlovade också ett bildextra från Sylvesterloppet, där jag lånade ut kameran till Henry Laine (Ellas pappa) som gjorde ett föredömligt arbete. Här är topp sju på dam- och herrsidan:

    Erica Lech vann Sylvesterloppet på 40.10, snabbaste tiden i tävlingen på åtta år. Foto: Henry Laine
    16-åriga Ella Laine (40.56) var tvåa, bara 46 sekunder bakom Lech, på näst bästa tiden i Sylvesterloppet på åtta år. Foto: Henry Laine
    Laines klubbkompis Camilla Bergdahl (46.18), i Karlskoga Friidrott, blev trea även om hon var distanserad med drygt sex minuter. Foto: Henry Laine
    Starts super-veteran Marie Dasler (47.16) blev fyra. Foto: Henry Laine
    Maria Nagle hade en tuff första halva men kom igen och blev femma på 47.59. Foto: Henry Laine
    Lindesbergs Sara Gunnarsson (50.01) blev sexa. Foto: Henry Laine
    Jessica Korkeakoski (50.21) var snyggast i klädd i tävlingen och blev sjua, minuten före storasyster Therese. Foto: Henry Laine
    Andreas Ingberg vann på 36.45 och tar nu satsa för att göra maran under 2.30, helst redan i Rotterdam. Foto: Henry Laine
    Hugo Örn (39.06) tvåa men nästan 2,5 minuter bakom Ingberg som drog direkt från start. Foto: Henry Laine
    Ludvig Börjesson (39.38) trea på herrsidan, höll undan Edvin Halldin med 13 sekunders marginal. Foto: Henry Laine
    16-årige Edvin Halldin (39.51) var fjärde och sista löparen under 40 minuter, och slutade fyra. Foto: Henry Laine
    Adam Johansson (41.06) från Hafgorsklubben IK Viking tog femteplatsen … Foto: Henry Laine
    … och Hällefors Tommy Sundberg (41.18) blev sexa. Foto: Henry Laine
    ”Super-Sören” Forsberg tog sjundeplatsen på 42.03. Foto: Henry Laine
    , , , , , ,

  • Favoriterna höll i årets sista tävling – Lech femte snabbaste genom tiderna i Sylvesterloppet

    Jag bjussade på det mesta från Sylvesterloppet i den här artikeln, men jag lovar att återkomma med ett bildextra i morgon (signerat Henry Laine, som jag lånade ut kameran till när jag själv sprang). Hur det gick? Tja, jag hade ju i varje fall rätt ordning på topp tre i herrklassen och topp två i damklassen (trean Camilla Bergdahl nämnde jag väl som fyra eller femma, beroende på hur välvillig man ska vara.
    På herrsidan innebar det att Örebro AIK:s Andreas Ingberg vann (på 36.45 över 10 384 meter) nästan 2,5 minuter före Starts 18-åring Hugo Örn (39.06) som i sin tur var före ÖAIK:s Ludvig Börjesson (39.39.38; även blott 16-årige Start-löparen Edvin Halldin gick under 40 minuter med 39.51).
    De fyra var de enda herrarna som var före Örebro AIK:s Erica Lech och Karlskoga Friidrotts Ella Laine (från Svartå), som var etta och tvåa på 40.10 respektive 40.56 (bara fyra löpare har sprungit snabbare än Lech i loppets histoira: Josefin Gerdevåg var den senaste 2014 dessförinnan Linda Ström 2006–2007 Åsa Höög 2006 och Beata Falk 2007–2008; även Annika Wenngren Andersson 2004 har sprungit snabbare än Laine). Det skiljer 29 år mellan löparna som ändå båda är i genombrottsfasen: Lech som tog sin första SM-medalj i somras och slog Närkerekord i maraton för fyra veckor sedna; Laine som tog ungdoms-SM-medaljer i både orientering och löpning under hösten. Laines klubbkompis Camilla Bergdahl (46.18) var distanserad med över sex minuter på tredjeplatsen och närmast följd av Start-duon Marie Dasler (47.16) och Maria Nagle (47.59) som var de enda andra kvinnorna under 50 minuter.
    Dasler vann även det finaste priset – Sylvesterpriset – på utlottning medan Frövis Magnus Karlqvist vann ett speciellt 40-årsjubileumspris (det var 40:e gången loppet arrangerade) genom att vara 40:e löparen i mål (priset var ett presentkort på 40×10 kronor på Ica). Totalt kom 85 löpare till start, en liten besvikelse för arrangörerna som hade hoppats på en återställare mot pre-pandemi-nivåerna på närmare 200.
    Nästa löptävling i kalendern är inomhus-DM på 5 000 meter nästa söndag, den 8 januari.

