• Dags för VM-tester i orientering – och Göteborgsvarvet

    I helgen är det dags för de svenska VM-testerna i orientering, på plats i Finland där VM går i sommar – och efter vårens resultat känns det rätt öppet om platserna bakom Tove Alexandersson som har friplatser på båda de individuella distanserna eftersom hon är regerande världsmästare i medeldistans och regerande Europamästare i långdistans. Sverige har, utöver henne, tre platser per distans att fördela – men landslagsledningen kommer inte bara att titta på helgens prestationer utan också på vårens swedish league- och SM-tävlingar på relevanta distanser samt de senaste årens internationella resultat. Och alla platser kommer troligen inte att besättas efter helgen – de sista lär vara öppna över världscuptävlingarna i 19–21 juni (däremot kommer den större truppen dit, där Sverige har åtta platser per distans, att tas ut efter helgen).
    I Finland är det medeldistans som står på agendan på lördagen följt av en långdistans på söndagen, och 14 damer och 19 herrar är på plats – däribland från länet regerande sprintvärldsmästaren Martin Regborn (som behöver visa resultat efter bommen på medeldistans-SM), tidigare EM-tvåan Anton Johansson (som varit Sveriges formstarkaste på herrsidan i vår och kommer direkt från karriärens första SM-guld), Andrea Svensson (som varit på väg tillbaka till gammal storform), dubble VM-trean Jonatan Gustafsson (som är sprintspecialist och aldrig varit nära ett mästerskap i skog), Valter Pettersson (som jagar sitt första landslagsuppdrag i form av en plats i världscuplaget) och Josefin Tjernlund (som man har lite dålig koll på efter ett år i Frankrike, men SM blev en missräkning när hon missade A-finalen).
    Även i övrigt är alla de bästa svenskarna med utom Viktor Svensk, Isac von Krusenstierna, Johanna Källvik Leufvén och Vilma von Krusenstierna som är skadade och/eller sjuka.

    I morgon avgörs också Göteborgsvarvet, som i år inte har SM-status i halvmaraton (SM avgjordes ju på Kungsholmen i lördags), men som ändå lockar starka fält.
    Örebrofostrade Linus Rosdahl gör en intressant säsongsdebut, och liggerh an i fas ska han förstås kunna vara med om pallplatserna (perset är på 1.03.49). Tisdagsklubbens Simon Karlsson, som persade i lördags, finns med här också liksom Lindesbergsfostrade Elin Engström. Det är de tre länslöparna jag hittar i elitledet.

  • Influensa stoppar Gustafsson från EM – och 16-åring vann löpartävling före sin tränare (som råkar heta Johan Röjler)

    I dag inleddes EM, tillika världscuppremiär, i mountainbikeorientering i Litauen, men utan rutinerade örebroaren, den tidigare VM-fyran Karin Gustafsson. Orsaken är att hon dragit på sig influensa och inte ens kommit iväg från Sverige. I dag var sista dagen att flyga ut för att kunna ställa upp på någon distans, och Gustafsson är kvar hemma i soffan – så något tävlande blir det inte på EM. Elvira Larsson från Lidköping blev bästa svenska på dagens masstart med en sjundeplats.

    Johan Röjler gjorde i kväll en nu för tiden rätt ovanlig start i en löpartävling, utöver swimrun (där man ju springer en del) tror jag inte att jag sett honom i en löpartävling sedan Bergslagsleden ultra 2019, när han i kväll sprang hem en tredjeplats i den 2,7 kilometer långa löpartävlingen Söderhavet runt, som går just runt sjön Söderhavet, på stigar och ridstigar (och lite, lite asfalt och grusväg). Röjlers 16-årige skridskoadept Viktor Ehrnström var dock värst av alla och vann tävlingen – som har individuell start – på 10.02, tolv sekunder före Tisdagsklubbens Janne Werner på adnrapltasen och 24 före Röjler.
    Amanda Brunosson vann på damsidan med 12.36.
    Banrekorden är Michael Weldais 8.50 från 2021 och Marie Dasler 11.06 från 2023.

  • EM-start, Närkeseriepremiär, poängseriepremiär, PTV-premiär – och snart även Moto tour-premiär

    I morgon, redan 9.10 på morgonen svensk tid, går starten för EM i mountainbikeorientering – vilket också är starten på årets världscup, i Litauens huvudstad Vilnius. Med örebroaren Karin Gustafsson på startlinjen i det som är en masstart.
    Gustafsson är också en av initiativtagarna till nya Närkeserien i mountainbikeorientering, som hade premiär i Garphyttan i måndags där 34 cyklister (eller skriver man orienterare?) kom och körde: På långa banan vann Garphyttans Elin Doering och Hagabys Mathias Jansson med nästan 3,5 minuters respektive nästan fyra minuters marginal. Nästa deltävling körs i Ånnaboda den 7 juni.

