• Regborn tog dubbla brons på terräng-NM (räcker det för en EM-plats?) – och så ser möjligheten ut för Rosdahl att få en EM-biljett

    I fjol debuterade Martin Regborn på nordiska mästerskapen i terränglöpning med en elfteplats. I dag, i finska Vantaa, visade han att han lärt sig läxan (inte vara uppe och trycka för mycket i början utan i stället spara så mycket som möjligt på krafterna) när han tog hem NM-bronset efter en rafflade duell med orienteringskompisen Kasper Fosser den sista kilometern.
    Halvvägs genom det 7,5 kilometer långa loppet var fortfarande 14 av 18 löpare tillsammans i klungan, men sedan trissades tempot upp allt eftersom och ut på det sista 1,5-kilometersvarvet var de bara fyra kvar: Danskarna Joel Ibler Lillesø och Jacob S Simonsen, Fosser och Regborn. Först fick Simonsen, som tagit nio guld i danska mästerskapen (på distanser från 5 000 meter till maraton), vika ned sig. Sedan fick Ibler Lillesø (en 20-årig jättetalang som tog U22-EM-guld på 5 000 meter redan som 18-åring, 2022, och nu har ett pers på den distansen på 13.22) en liten lucka i täten och kontrollerade till seger på 22.23 över de 7,5 kilometerna terräng (2.59 i snitt per kilometer). Och sedan återstod en orienteringsduell mellan trefaldige världsmästaren Kasper Fosser (som vann totala världscupen i år) och regerande sprintvärldsmästaren Martin Regborn (som var tvåa i totala världscupen i år). Även den här gången var Fosser lite, lite för vass för Regborn och via en långspurt tog norrmannen silvret på 22.26, två sekunder före Regborn. Simonsen hade i det läget släppt nästan tio sekunder på duon och gick i mål som fyra på 22.37.
    ”Riktigt nöjd med loppet! Kände mig stark hela vägen. Tacksamt att hänga på i rygg på danskarna som drog i ett hårt och jämnt tempo hela vägen. Lite surt att Kasper Fosser smet om på slutet men kul med två orienterare på pallen!”, skriver Regborn – som inte verkar ha blivit intervjuad någonstans efter tävlingen (jag var ledig i dag) – på Strava.
    Även i lagtävlingen blev det – precis som i fjol – en bronsmedalj för Regborn, ihop med Axel Djurberg på åttonde och Jesper Sandberg på tolfte plats (Oscar Claesson blev 14:e, men bara de tre bästa räknas i laget). 23 placeringspoäng toppades av Danmark på tio (de hade Andreas Bock Bjørnsen på femteplatsen som tredjelänk) och Norge på 18. Finland slog Island med minsta möjliga marginal om fjärdeplatsen.
    Det återstår att se om den här insatsen var nog för att Regborn ska bli uttagen till terräng-EM i turkiska Antalya den 8 december. Dit är Andreas Almgren hittills uttagen som enda svenska löpare i seniorklass. ”Ambitionen är att ha ett brett deltagande, men uttagning grundar sig på individuell topp-25-nivå i Europa”, skriver förbundet på sin hemsida. Räcker resultatet på NM kommer det troligtvis att offentliggöras redan på tisdag eller onsdag, men sista dag för uttagning är inte förrän den 26 november.