    , , , , , , , , , ,

  • Doldisen länets bästa löpare 2022 – och Lech avslutar succéåret där det startade

    Vem var länets bästa löpare alla kategorier 2022? Tja, det vore så klart lätt att hålla fram Erica Lech, som tog SM-silver i maraton, eller Jonatan Gustafsson, som tog SM-brons på 3 000 meter. Med invändningen att Martin Regborn kanske varit ännu vassare, i sina bästa stunder.
    Men tittar man på världsårsbästalistorna är svaret ett helt annat. Degerforsaren Filip Andersson, 33. Ingen annan länslöpare är i närheten av så högt upp på listorna (om man ser till elitklasserna). Med sin överlägsna seger i sexdagarsloppet i Viadal – 683 637 meter – slutar Andersson på 15:e plats på världsårsbästalistan i sexdagarslöpning. Därtill är han den klart bäste löparen i världen i år under 35 år (43:a genom tiderna), i en gren där rutin och erfarenhet är extremt värdefullt (det här var Anderssons debut i grenen). Hur bred grenen är? Tja, inte mer än 377 resultat har noterats världen runt 2022, så urvalet är lite snålare än på till exempel tio kilometer … Men sexdagars är likafullt en officiellt godkänd distans, den längsta inom löpningen där det noteras rekord.

    Erica Lech avslutar succéåret där det startade. Örebrolöparens första tävling 2022 var Nora marathon, där hon inte bara tog DM-guld utan också slog personligt rekord på maran den med maratonmått mätt kuperade och tungsprungna banan (sedan har hon sänkt det perset med ytterligare drygt 16 minuter och slagit ett Närkerekord med 2.39.39 och därtill ett svenskt D45-rekord på tio kilometer landsväg med 35.16). Nu har Lech anmält sig till Sylvesterloppet, som till drygt 98 procent är samma bana som på Nora marathon (men då springer man fyra varv). Om hon inte drar ikull på isen och får krypa i mål kommer hon förstås att vinna (om ingen kanon efteranmäler sig). Hon är inte det enda tunga namnet som anmält sig senaste dygnet, även Starts superveteran Marie Dasler, Lindebygdens orienteringstalang Lovisa Thybeck och Örebro AIK:s Ludvig Börjesson, som visat fin form i höst och bland annat tog brons på långa terräng-DM. Andreas Ingberg och Hugo Örn lär han dock få svårt att utmana.

    , , , ,

  • Laine vann Kylklampen – och anmälde sig till Sylvesterloppet (blir förhandsfavorit)

    Senast jag skrev om Ella Laine hade hon blivit uttagen till, men tackat nej till, europeiska ungdoms-OS i skidalpinism. I går var multitalangen från Svartå tillbaka i orienteringsskogen i stället, och vann mellanbanan när fjärde deltävlingen i Kylklampen, Värmlands motsvarighet till Nattcupen i Närke. Det var masstart med 23 startande, och efter en liten bom i inledning var Laine snart uppe i ledning och ryckte ifrån övriga fältet ungefär halvvägs. I mål var hon över 2,5 minuter före tvåan, hemmalöparen Mattias Hane (som anförde en lite utspridd klunga med sju löpare inom 31 sekunder; Djerfs Linus Bodin-Liliegren var trea). Näst bästa kvinna var hemmaklubbens Izabella Ljungberg (hon som var tvåa i Skinksvängen i måndags), över 5,5 minuter bakom Laine.
    På längsta banan kom bara fyra löpare, alla herrar, till start, och där var Djerfs tyngsta namn Rasmus Pettersson i ledningen efter elva av 19 kontroller. Men efter en serie misstag därefter var han plötsligt sist (av de tre som tog sig runt), och i mål var han nästan sex minuter bakom segrande Lukas Olm, Kils OK. Så kan det gå i orientering.
    Nästa tävling går i Skattkärr den 11 januari, därefter återstår ytterligare fyra före jaktstartsfinalen i Forshaga den 22 mars. Ullmax vinterserie återupptas dagen därpå, den 12 januari, i Markaskogen.
    På tal om Laine så dök hon i dag upp på startlistan till Sylvesterloppet, som en av fem nya namn jämfört med listan som publicerades när anmälningstiden hade gått ut i tisdags. Bland övriga nya namn märks unge Milan-orienteraren Edvin Lindh och Sara Gunnarsson från Lindesberg som bland annat hållit sig framme i Utmattningen. Men Laine är namnet som står ut – av de som är anmälda i dagsläget får hon nog ses som favorit.