    Dagen därpå, i går, var det premiär Milans poängtävlingar, och i skogarna runt Pershyttan vann Filip Dahlgren, gamle VM-tian som tog SM-guld i stafett med Hagaby i fjol, med nästan tre minuters marginal till klubbkompisen Samuel Andersson. Ja, det var faktiskt Hagaby på alla de fyra första platserna. Det är mixedtävling, men Almbys Sofie Bodin var enda dam på längsta banan. Milans Therese Korkeakoski var näst snabbast av alla, bakom klubbkompisen Edvin Lindh, på näst längsta banan.
    Nästa poängtävling springs i Ramshyttan på tisdag.

    I Karlskoga genomfördes samtidigt en träningstävling i sprintorientering som Rasmus Pettersson vann med över fem minuters marginal (med 17 minuters segrartid!). Det var en bra uppladdning för Djerflöparen inför dagens premiär i Park Tour Värmland i Grums, som han vann dubbelt – med drygt respektive knappt en halv minuts marginal till Tyrs Arvid Eriksson. PTV har bara en tävling (med två etapper) i Örebro län i år – i Karlskoga onsdagen den 13 augusti.

    Något fullt program för årets Moto tour, den lokala rullskidcupen, finns ännu inte. Men nu är det i varje fall klart att premiären kommer att köras nästa onsdag, den 28 maj, över tre varv på en 6,7 kilometer lång slinga i Fjugesta.


  • Favoritsegrar i Fjugesta, Gustafsson klar för EM och Örebrotalangen bröt nacken i cykelkrasch

    Jag prickade för en gångs skull in samtliga sex pallplaceringar inför Fjugestaloppet, i gårdagens blogginlägg: Örebro AIK:s Hanna Imhagen (20.14) vann mycket riktigt det återuppståndna femkilometersloppet närmast före Start-duon Petra Hanaeus (20.50) och Maria Nagle (21.59), och på herrsidan blev det precis som jag tippade Starts Per Enback (16.28) närmast före Tisdagsklubben-paret Simon Karlsson (16.38) och David Lundström (17.24). Där var det Tisdagsklubben även på fjärde och femte plats genom Oskar Leksell (17.50) och Oskar Hansson (18.11) medan Örebro AIK:s Daniel Wärnelid lade beslag på sista poäng i löparserien med tiden 18.32. På damsidan var det Tisdagsklubbens Wilma Wahlqvist (22.01), Tisarens 14-åring Idun Heidenreich Hjärtsjö (23.10) och IFK Noras Jenny Dollerup (23.28) som tog de sista poäng i serien.
    Imhagen tog i och med segern över totalledningen i serien, fem poäng före Hanaeus och Västerås Eva-Maj Erneby, medan Enback ökade ledningen på herrsidan från samma poäng men fler segrar än Karlsson till att vara en poäng före honom.
    Nästa deltävling är Hälleforsterrängen nästa lördag och Rallarrundan två dagar senare.

    Redan någon vecka sedan gick örebroaren Karin Gustafsson ut i sociala medier och berättade att hon blivit uttagen till ännu ett internationellt mästerskap i mountainbikeorientering, och på tisdags bekräftades det på Svenska orienteringsförbundets hemsida. Hon är en av fyra damer som tillsammans med tre herrar, fem juniorer och två ungdomar åkt till Litauen för EM som startar med långdistans redan på torsdag. Därefter väntar medeldsitans på fredag, sprint på lördag och stafett på söndag. Gustafssons främsta merit är en fjärdeplats från VM-stafetten i Falun 2022. Hon var 21:a i sprinten på VM i Bulgarien i fjol.

    Örebroaren Gustav Enhörning, 17, är en som jag skrivit för lite om här på bloggen, en mångfacetterad cyklist som i fjol tog JSM-silver i gravel, var femma på landsvägs-JSM och dubbel-sexa på JSM i mountainbike. Allt det skrev jag förvisso om, men jag missade när han fick göra landslagsdebut i , som till vardags kör för Svealand cycling team, i april fick göra landslagsdebut i juniorernas Paris–Roubaix (han tog sig i mål men var lite över maxtiden och fick ingen placering). Förra veckan var det dags för landslgasuppdrag nummer två, tjeckiska junior-etapploppet Course de la Paix, men där var olyckan framme redan på den första etappen mellan Litomerice och Ústek, skriver Enhörning på Instagram.
    ”En rätt så allvarlig krasch. Det blev ambulans till sjukhuset och sen vidare hem till den svenska akuten i Örebro. Fraktur på nacken och bruten näsa med mera”, skriver Enhörning på Instagram.