    Apropå uttagningar kan nämnas att kvaltiderna till landsvägs-EM i Bryssel i april har släppts – och för Linus Rosdahl ser det vid en första check väldigt positivt ut eftersom Sverige har sex platser per distans och kvaltiden på maraton är 2.12.30 (och den Örebrofostrade löparen har i år gjort 2.11.30 för en femteplats på svenska årsbästalistan, som fyra av de som får representera Sverige i internatioenlla sammanhang). Men ett problem för Rosdahl – som missade friidrotts-EM i somras med liten marginal, på samma resultat (2.11 på maran krävdes för att få springa halvmaran på EM; alternativ sub 2.13 för att få ett lag om två andra klarat kvalgränsen, men det var det bara en som gjort) – är att han satte den tiden redan den 18 februari, tolv dagar innan kvalperiodens start den 1 mars. Så han lär behöva göra om det (eller i varje fall kuta in 2.12.30, alltså) i Valencia marathon den 1 december – om Valencia marathon blir av efter den stora översvämningskatastrofen i staden och omgivningarna. Något beslut är ännu inte taget. Mer att se fram emot där, om loppet blir av, är möjliga Närkrekordförsök av både Fanny Schulstad och Simon Karlsson.
    Om det inte blir någon mara i Valencia skulle Rosdahl så klart kunna vara en viktig pusselbit i ett svenskt lag på terräng-EM – han har massor av meriter från terrängen, bland annat ett SM-brons och dubbla pallplatser på Lidingöloppet senaste åren.

  • Örebro parkrun firade 300 – med samma vinnare som i premiären (och dags för femte upplagan av extremloppet i Storstenshöjden)

    Det är väldigt, väldigt tunt med konditionsidrottstävlingar i länet i helgen. Men tacksam nog passade Örebro parkrun då på att fira 300 upplagor på lördagen. Det gratis femkilometersloppet som om inte vädret sätter stopp (ishalka/djupsnö/extrema minusgrader) avgörs varje lördagsmorgon vid gamla Oljehamnen, på en naturskön femkilometersrunda vid Rynningeviken, startades av några eldsjälar i april 2017, men ett långt pandemiuppehåll (internationella regler, alla parkrun-tävlingar i hela världens sattes på paus) gjorde att den 300:e upplagan dröjde tills nu.
    De där faktorerna – obefintlig konkurrens av andra tävlingar och ett jubileum – gjorde att dagens upplaga lockade fler löpare än på över fem år: 117 stycken.
    Redan klara långloppscupen-vinnaren Per Arvidsson var snabbast i den allra första upplagan för drygt 7,5 år sedan och så även i dag. Den gången sprang han på 18.00, i dag på 17.17 – tangerat nästpers (perset är 17.07 från november 2021 – vilket faktiskt var senaste gången Arvidsson sprang parkrun; total har han ställt upp 16 gånger och varit snabbast tio). Marginalen till näst snabbaste löparen var större den här gången också – 17 i stället för 15 sekunder. Orienteraren Erik Berzell, som gjorde parkrundebbut i dag, knep den position på 17.32, och även tredje snabbaste löparen Oskar Hansson, KFUM Örebro, var under 18 minuter med två sekunders marginal).
    På damsidan var det ännu tajtare, och möjligen hetsade Frida Hedlund och Molly Angermayr, 17, varandra, för båda slog parkrunpers (ja, för Hedlund som var snabbast av alla var det faktiskt första gången hon sprang) med 22.43 respektive 22.52. Malin Wong som var tredje snabbast var också med för första gången och gick under 24 minuter (23.52).

    I vintras det bara (”bara”?) en löpare som klarade Storstenshöjden 50 miles. ”82 kilometer, 5 400 höjdmeter, omväxlande is och djup snö och otroligt knagligt och nästan helt obanat och inte en platt meter”, skrev jag här på bloggen och lyften på hatten åt Yann Hellman som klarade vansinnet på 23 timmar och fem minuter (ingen av de övriga 24 startande – varav flera mycket meriterade ultralöpare – tog sig längre än halvvägs; mindre än hälften kom ens så långt).
    Nu är det klart att det blir en ny upplaga av loppet i vinter, Men då över den något lite snällare distnasen 63 kilometer/4 050 höjdmeter (så vi kanske får kalla den Storstenshöjden 40 miles?). Alltså tre i stället för fyra varv på samma (möjligen lätt modifierade) bana. Tävlignen kommer äga rum – eller i varje fall starta – den 28 december, 8.00 på morgonen. Och som vanligt är det Rickard Ahlberg, som skapat den hopplöst svåra banan i terrängen runt Storstenshöjdens södra backen, som står för arrangemanget (som är mycket spartanskt, man anmäler sig och sedan åker man upp och springer och sedan gör Rickard en resultatlista utifrån tiderna löparna anger, typ).
    Upplagan i december i år blir den fjärde av Storstenshöjden 100 miles/Storstenshöjden 50 miles/Skogsultra Storstenshöjden eller vad tävlingen nu kallas. Den första avgjordes vintern 2000/21, därefter har det sprungits sommaren 2021, sommaren 2022 och vintern 2023/24.