    , , , , , , ,

  • Korkeakoski och Chaillou årets traillöpare i länet (tycker bloggaren)

    Eftersom traillöpningen ligger mig väldigt varmt om hjärtat har jag några gånger försökt att utse årets traillöpare i länet, genom lite resonerande hit och dit. Varför inte göra ett nytt försök?
    Till att börja med ska jag sätta ramarna: Jag tittar främst på prestationer i trailtävlingar som gått i länet. Jag utgår i varje fall därifrån. I övrigt är det rätt löst i kanten.
    Så, vilka kan komma ifråga? Vilka har utmärkt sig under året?
    På damsidan känns det rätt givet att Milans Therese Korkeakoski, tidigare mest känd som orienterare, ska ha titeln. Hon vann både Granbergsdalsterrängen (över tio kilometer, nästan fem minuter före tvåan, systern Jessica), Markanatten trailrun (sex kilometer, 39 sekunder före tvåan) och Porla Brunnsloppet (tio kilometer, över tio minuter före tvåan Leonora Johnson). Vilka skulle kunna utmana? Carina Gustavsson var tvåa både i Bergslagsleden ultra (45 kilometer, 49 minuter bakom segrande VM-löparen Lisa Ring), Munkastigen trailrun (44 kilometer, 37 minuter bakom Linda Harradine) och Jul på Rusakulan (3,2 kilometer, 48 sekunder bakom Malin Jansson) och var dessutom näst bästa länslöpare som tia i Silverleden på en dag (64 kilometer, 2,5 timmar bakom segrande Elin Tengbert). Och kanske Leonora Johnson, som alltså var tvåa i Porla Brunnsloppet och dessutom bästa länslöpare som trea på Silverleden (nästan 1,5 timmar före Gustavsson).
    På herrsidan är det lite lurigare. Tisdagsklubbens John Lundström vann Gallaberget trailrun (tio kilometer) och blev tvåa i Munkastigen trailrun (44 kilometer, drygt fem minuter bakom Jonathan Kandelin) och Jul på Rusakulan (3,2 kilometer, 50 sekunder bakom Valter Pettersson). Jonathan Kandelin vann alltså på Munkastigen, men var rejält distanserad tvåa i Bergslagsleden ultra (45 kilometer, 34 minuter bakom Thomas Chaillou) och var ”bara” sexa i Markanatten trailrun (sex kilometer, 2,5 minuter bakom Olle Hedman). Och Thomas Chaillou vann alltså Bergslagsleden ultras kortaste distans med 34 minuter (på nytt banrekord även om banan var ny), men startade mig veterligt inte någon annan tävling över huvud taget under året. Men enligt tungviktsboxningens principer måste Chaillou vara årets traillöpare i länet på herrsidan: Kandelin slog Lundström och Chaillou slog sedan Kandelin … Erik Anfält, fyra i Ultravasan, vill säkert ha ett ord med i laget också, men han sprang inga traillopp på hemmaplan i år. Det gjorde inte heller Linus Wedin, som redan börjat slå sig in på den nationella scenen, 15 år gammal, och bland annat imponerade under Kullamannen.
    Men ska vi säga Korkeakoski och Chaillou, då?

    , , ,

  • 85 anmälda till Sylvesterloppet – här är hetaste namnen (Ingberg och Nagle förhandsfavoriter)