  • Fullspäckad löparvecka inleds med reinkarnerat Fjugestalopp – och proffscyklist satte FKT på Bergslagsleden

    I morgon är det äntligen dags för Fjugestaloppet igen. Tävlingen som fram till 2019 hade start och mål vid Sannabadet och där huvudklassen var ett femkilometerslopp på asfalt löptes senast 2019. 2020 och 2021 blev det coronainställt, 2022 inställt på grund av få deltagare och varken 2023 eller 2024 blev det något heller. Nu återuppstår tävlingen som ett terränglopp över fem kilometer, med start och mål på Bergavallen och på en femkilometersrunda som innehåller 750 meter asfalt, lite kolstybb, en del grusväg och resten gammal banvall och elljusspår.
    Det är den sjätte deltävling i Södra Svealands löparserie och hela 201 löpare är anmälda till femkilometersdistansen (dessutom ett gäng till motionsklassen på 2,1 kilometer). Bland dem märks Per Enback och Simon Karlsson, som väl lär gå en ny fajt längst fram (med fördel för Enback efter seger i korta terräng-DM och med tanke på Simons pers i halvmaraton-SM i lördags), tätt följda av David Lundström. På damsidan finns sådana som Hanna Imhagen, Petra Hanaeus och Maria Nagle i startlistan – men det går också att efteranmäla sig på plats.
    Tävlingen inleder en finfin löparvecka som fortsätter med Anders Björks gerillalopp Söderhavet runt på torsdag kväll, fortsätter med Hovsta backyard ultra på lördag (och söndag om tävlingen blir lång) och avslutas med trail-halvmaran Blue mountain trailrun i Ånnaboda och Grisrundan i Östansjö på söndag. Fyra riktigt fina lopp.

    Australiern Lachlan Morton, som var landsvägs-proffs 2011–2022 och bland annat körde Giro d’Italia och Vuelta a España, satte i lördags ett mäktigt FKT på mountainbike på Bergslagsleden, då han rakade av hela leden på 15 timmar och 20 minuter. Eller ”Bergslagsleden”, kanske vi ska skriva, eftersom det handlar om en modifierad version av leden, anpassad för cykelbarhet. Till exempel cyklade han genom både Kopparberg och Nora i stället för att hålla sig på leden utanför tätorterna, han cyklade grusvägen upp från Lockhyttan och in ovanför Rusakulan i stället för att köra på den knöliga delen av leden, och han åkte rätt ut och tog grusvägen hela vägen ned till E18 vid Lekhyttan i stället för att cykla leden över Dunderklintarna. Bland annat. Men just den här sträckningen används av mountainbikecyklister sedan tidigare, så det är ändå ett genuint FKT, om än inte på Bergslagsleden som vandrare och löpare känner den.
    Morton gjorde äventyret som den femte av totalt 15 stopp på sin Far beyond-resa, en Youtubeserie (även om det här avsnittet inte släppts ännu). Rekordförsöket var ursprungligen planerat till den 16 maj, men av någon anledning blev det tidigarelagt en vecka.
    På EF Pro cyclings hemsida berättar han om upplevelsen på leden:
    ”Det hade regnat natten före, så det var blött och in i helvete halt. Det var bara stenar och rötter utan grepp, en riktig vandringsled. Så de första timmarna var väldigt utmanande och gick riktigt långsamt. Det var svårt bara att hålla sig på cykeln, och jag fick kliva av och gå med cykeln en del. Men sedan började det sakta torka ut och efter de första 120 kilometerna blev det lite mer flyt, och jag kunde börja njuta mer av det. Första halvan kändes det som att det var jag mot leden och att den försökte döda mig, men under andra halvan kände jag att vi hade slutit fred.”
    ”Om man har mer tid på sig så skulle jag råda cyklister till att ta god tid på sig i stället. Det finns så många häftiga platser där man kan stanna och campa och njuta av den fridfulla skogscyklingen.”
    Mig veterligt har ingen cyklat hela Bergslagsleden, varken den här sträckningen eller den riktiga leden, i ett sträck tidigare. Bröderna Axel och Edvin Lindh gjorde ett försök under pandemin, men de hade begränsad tid på sig och klev av i Suttarboda.