  • Så följer du Regborn i terräng-NM – och syskonduell i kampen om Älgen

    På söndag – tror att jag tidigare felaktigt skrivit på lördag – avgörs de nordiska mästerskapen i terränglöpning i finska Vantaa, för andra året i rad med örebroaren Martin Regborn, som i somras blev världsmästare i orientering, på startlinjen. Tävlingen startar 10.15, svensk tid, och nu har den kompletta startlistan kommit.
    Sedan den ursprungliga truppen presenterades har Sverige adderat Upsala IF:s Jesper Sandberg, som för bara ett år sedan bytte fotbollskarriären (där han som högst spelade i allsvenska Sirius akademilag och i division 3 på seniorsidan) mot en satsning på löpningen där han blev nia respektive tolva på de båda distanserna på terräng-SM men framför allt vann M22-SM (den äldre juniorklassen som avgjordes som en del av det långa seniorloppet).
    Norge har strukit Simen Halle och kommer liksom Sverige och Danmark till start med fyra man (varav en är tidigare Europamästaren i terränglöpning, Filip Ingebrigtsen, och en är regerande världscupsegraren i orientering, Kasper Fosser), Island har presenterat sitt tremannalag och en finsk klubblöpare (Otto Kaario) verkar också vara klar för att delta i loppet som därmed kommer ha 20 startande:
    Sverige: Martin Regborn, KFUM Örebro, Axel Djurberg, Hässelby SK, Oscar Claesson, IKHP Huskvarna, Jesper Sandberg, Upsala IF.
    Norge: Kasper Fosser, IL Heming, Eivind Øygard, Jølster IL, Mads Orø Olsen, Ringerike FIK, Filip Ingebrigtsen, Sandnes IL.
    Danmark: Joel Ibler Lillesø, BAC, Jacob S Simonsen, AGF Atletik, Andreas Bock Bjørnsen, AGF Atletik, Elliot Smith-Rasmussen, Odense Atletik.
    Finland: Mikko Kauppinen, Vieremän Koitto, Niko Putkinen, Lahden Ahkera, Julius Taskinen, Lappeenrannan Urheilu-Miehet. Plus Otto Kaario, Jyväskylän Kenttäurheilijat, som springer utom tävlan.
    Island: Baldvin Magnússon, UFA, Arnar Pétursson, Breidablik, Stefán Kári Smárason, Breidablik.
    Distansen är i år kortad från nio till 7,5 kilometer. 1,5-kilometersvarvet innehåller inte bara gräs utan också lite grusväg, och totalt 35 höjdmeter där de flesta är fördelade på två bitiga stigningar som följer på varandra mitt på varvet. Totalt blir det alltså fem varv och 175 höjdmeter. Det verkar inte bli någon tv-produktion, men liveresultat utlovas här.
    Veteran-NM i terränglöpning, som avgörs samtidigt, verkar inte locka en enda löpare från andra länder än Finland.

    I går avgjordes Almby IK:s prestigefyllda (och mest interna) sprintorienteringscup ”Älgen”, en tävling med heat- och handikappsystem där sex löpare efter en del turer avgjordes en final där Julia Vestman, 15, sprang ikapp handikappet och besegrade sin två år yngre syster Ebba med sju sekunder för att ta hem det prestigefyllda vandringspriset som är just en älgstatyett. Sofie Bodin blev trea och Adam Montén bästa herrlöpare på fjärdeplatsen, 51 respektive 63 sekunder bakom.