    I går kväll gick den ordinarie anmälan till Sylvesterloppet i Nora, som förstås avgörs på lördag, ut. Det innebar inte bara att jag skickade in min anmälan med 20 minuters marginal, utan också att man nu också kan börja kolla hur startlistan ser ut. Det går att efteranmäla sig (till förhöjd kostnad) hela vägen fram till någon halvtimme före loppstarten på förmiddagen på nyårsafton, men de flesta som kommer till start lär väl ha passat på medan det ”bara” kostade 250 kronor. 23 damer och 62 herrar finns med på startlistan, och de största namnen är Maria Nagle, Camilla Bergdahl, Therese Korkeakoski, Antje Wiksten och Annica Sjölund på damsidan – Andreas Ingberg, Hugo Örn, Sören Forsberg och Johan Ingjald på herrsidan. Men det finns väldigt många tunga namn som skulle kunna efteranmäla sig – alla från Martin Regborn (vinnare 2011, 2015, 2016 och 2017) och Jonatan Gustafsson till Erica Lech, Fanny Schulstad och Liduina van Sitteren (kuriöst nog har ingen i trion någon seger just i det här loppet). I fjol vann Joel Björkenbeck från Karlstad (på 38.41) och Elmina Saksi från Norrköping (41.51) men banrekorden är så bra som 32.55 (tyske hinderlöparen Tim Stegemann som sänkte Regborns banrekord med fyra sekunder 2019) respektive 37.56 (Beata Falk 2008).
    Tävlingen går sedan 2000 på en 10 384 meter lång bana runt Åsbosjön (1981–1986 var loppet 18 kilometer långt, 1988–1999 11,4 – 1987 blev det ingen tävling), på cykelbanor och grusvägar och med start och mål vid Norvalla IP – och med den legendariska, tunga Knutsbergsbacken kilometern före målgång. I fjol kom 114 löpare till start efter att loppet pandemiinställts 2020, men dessförinnan låg det stadigt på 171–199 deltagare 2014–2019. Vi får väl se hur många som väljer att fira nyår i Nora den här gången. 85 anmälda hittills, alltså.

    , ,

  • Pettersson och Lysell vann annandagens orienteringsklassiker

    Är det orientering i Karlskoga eller Degerfors så är det Djerfs Rasmus Pettersson högst upp i resultatlistan, det har man fått vänja sig vid. På annandagen tog Pettersson – som från och med nyår är senior – sin tredje raka seger i klassiska Skinksvängen (årets upplaga var den 48:e). Izabella Ljungberg, 15-årig talang från Karsltadsklubben OK Tyr, tog andraplatsen (som ensam dam på längsta banan) 4.21 bakom Pettersson och sekudnen före sin pappa MArtin (som är ordförande i Tyr). Djerfs Linus Bodin-Liliegren fyra, ytterligare åtta sekunder bakom. Totalt kom 28 orienterare till start på tre banor. Själv missade jag tävlingen, för första gången på många år, på grund av att jag blev skickad till Katrineholm på annandagsbandy.

    Större och finare startfält var det när Arboga OK:s julserie avslutades i Hamre. Dubble världsmästaren och Örebrobon Jerker Lysell (som för dagen stod antecknad som löpande för just Arboga OK!), sommarens VM-bronsmedaljör Jonatan Gustafsson och Kils OK:s Jonas Andersson (som i friidrott tävlar för KFUM Örebro). Det är oklart om de bara tog det som ett gemensamt långpass i skogen (som de förlängde till dubbla distansen, typ) eller om de verkligen kivades om segern, men Lysell noterades hur som helst för vinsten tre respektive åtta sekunder före de andra. Därefter var det drygt fyra minuter bak till fyran Viggo Holmberg, Tylöskog. KFUM Örebros Ella Kruse var enda (och därmed bästa) dam på längsta banan medan klubbkompisen Lovisa Gustafsson var snabbast av alla på näst längsta sträckan (och det med marginal, hon var över fem minuter före Köping-Kolsvas Cristian Larsson på andraplatsen).
    Jag vet inte om det räknas något sammandrag i Julserien, åtminstone har det inte redovisats online – men en sådan som KFUM Örebros Ted Nilsson har i varje fall tre topp sju-placeringar på fyra deltävlingar (ingen av de riktiga toppnamnen har löpt mer än två).

    , , , , , , , , , , ,

  • Bättre prestation än 2020 – men i år fick Ahlsson inga nomineringar eller Guldklockor