  • Johansson tog karriärens första SM-guld, Thybeck och Eriksson vann JSM och massor av resultat från helgen

    Eftersom jag själv arrangerat backyard ultra i Laxå i helgen (mer om det nedan), och varit vaken typ dygnet runt, så är jag lite mosig i huvudet nu. Helgens enda blogginlägg får därmed bli lite kortare än normalt.
    ** Anton Johansson och Axel Thybeck tog SM-guld i medeldistans. Örebroaren Johansson, som tog EM-silver i medeldistans för tre år sedan men efter att ha blivit pappa nu gör en satsning i egen regi, utanför landslaget, mot sommarens VM är nu halvvägs där efter en briljant vårsäsong som på lördagen toppades med karriärens första SM-tecken, i de värmländska skogarna, 26 sekunder före tvåan Max Peter Bejmer och 99 sekunder före Martin Regborn som gjorde en halvminut- och en minutstor bom som blev skillnaden mellan kamp om guld och den tiondeplats han landade för.
    – Det är skönt att den fysiska formen är bra och då ska jag ha mer tid för att läsa kartan. Det är skönt att det är många bitar som är bra nu och det gäller att försöka fortsätta att rida på den vågen nu, säger Johansson till Svenska orienteringsförbundet apropå VM-testerna i Finland nästa helg.
    Hagabys Viktor Larsson var 36:a, Tisarens Gustav Hindér 40:e och KFUM Örebros sprintspecialist Jonatan Gustafsson 42:a.
    Andrea Svensson kom inte till start, så örebroaren Emma Ling blev enda länslöpare till start i A-finalen i damernas elitklass, där hon blev 33:a (just under tio minuter segrande Tove Alexandersson). Tisarens ex-landslagslöpare Josefin Tjernlund blev tvåa i B-finalen.
    Thybeck tog en favoritseger i yngsta juniorklassen, H18, där han hittade 15 sekunder jämfört med Attundas Edvin Johansson Liljegren till den näst sista kontrollen – och det var vad som skiljde de båda i mål medan trean var 83 sekunder bakom.
    Lillasyster Lovisa Thybeck (18:e i D18) och Tisarens Måns Bergqvist (30:e i äldre juniorklassen H20) var enda övriga länsjuniorer på topp 30, men både Tisarens Viggo Holmberg (H20) och Ella Kruse (D18) var 31:or. Men visst, räknar man eleverna på orienteringsgymnasiet i Hallsberg som länslöpare så blev det faktiskt ännu ett guld, till OK Tyrs Wilma Jonsson i D18 (hennes skol- och klubbkompis Izabella Ljungberg blev fyra i samma klass, tolv sekunder från medalj).
    I dag var det stafett-SM, och där var Hagaby inte ens nära att försvara fjolårets guld, inte minst på grund av att Jerker Lysell missade tävlingen (och Filip Dahlgren inte varit i samma fina slag i vår som i somras). Lysell-ersättare Viktor Larsson tappade nästan åtta minuter på täten på förstasträckan, och växlade först som 52:a. Dahlgren sprang upp laget till 22:a plats, men kunde från den positionen inte ta något på täten. Regborn sprang in ytterligare nio placeringar på sistasträckan och såg till att laget ändå blev 13:e i mål. Och bäst i länet: Jonatan Gustafsson gjorde en supersträcka på sista för KFUM Örebro och sprang upp laget från 30:e plats till placeringen bakom Hagaby, och Gustafsson sprang in 55 sekunder på Regborn. Tisaren var hade två lag före Hagaby efter första sträckan, men fick nöja sig med 29:e plats i mål, mindre än två minuter före Hagabys andralag.
    Josefin Tjernlund gjorde en kanonsträcka och såg till att Tisaren var tvåa efter första sträckan, bara bakom guldlaget IFK Göteborg. Men Lovisa Persson och Ellinor Tjernlund har inte riktigt den där superkapaciteten just nu, och laget tappade till en 14:e-plats, drygt 20 minuter bakom Göteborg och 14 från pallen.

    På hemmaplan gjorde SM att KFUM Örebros tävling Närkedubbeln inte hade särskilt många tävlanden i seniorklasserna. Hagabys Benita Månsson vann båda dagarna, Tisarens Jonathan Karlsson lördagens långdistans och Ravinens Hans Mård söndagens medeldistans. Framför allt utgjorde tävlingen deltävling två och tre i ÖLOF:s ungdomsserie där ingen kom till start i äldsta tjejklassen (D16) på hela helgen medan Milans Simon Marklund och Almbys Måns Dahlberg var snabbast i H16.