  • Fröviloppet flyttar till våren trots årets succé – här är senaste nytt i löparkalendern 2025

    Tävlingskalendern för 2025 fylls nu på i allt snabbare takt. Jag skrev för tre veckor sedan om Kumla stadsloppet, Blodomloppet, Svartåloppet och Tarstaborgsrundan, och nu kan man fylla på med Örebro AIK halvmaraton, Hälleforsterrängen, Rallarrundan, Fröviloppet, Gallaberget trailrun, ÖAIK:s öppna klubbmästerskap över tio kilometer terränglöpning, Dalenrundan, Stripastafetten, Östansjöloppet, Kilsbergsleden, Lucialoppet och Sylvesterloppet.
    Det sistnämnda avgörs förstås alltid på nyårsafton och åtta av de elva andra flyttar bara en dag (på grund av att det är 365 dagar på ett år och inte 364) medan Rallarrundan och Östansjöloppet flyttar en vecka åt samma håll: Rallarrundan från första måndagen i juni till sista måndagen i maj (från vecka 23 till vecka 22) och avgörs 2025 den 26 maj, och Östansjöloppet från
    Rallarrundan, Östansjöloppet från första lördagen i september till sista lördagen i augusti (från vecka 36 till vecka 35).
    Fröviloppet, som återstartade i år och lockade ett fint startfält, är enda tävlingen som helt byter datum och flyttar från hösten (lördagen den 21 september i år, dagen innan Tarstaborgsrundan) till våren, lördagen den 7 juni (pingstafton). Det är en helg som var ”ledig” ur ett länsperspektiv i år, det avgjordes inga tävlingar första helgen i juni i år.
    Fler datum lär tillkomma inom kort, och programmet för långloppscupen (som byter namn till Södra Svealands löparserie) lär heller inte dröja.

    Allt ovan handlar om lopp som sökt och fått sanktion från Svenska friidrottsförbundet. Bekräftat är nu också att Blue mountain trailrun, där jag är en av arrangörerna, kommer att genomföra sin tredje upplaga den 18 maj 2025 (alltså dagen efter Göteborgsvarvet). Det skriver arrangörerna på sin hemsida. I år var loppet en del av den nationella trailtouren, men så verkar inte bli fallet nästa år.

  • Här är Petterssons nya titel – klubbmästare i nattorientering

    På tisdagskvällen avgjordes Tisarens klubbmästerskap i nattorientering med start och mål vid klubbstugan i Hallsberg. På damsidan vann tidigare landslagslöparen Lilian Forsgren en tät duell med Lovisa Persson med 79 sekunders marginal medan höst-sensationen Valter Pettersson var snabbaste herrlöpare med över sju minuters marginal till Oskar Andrén (som sprang EM i fjol), som fortsätter smyga sig tillbaka efter sin lårskada.
    OK Linnés Elsa Hedin (som går i fyran på orienteringsgymnasiet i Hallsberg) var dock snabbaste dam, drygt tre minuter före Forsgren. Men hon fanns förstås inte med i jakten på KM-medaljerna. Och på samma sätt var OK Tyrs Anton Jonsson (som går i trean på på Alléskolan) näst snabbast på herrsidan, 5,5 minuter bakom Pettersson.
    KM-guldet var Petterssons andra för året (han vann medeldistans för några veckor sedan). Johan Aronsson vann de två andra (långdistans och sprint), medan det på damsidan har varit fyra olika klubbmästare i år i Forsgren, Persson (långdistans), Anna Hallmén (medeldistans) och Seline Sannwald (sprint).
    Måns Bergqvist vann herrjuniorernas klass. Några damjuniorer kom inte till start, men Moa Pettersson vann äldsta ungdomsklassen.
    I morgon, torsdag, är det dags för ”Älgen”, Almby IK:s prestigefyllda nattsprintcup med heat och handikappsystem. I fjol tog Alvin Isenström hem A-finalen minuten före Anders Lindkvist och Sixten Widmark. De två förstnämnda är anmälda i år också.