    För två år sedan, 2020, vann Kumlacyklisten Jacob Ahlsson SM-guld och nominerades till NA:s guldklocka och tilldelades Motala-Vadstena Tidnings pris med samma namn, som tilldelas den regionens främsta idrottsprestation (Ahlsson tävlar sedan 2019 för Motala AIF, därför är han aktuell även där). När han i år upprepade prestationen – och mer därtill – blev han däremot varken nominerad till NA:s eller MVT:s pris (åtminstone inte individuellt, Motala AIF:s hela continental-lag, Motala AIF-Serneke-Allebike, nominerades till priset i en klump – men handbollsspelaren Nina Koppang vann det). Det kan tyckas snålt, men det handlar så klart om konkurrens.
    Lagom tills resultatet i NA:s guldklocka kommit (och ibland lite dessförinnan) brukar jag presentera kandidaterna till NA:s pulsklocka (som föddes om en motreaktion på att Guldklockan 2014 inte hade tilldelats en konditionsidrottare på tio år, och det har inte hänt sedan dess heller), men i år har ju priset blivit en del av NA:s/Örebros nya idrottsgala, och därför är jag belagd med munkavle om vilka som är kandidater. Men jag törs säga så mycket som att Ahlsson inte lyckats bli nominerad dit heller.
    Det är tufft, för hans meriter är verkligen fina. SM-guldet kom efter en sjukdomdsfylld vår toppad med revbenssmärtor efter en krasch bara två veckor före tävlingen i Uppsala.
    Trots det vann han med 55 sekunders marginal till klubbkompisen Edvind Lovidius på andraplatsen (över 31 kilometer på 35 minuter motsvarar det en skillnad i snitthastighet på 53 kilometer i timmen för Ahlsson, 51,6 för Lovidius) och med över minutmarginal till mångåriga proffset Tobias Ludvigsson (som så sent som 2019 var femma på en tempoetapp på Giro d’Italia).
    – Det jag främst känner är en väldig lättnad, egentligen. Jag har varit så himla spänd över det här ett tag, det här var egentligen mitt största mål för säsongen. Men att göra det på det här sättet … Det trodde jag kanske inte riktigt själv på, ens. Det känns underbart, sa Jacob till mig strax efter målgång.
    Guldet gav en chans till senior-landslagsdebut, och den tog Ahlssson med hull och hår hand om när han tog en elfteplats på EM i EM i Tyskland, 1,5 minuter bakom segrande schweizaren Stefan Bissegger och bara 19 sekunder från en topp åtta-plats över 24 kilometer. Men prestation i långa Chrono des nations – i ännu tuffare konkurrens, med i princip alla världens topptempocyklister på plats – i Frankrike i oktober var nog ännu vassare, då var Ahlsson 15:e, 2.44 bakom segrande Stefan Küng över drygt 45 kilometer cykling.
    Vad som händer nu? Oklart. Jag har haft lite kontakt med Ahlsson under senhösten, men han har varit osäker på om det blir någon fortsättning i Motala, någon annan typ av satsning eller ett avslut på karriären, 24 år gammal. Det är hårt att vara cyklist på den här nivån, med långa och stenhårda träningspass men utan inkomster.
    – Fram tills nu har jag gett cyklingen min fulla uppmärksamhet, men om jag ska fortsätta så eller hur det blir, det vet jag inte. Det är inte som att man får någon lön, och man börjar känna att man ska göra något annat med sitt liv också, sa han när jag pratade med honom efter Chrono des nations.
    Det vore tråkigt om en så lovande karriär tog slut så tidigt.

    ,

  • Välbesökta juljoggar, orientering i centrala Karlskoga och en julklapp till alla traillöpare

    Fjärde avsnittet av Konditionsbloggenpodden är ute – och den här veckan är mountainbikemästaren Matthias Wengelin gäst. Ett riktigt intressant samtal om topparna och dalarna under hans karriär, och ett brandtal mot tidig specialisering. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.

    KFUM Örebros gäng före avlöp från Karlslund på julafton. Foto: Weine Fredriksson

    Så blev det julafton, och det löptes och cyklades och skidades och orienterades lite här och var. På Strava noterade jag till exempel att Martin Regborn var ute i över tre timmar upp i Kilsbergen, och bland annat avverkade hela långa natten-banan från Tiomila i somras. I Hallsberg samlade Tisaren ett 30-tal för sin årliga juljogg och i Karlslund samlade 63 KFUM Örebro-löpare och -orienterare för en femkilometersrunda. Det var 27:e året i rad som KFUM:s juljogg genomfördes, och några av klubbens mer hugade löpare fortsatte betydligt längre än halvmilen.
    Av lite mer tävlingsinslag var OK Djerfs traditionsenliga Julaftonsorientering, varifrån jag inte hittat någon resultatlista – men jag tror att Rasmus Pettersson var snabbast över en bana i centrala Karlskoga som mest liknade ett malteserkors till sin utformning (tack vare en ”fjäril”, som det heter på orienteringslingo, där en centralt placerad kontroll tas flera gånger). Pettersson, som ju sprang i juniorlandslaget för ett par månader sedan, är vanligtvis snabbast i Djerfs arrangemang och är den som lämnat in bästa tiden på Livelox (men det har få gjort).