    Kumlabröderna Jacob och Jonathan Ahlsson körde dubbla tävlingar med sitt halvprofessionella cykelstall Motala AIF continental i Norge i helgen, och lördagens Sundvolden GP, ett lopp på UCI 2-nivå (fjärdenivån inom internationell cykel) hade en avslutning som passade Jonathan finfint: Rakt uppför med totalt 320 höjdmeter sista fem kilometerna. Jag vet inte hur situationen i tävlingen var inför klättringen, men i mål var Ahlsson i varje fall 21:a och bästa svensk, drygt tre minuter bakom segrande norrmannen Andreas Leknessund. I dag var Jonathan återigen bästa svensk (och bäst i teamet) men nu 33:a och drygt fyra minuter bakom täten i Ringerike GP.
    Inte heller Therese Fjordäng körde helgens deltävling i Sverigecupen, Lyngbyloppet, eftersom hon i stället valde att köra Örebrocyklisternas egen motionsklassikern Hjälmaren runt.
    Men i en numerärt svag damklass blev det ändå Örebrocyklisterna på pallen när Tilina Levin spurtade hem tredjeplatsen bakom Caroline Andreasson, CK Master, och Martin Nilsson, Bistro CC (alla fem var samlade in mot målet).
    I Sverigecupen i mountainbike, där det bjöds dubbla tävlingar i Göteborg i helgen, blev örebroaren Axel Lindh tolva i crosscountryloppet och åtta i varvloppet (David Stomberg 21:a respektive 18:e) medan succéjunioren Arvid Lindén inte kom till start.

    Varken Fanny Schulstad (som ju haft lite strul på slutet), Erica Lech (som haft det ett längre tag) eller Liduina van Sitteren (som inte heller verkar tävla så mycket just nu) kom till start i lördagens SM i halvmaraton i Stockholm, men Tisdagsklubbens Simon Karlsson fixade en 14:e-plats åt länet när han kom in på nya perset 1.07.44 i herrklassen. Det tar Karlsson från 17:e till femte plats i gamla Närke distriktet genom tiderna, bakom storheter som Martin Regborn, Mikael Abrahamsson, Patrik Johansson och Jörgen Mårtensson.
    Ologiskt nog avgjordes korta trail-SM, över 35 kilometer, samtidigt i Skövde, och där ställde Linus Wedin, 18, från Garphyttan (springandes för KFUM Örebro och Team Salomon) upp i elitklassen och slutade på 13:e plats, 17 minuter från medalj och 24 bakom överlägsna segraren Martin Nilsson, IFK Umeå. Inte heller i den tävlingen hittar jag några länslöpare på damsidan.

    KFUM Örebros friidrottslag hängde på damsidan med viss marginal kvar i SM-kval-division (den näst högsta divisionen) i friidrottens seriesystem när årets tävling avgjordes i det (men de var långt ifrån att ta sig till lag-SM-finalen) medan klubben herrar fick kämpa hela vägen för att undvika nedflyttning.
    Men det var trots snarare än tack vare löparna – bara Henrik Franzén, som var nära segern på 800 meter med 2.01,81, hade sin Mölndalslöpare bakom sig av herrarna i KFUM:s lag. Jack Karlsson (4.08,67 på 1 500 meter) blev trea i sin gren, Axel Sandberg (14.08,68) femma i sin och Lucas Asplund (11.33,42 på 3 000 meter hinder) sexa.
    På damsidan var Rebecca Strid (elva år, snart elva och ett halvt) viktiga poäng när hon blev fyra på 800 meter med perset 2.40,76 och i övrigt matchade KFUM ”veteraner” som 18-åriga Wera Falk (5 000 på 23.40,98 för en femteplats), 16-åriga Hannah Stenfält (sexapå 1 500 meter med 7.04,73 och 20-åriga Johanna Berg (femma på 3 000 meter hinder med 13.09,75.
    Malmös damer och Hammarbys herrar gick till lag-SM-finalen, Motalas damer och Mölndals herrar ramlade ned i division 1.

    I långa SM (eller ”SM i standardbana”, som det heter) i hinderbanelöpning (OCR) tog Vintrosas Folke Eriksson ännu ett JSM-guld, och sin vana trogen krossade han de svenska konkurrenterna (nu vann han med över tolv minuters marginal med en segertid på knappt 77 minuter. Om banan var helt identisk – det är jag inte hundra på – så hade hans tid räckt till en fjärdeplats i elitklassen. Ex-örebroarna Martin och Sara Bäckström vann herr- och damklasserna. Siri Englund kom inte till start – hon sprang (och vann) i stället Tough viking på Stockholm stadion, även det i utklassningsstil (nästan fyra minuter före tvåan Adna Tahirovic, Norge, med 43 minuters segrartid).