  • Frihs college femma – vidare till regionsmästerskapen (och portugisisk VM-löpare sprang hem tredjeplats åt Hagaby)

    Det blev en femteplats för Askersundslöparen Klara Frihs Saint Mary’s när conference-mästerskapen i terränglöpning, där nio collegelag från Kalifornien, Oregon och Washington gjorde upp i en ESPN-livesänd tävling på golfbanan Micke Grove links i Lodi, strax utanför Stockton, på lördagen. Frih var tredje snabbast av lagets tio löpare (fem bästa räknas i lagtävlingen) och tog en 43:e-plats totalt med tiden 22.05,8 över sex kilometer. Rosina Machu vann på 19.45,3, och hennes Gonzaga university tog också hem lagtävlingen. Ingen annan löpare var under 20 minuter, bara 20 var under 21.
    En femteplats i lagtävlingen, som är det viktiga i de här sammanhangen, var bättre än förväntat för St Marys, som nu går vidare till de regionala mästerskapen som avgörs på Colfax golf course uppe i delstaten Washington fredagen den 15 november. Det blir tredje året i rad som Frih får springa de tävlingarna. De nationella mästerskapen avgörs den i Madison, Wisconsin, den 23 november, men dit bör Saint Mary’s inte ha någon chans att ta sig.
    Frih är egentligen 800-meterslöpare och går sista året på college.

    I övrigt var det en rätt lugn söndag i konditionsidrottsbranschen i länet. Men från gårdagen kan noteras att Tisarens Johan Aronsson och Daniel Forsgren blev tvåa i långdistans-orienteringen Lången utanför Karlstad (fem sekudner skiljde dem över nästan två timmars tävlingstid), med João Magalhães, som tydligen tävlar för Hagaby nu (det hade jag missat; på VM i somras var han 102:a man i kvalet till knockoutsprinten), på tredjeplatsen, ytterligare 20 sekunder bakom. Lovisa Persson fyra på damsidan, kvarten bakom segraren Erika Källvik Leufvén, IFK Göteborg. I dag följdes det hela upp med medeldistansen Korten, men då var uppslutningen av älänslöpare sämre. Källvik Leufvén vann igen på damsidan (där Alléskolans Emma Ling var trea, 2,5 minuter bakom) medan gamle världsmästaren Magne Dæhli vann på herrsidan, drygt sex minuter före Djerfs Rasmus Pettersson som var bäste länslöpare.

  • Arvidsson vann Kilsbergsleden – och långloppscupen (och Lech upp i ledning; Brunosson imponerade på Kullamannen)