    Gårdagens roliga DM-julklapp följdes dessutom upp med ännu en loppnyhet på julafton. Jag avslöjade ju häromsistens att Trailmakaren har återuppstått och kommer att arrangera Blue mountain trailrun med start och mål i Ånnaboda 2023, och på julafton kom fler detaljer via sociala medier och på loppets hemsida: Tävlingen kommer att äga rum söndagen den 11 juni, och tävlingsdistansen blir 21 kilometer med 527 höjdmeter (med motionsdistans på milen [250 höjdmeter] och ungdomstävling på tre kilometer [50 höjdmeter). Fredrik Backéus, som tidigare drivit Trailmakaren ensam, har i år tagit hjälp av mig och Ola Backlund, och dessutom har vi (får jag väl skriva) teamet upp med Garphyttans IF som kommer bistå med funktionärer och få ta hand om överskottet från loppet.

    , , , , , ,

  • Julklappen till alla löpare: Första inomhus-DM på 5 000 meter någonsin (och det redan om två veckor)!

    Fjärde avsnittet av Konditionsbloggenpodden är ute – och den här veckan är mountainbikemästaren Matthias Wengelin gäst. Ett riktigt intressant samtal om topparna och dalarna under hans karriär, och ett brandtal mot tidig specialisering. Finns där poddar finns, till exempel på Spotify.

    Dan före dan kom en riktigt fin julklapp till löparna i distriktet: Det blir ännu ett löpnings-DM 2023. I somras omstartade ju utomhus-DM i friidrott – med ett gäng medeldistanslopp (5 000 och 10 000 har, och fortsätter, gått separat), och 14–15 januari är det dags för första inomhus-DM på 19 år, i Tybblelundshallen, med tävlingar på 800, 1 500 och 3 000 meter för seniorerna (plus ungdoms- och juniordistanser) och lite senare under våren avgörs veteran-DM inomhus på samma plats.
    Men nu står det klart att det dessutom blir DM på 5 000 meter inomhus – och det redan söndagen den 8 januari. Det är Daniel Allard i Västerås Friidrott som dragit ihop tävlingen i Westinghouse arena, i just Västerås, på eftermiddagen. Mig veterligt är det första gången någonsin som det arrangeras ett distriktsmästerskap för ett distrikt där Örebro län ingår. Det bjuds herr- och damklasser, DM-medaljer delas endast ut till de tre bästa herrarna och damerna – det blir inga ungdoms-, junior- eller veteranklasser (men alla är så klart välkomna att springa och mäta sina krafter).
    25-varvsfrossa, brukar ju 10 000 meter utomhus populärt kallas, men det kan även appliceras på 5 000 meter inomhus, eftersom banorna där bara är 200 meter och loppet blir just 25 varv långt. Det är en udda gren inomhus, där 3 000 meter är den längsta mästerskapsdistansen såväl på SM som EM och VM. Men ändå en officiell gren där det noteras rekord och dylikt, den längsta som löps inomhus, och det springs en del lopp på distansen. Svenska rekorden är på 15.06,49 (Sara Wedlund) respektive 13.39,71 (Mustafa Mohamed), båda satta på GE-galan/XL-galan/Globengalan där 5 000 meter ofta löpts (det har slagits världsrekord för både herrar och damer där; Genzebe Dibabas 14.18,86 från 2015 står sig fortfarande, Daniel Komens 12.51,48 från 1998 har bättrats med knappt två sekunder av Kenenisa Bekele till 12.49,60).
    I det gamla Närkedistriktet fanns inga rekord noterade på 5 000 meter inomhus, men i det nya Södra Svealands-distriktet finns sådana officiella: Götaduon Rebecca Johansson (16.52,80) och Jonas Leandersson (13.49,43) innehar dem.
    Regerande mästare på 5 000 meter utomhus är Startduon Petra Hanaeus (19.58,28) och Per Arvidsson (15.34,17), men snabbast i distriktet i somras var Eskilstunas Emil Millán (närmast före Martin Regborn) och Torsbys Lovisa Modig (mer känd som skidåkare).

    , , , , ,