    På hemmaplan avgjordes dels den frontyard-inspirerade tävlingen Sommarro snabbare i Örebro, där det precis som 2022 och 2023 tog slut efter 15 varv (i fjol klarade André Rangelind 16 varv, alltså 2,6-kilometersslingan på tio minuter efter att dessförinnan ha sprungit 39 kilometer på beskedliga 4,5 timmar). Nu var det bara Magnus Rendahl från Stora Mellösa som klarade varvet, med 16 sekunders marginal, men han behövde inte ge sig ut på nästa eftersom ingen av de andra fyra som klarade 14:e varvet tog sig runt det 15:e under elva minuter (örebroaren Peter Almroth var närmast med 11.52 medan tungt meriterade ultralöparen Frida Södermark från Linköping vann damkalssen med 12.08 där). Kumlas Tilde Malmo hade åkt av på varvet innan, som näst bästa dam, och Amanda Brunosson hann inte runt varv 13.
    Och så var det ultratävlingen som jag var med och arrangerade: Första upplagan av Porlahälsan backyard ultra. Med tre löpare som hade gjort över 30 varv tidigare var det upplagt för en riktig gastkramning, men när alla andra hade kastat in handduken efter uppnådda mål redan vid 15 varv (örebroarna Nicklas Jander och Arvid Odencrantz och karlskogingen Stijn Gertzen sa tack då) så började karlskogingen Leonora Johnson att känna sig färdig (hon klev av varvet efter, med 16 gjorda, som bästa dam) och fem varv senare kände också hennes sambo Filip Andersson sig nöjd. Så ensam kvar ut på 22:a varvet fanns Strömstad LK:s Markus Åhman, som fick ta ett ärevarv och komma i mål som vinnare men utan det nya pers han drömt om (persa stort gjorde däremot hans tolvåriga son Filip Åhrman som överträffade sig själv med sju varv och blev ultralöpare med 46,9 kilometer).
    I Örebro parkrun var Petra Hanaeus (20.25) och David Glader (17.06) snabbast runt femkilometersslingan.

  • Regborn och Johansson vann sina kvalheat på medeldistans-SM

    Örebroarna och förhandsfavoriterna Martin Regborn (regerande världsmästare och Europamästare i sprint respektive sprintstafett och tidigare Europamästare i långdistnas) och Anton Johansson (tidigare EM-silvermedaljör i medeldistans) vann sina kvalheat när SM-helgen i Värmland i dag inleddes med kval till lördagens medeldistans.
    – Bra orientering mestadels. På slutet var jag lite för bekväm och läste in slutet lite för tidigt. Jag blev stående i en sluttning och kliade mig lite i huvudet, men det löste sig ganska fort. Jag trodde att det skulle vara lite sämre sikt. Det var väldigt öppet och fint på stora delar av banan. Men några luriga kontroller i det gröna var det, säger Johansson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
    Stora skrällen var att femfaldige världsmästaren Gustav Bergman råkade springa förbi sista kontrollen och därmed diskades.
    På damsidan tog sig Andrea Svensson, som varit stark under våren, vidare till final, men hon var över fem minuter bakom heatsegraren Johanna Ridefelt – och alla klubbkompisarna i Tisaren åkte ut. Örebroaren Emma Ling (IKHP) var enda andra länslöparen vidare på damsidan.
    Tisarens Josefin Tjernlund drog det kortare strået, missade final med futtiga tre sekunders marginal. Örebroaren Ida Hylander (Nyköpings OK) var också mindre än en minut från A-final.
    På herrsidan tog sig förutom Regborn och Johansson också regerande sprintstafett-Europamästaren (och dubbla VM-bronsmedaljören) Jonatan Gustafsson (KFUM Örebro), Viktor Larsson (Hagaby) och Gustav Hindér (Tisaren) som tog sista platsen i sitt kvalheat med åtta sekunders marginal.
    Tisarens Fredrik Glännefors, som leder swedish leagues U23-cupen, missade final med 29 sekunder och får därmed inte med sig några stora poäng i cupen (om några alls, jag är inte riktigt säker på hur serien fungerar). Även hans klubbkompis Johan Aronsson var mindre än minuten från final.
    På juniorsidan gick två syskon Thybeck succé: Lovisa gick som förstaårsjunior vidare till A-final i D18-klassen, och var mindre än 1,5 minuter från andraplatsen i sitt heat. Och storebror Axel, som gör andra året i samma klass (H18), vann sitt kvalheat med över två minuters marginal och får gälla som förhandsfavorit inför morgondagens final (ingen vann något annat heat med mer än en minut). Dessutom är KFUM Örebros Ella Kruse (D18) och Almbys Sixten Widmark (H18) vidare till final i sina klasser.