    För Per Arvidsson var det enkla förutsättningar inför Kilsbergsleden på lördagen. Seger skulle innebär att IF Start-löparen skrev historia som den förste att vinna cupen sex gånger i rad (och den andre att vinna sex gånger över huvud taget). Och så blev det. Han lämnade Tisdagsklubbens Simon Karlsson bakom sig och vann med 66 sekunders marginal, 48.34 mot 49.40 över det 14,4 kilometer långa terrängloppet i Karlslundsspåret.
    Klart därmed också att Karlsson blir tvåa i cupen och att Jonas Nilsson, Örebro AIK, som inte kom till start i dag blir trea i sammandraget. Trea i dag var Örebroorienteraren Erik Berzell, som tävlar för Stockholmsklubben Järla och därför inte kan ta poäng i cupen, på 50.47 medan Örebro AIK:s Simon Schagerström blev fyra på 50.57. Poäng i cupen tog också Tisdagsklubbens David Lundström (51.34), KFUM Örebros Axel Sandberg (52.17) och Örebro AIK:s Daniel Wärnelid (54.13).
    Erica Lech efteranmälde sig och tog genom en övertygande seger – med över tre minuters marginal (56.34 mot 59.53 för tvåan Emma Reinhed Liljeqvist) – också över ledningen i cupen. Men på damsidan är inget klart inför Lucialoppet i Vretstorp drygt en månad. Lech, som vann cupen 2012 och 2022 har 45 poäng, men Reinhed Liljeqvist går om om hon vinner Lucialoppet (om Lech inte är topp sex) och exakt samma förutsättningar gäller för Petra Hanaeus, den regerande mästaren från IF Start som var anmäld i dag men inte kom till start. Örebro AIK:s Hanna Imhagen och Julia Johnson blev trea respektive fyra på 1.03.55 och 1.06.52. Örebroaren Sara Leksell, som tävlar för Umara SC och därför inte kan få poäng i cupen, blev femma på 1.07.35 varför Örebro AIK-duon Iva Fragré och Lotta Milton Frykholm i stället tog hand om de sista cuppoängen på 1.09.35 respektive 1.13.40.
    Föreningscupen är sedan länge avgjord, där har Örebro AIK 2 534 poäng mot IF Starts 1 870 och Tisdagsklubbens 880 inför Lucialoppet.
    Det avgjordes två kortare motionsklasser också. På milen kom bara sju löpare till start och där var Sarah Hillbom (56.22) och 74-åriga Jan-Ove Andersson (1.02.52) snabbast medan 15-åriga Frida Herbst (24.32) och Ante Jälevik (23.59) var snabbast över femman.
    Alla vinnare i långloppscupen sedan starten 1999:
    1999: 
    Helene Nilsson/Johan Stunz.
    2000: Lotta Lennartsson/Peter Wiker.
    2001: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2002: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2003: Åsa Höög/Peter Wiker.
    2004: Åsa Höög/Bertil Sundin.
    2005: Karin Sennvall (nu Sennvall Forsberg)/Mathias Lidson.
    2006: Helene Nilsson/Mathias Lidson.
    2007: Åsa Höög/Jakob Olars.
    2008: Åsa Höög/Niklas Källmén.
    2009: Lotta Lennartsson/Nicklas Källmén.
    2010: Karin Sennvall (nu Sennvall Forsberg)/Erik Anfält.
    2011: Lotta Lennartsson/Erik Anfält.
    2012: Erica Lech/Erik Anfält.
    2013: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
    2014: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
    2015: Mikaela Kemppi/Erik Anfält.
    2016: Mikaela Kemppi/Jakob Nilsson.
    2017: Mikaela Kemppi/Per Sjögren.
    2018: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2019: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2020: Inställd på grund av coronapandemin (Liduina van Sitteren och Per Arvidsson samlade flest poäng i deltävlingarna som blev av)
    2021: Liduina van Sitteren/Per Arvidsson.
    2022: Erica Lech/Per Arvidsson.
    2023: Petra Hanaeus/Per Arvidsson.
    2024: ?/Per Arvidsson.
    Flest totalsegerar: Per Arvidsson (sex, alla i rad, och flest poäng under pandemiåret),Åsa Höög (sex), Mikaela Kemppi (fem, alla i rad), Erik Anfält (fem), Peter Wiker (fyra), Liduina van Sitteren (tre och flest poäng under pandemiåret).

    I Örebro parkrun gjorde örebroaren Caroline Fridell och 61-åriga Solnalöparen Aivar Heamägi båda debut genom att vara snabbast av alla på 24.12 respektive 18.55. Totalt kom 47 till start trots konkurrensen från Kilsbergsleden.