  • Dags för orienterings-SM – med chans på VM-uttagning (och här är hetaste namnen i PBU)

    Efter ultralånga SM och natt-SM är det i helgen dags för två betydligt tyngre discipliner i orienteringens digra utbud av svenska mästerskap: Medeldistans (kval fredag, final lördag) och stafett (söndag). Tävlingarna avgörs i den värmländska skogen, fågelvägen ungefär mitt emellan Forshaga och Storfors, men i Karlstadsklubben OK Tyrs regi.
    Totalt 859 namn finns i startlistan till morgondagens kval, 135 i damelitklassen och 237 (!) herrelitklassen. Damerna är indelade i fyra heat där tio från varje går till lördagens final, herrarna i sex heat där de sju bästa från varje avancerar. Det är för många länslöpare på plats för att rabbla upp alla namn, men några att hålla koll på är Martin Regborn, Andrea Svensson, Anton Johansson, Jonatan Gustafsson, Jerker Lysell och Josefin Tjernlund (alla med landslags- och mästerskapsrutin, vilket för övrigt även Lilian Forsgren och Ellinor Tjernlund har, även om de förväntas få det svårt att nå lördagens finaler den här gången). Lindebygdens Axel Thybeck blir intressant att följa efter segern just på medeldistans i swedish league-tävlingen förra veckan (ja, medeldistans-SM ingår förstås också i swedish league/elitserien i orientering). Tisarens Fredrik Glännefors leder swedish leagues U23-cup så här långt – och det med god marginal. Viktigt för hans del först och främst att ta sig till lördagens final, han går i ett kvalheat där han möter löpare som Emil Svensk, August Mollén och Joey Hadorn (men den dubble världsmästaren från Schweiz är inte behörig att ta SM-medaljer, och kvalificerar sig sådana löpare till finalen blir det extraplatser till de som är SM-löpare).
    En stark krydda för SM-medeldistansen är att det är en viktig observationstävling för världscupen i Idre (och kommer man inte med dit lär man inte spring VM i Finland).
    En örebroare har redan gjort ett starkt intryck på landslagsledningen.
    – Anton Johansson gjorde ju ett väldigt imponerade lopp på swedish league i Linköping. Nu var det inte en uttagningstävling men jättekul att se att han håller så hög nivå, säger Strand om EM-silvermedaljören från 2022, som satsar utanför landslaget i år, säger landslagstränaren Lina Strand till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
    Truppen till Idre tas ut efter nästa helgs VM-tester i Finland, då också en första VM-uttagning sker. En eventuell komplettering av VM-truppen sker efter världscupen i Idre 19–21 juni.

    På lördag är det dags för premiär för Porlahälsan backyard ultra i Laxå, en tävling som jag är med och arrangerar och som nästa år har VM-kvalstatus (vinnaren där får en plats i det svenska VM-laget). Till årets tävling är 26 löpare anmälda (det går att dyka upp och anmäla sig på lördag morgon om man vill) och de mest meriterade namnen är utan tvekan Filip Andersson (som gjorde 37 timmar/varv när han blev trea i Vinkbo backyard ultra i Karlskoga 2023, en tävling som han dessförinnan vann fyra år i rad), hans sambo Leonora Johnson (som sprang 32 timmar i lag-VM för Sverige 2020) och Markus Åhrman från Strömstad som gjorde 31 timmar som tvåa i Lur backyard ultra i fjol. Ytterilgare två löpare har sprungit i minst ett dygn tidigare, så förhoppningsvis kan vi se fram emot en lång helg i elljusspåret i Laxå.

  • Fahlin startade men tvingades bryta med smärta: ”Framför allt i höften”

    Emilia Fahlin tillbringade natten på sjukhus, tog sig sedan ändå till starten i dagens etapp i Spanien runt, men valde att avbryta runt halvvägs. Smärtan från kraschen i går gjorde att det inte gick att fortsätta.
    – Jag har varit på sjukhus hela natten, fram till halv fem, för att försöka kolla upp det man kan. Bilderna de tog var ganska dåliga, de visade att det inte är någon stor fraktur men det skulle fortfarande kunna vara en spricka i någon del av benet. Det gör man ingenting åt, utan smärtan avgör hur mycket man klarar av, sa Örebrocyklisten till SVT tidigare under onsdagen, i en intervju där hon också berättade om själva kraschen i går:
    – Det var en jäkla smäll, det är framför allt i höften jag har ont. Jag blev mest förvånad, jag hann inte fatta vad som hände. Helt plötsligt försvinner cykeln framför mig och dyker ner i asfalten. Det var från en sekund till en annan. Direkt när man landar hinner man ju vända sig om och titta på resten av klungan som kommer och ska köra där man ligger, det är ingen jättekul position att vara i. Sen känner jag ju att jag har så jäkla ont i kroppen. Det tog en stund att känna sig okej nog att ställa sig upp.
    Anna van der Breggen (Nederländerna/Team SD Worx) vann dagens etapp, hennes första världstourseger efter comebacken – hon lade av efter 2021-säsongen men återvände i våras – kom efter en solo-attack med knappt sju kilometer kvar som höll till seger tolv sekunder före de 18 närmast bakom. Segern tog henn upp till andraplats i sammandraget, fyra sekunder bakom lagkompisen och landsmannen Femke Gerritse. Ingen av Fahlins lagkompisar hängde med i de två främsta klungorna, i stället var Valentina Cavallar först av dem på 51:a plats, nästan två minuter bakom van der Breggen. I sammandraget har laget, som nu är decimerat till fem man, Titia Ryo högst upp på 51:a plats.
    Det är förstås osäkert när Fahlin kommer kunna tävla igen, men nästa race hon är preliminärt anmäld till är Tour of Norway, en tvådagarstävling på UCI 1-nivå (tredjenivån bakom världstouren och protouren) som avgörs 31 maj–1 juni.

  • Otäck krasch för Fahlin i Spanien – och Frih avslutade collegekarriären

    Tredje etappen i Spanien runt slutade med en otäck krasch för Emilia Fahlin. Eller ”slutade”, förresten. Det var fem mil kvar till mål och hon tog sig upp på cykeln igen och krigade sig dit, trots att hon såg ut att ha riktigt ont och blev rejält uppskrapad på hela vänstra sidan av kroppen. Det var svårt att riktigt uppfatta vad som hände av tv-bilderna, men enligt uppgift ska hon och en annan cyklist (som såg ut att komma bakifrån och överraskad Fahlin, men själv klara sig helt oskadd) ha krokat ihop sina styren. Fahlin tappade helt kontrollen och flög in i klungan och ned i asfalten, och där blev hon otäckt rammad och överkörd av en annan cyklist när hon låg ned, och det blev riktigt tumult.
    Ingen stannade och väntade in henne, och hon fick cykla de fem sista milen helt solo, och kom i mål 8,5 minuter bakom täten.
    Det återstår att se om hon känner sig tillräckligt hel och fräsch för att komma till start i morgon, då det väntar en 112 kilometer lång etapp med en rejält bitig stigning på första halvan.
    I dag vann Femke Gerritse (Nederlädnerna/Team SD Worx) en spurtduell mot gårdagssegraren och cykellegendaren Marianne Vos (Nederländerna/Team Visma), och de båda är också etta och tvåa i sammandraget (men det lär ändras när vi kommer till första bergsetappen på torsdag). Fahlins stall Arkea-B&B hotels hade nederländska Maaike Coljé i en lång utbrytning i dag, men i spurten fick de nöja sig med en 22:a-plats genom franska Maurène Trégouët. Österriksika Valentina Cavallar kunde inte bita sig fast i tätgruppen och tappade nästan fyra minuter i dag, och därmed kan Arkea ge upp alla förhoppningar om att framskjutna placeringar i sammandraget där Cavallar – som de skulle köra för – nu är över 5,5 minuter från täten. Unga fransmannen Titia Ryo är förvisso bara 61 sekunder från tät på sin 59:e-plats, men inte ett kort att satsa på. I dag tappade laget dessutom en hjälpryttare i Laura Asencio, som tvingades bryta efter en krasch och fördes till sjukhus med befarat nyckelbensbrott och smärta i vänsterarmen.

    I lördags avslutade Klara Frih sin löparkarriär på college med en tolfteplats, av 32 startande, i Oxy invitational i Los Angeles. Tiden, 2.14,49, var dock inte vad hon hoppats på – och överlag har Askersundslöparen inte fått det att lossna under den här fjärde och sista våren på Saint Mary’s college. Hon gjorde 2.10,93 för två år sedan (och 2.13,66 redan som 15-åring 2017) men har i vinter fått nöja sig med 2.13,11 som bästa resultat, i mitten av mars.
    ”Jag är så tacksam för alla fina lagkamrater jag har runt omkring mig. Resultatmässigt har säsongen inte blivit som jag hoppats, vilket har varit lite frustrerande. Men jag njuter verkligen av tiden med laget och allt jag får vara med om”, skriver hon på instagram.
    Det återstår att se om Frih kommer hem och gör en riktig utomhussäsong i Sverige för första gången sedan 2021. Just nu är hon sexa på den svenska årsbästalistan.