    Nere i Skåne blev Kumla SF:s Amanda Brunosson – tidigare i år veteran-SM-tvåa i ultratrail – 17:e dam totalt på 57-kilometerdistansen (av 100 fullföljande), förmodligen det häftigaste hon presterat. Hon vann dessutom K35-klassen. I kungaklassen, över 100 miles, gjorde Örebrotrion Carina Gustavsson, Anna-Karin Larsson och Stefan Sager loppet tillsammans och gick i mål några sekunder efter 29 timmar, vilket gav Carina och Anna-Karin positioner bland de 45 bästa på damsidan (av 87 fullföljande, men många bröt också). Tisarens Malin Yngström var nästan exakt en timme snabbare, några sekudner över 28 timmar, och slutade på 34:e plats av damerna och som trea i K50.

  • Dags att nominera till NA:s pulsklocka 2024 – och så avgörs årets stakmaskinscup

    Häromdagen kom nyheten om att det blir en tredje upplaga av idrottsgalan i Conventum efter nyår (jag har fortfarande inte förstått om det är mest korrekt att benämna den NA:s idrottsgala eller Örebros idrottsgala, men ni vet vad jag menar). Den 6 februari går den av stapeln, och jag har fått höra att NA:s pulsklocka ska delas ut då – även om jag egentligen tänkt lägga ned priset om Martin Regborns VM-guld ger honom NA:s guldklocka (det meddelas på julafton, så jag hade inte tänkt dra igång den eventuella processen med Pulsklockan förrän då; jag skapade ju en gång priset för att det gått tio år sedan Monica Holler 2004 fick NA:s guldklocka, länets mest prestigefyllda idrottspris, som den senaste konditionsidrottaren och min tanke var att bara dela ut det fram tills den dystra sviten bröts). Men nu när det visst ändå ska bli av (ja, Regborn kan ju alltjämt bli rånad på Guldklockan, så klart), så vill jag ha er hjälp att ta utse tre kandidater (eller två bakom Regborn som väl måste vinna efter sitt VM-guld även om det inte är jag som beslutar om den saken). Priset ska enligt statuterna gå ”till den eller de konditionsidrottare (eller den konditionsidrottstränare) eller -lag från Örebro län eller verksam i en länsklubb som under det gångna året utfört den prestation eller den rad av prestationer som anses främst och populärast.” Sedan priset kom med på galan har dock lagen och tränarna sorterats bort (de har egna kategorier på galan), så det är individuella idrottare vi snackar om.
    Några förslag vid sidan om Regborn: Elin Schagerström tog VM-silver i skidorientering (före Tove Alexandersson!) och sopade som första kvinna någonsin rent med fyra guld på student-VM (vilket i princip är ett U25-VM, alla de bästa under 25 var med). Jonatan Gustafsson försvarade sitt VM-brons i orientering, vann dubbla SM-guld och debuterade på Finnkampen. Edvin Lindh vann totala världscupen i mountainbikesprint och var fyra på både VM och EM. Erik Anfält tog SM-silver på 100 kilometer (som 48-åring!). Ebba Fryxell tog junior-EM-guld i draghund (canicross). Jonathan Ahlsson vann kortbane-SM i cykel. Liduina van Sitteren och Fanny Schulstad sprang båda snabbare än Närkerekorden på tio kilometer landsväg respektive halvmaraton, men det är tveksamt om någon av tiderna kommer gillas som rekord på grund av banorna.
    Saknar du någon i listan, vilka tre tycker du ska bli nominerade till galan och vem tycker du ska vinna? Hör av dig närmaste veckan till mig på jonas.brannmyr@na.se eller 073-038 94 00 (sms).
    Men ja, så klart kommer vi hålla öppet för prestationer även under årets två sista månader, till exempel om Simon Karlsson och/eller Schulstad slår till med Närkerekord i maraton i Valencia.
    Alla vinnare av NA:s pulsklocka:
    2014:
    Adam Axelsson, skridsko/cykel, SK Winner/Örebrocyklisterna.
    2015: Josefin Gerdevåg, löpning, KFUM Örebro.
    2016: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
    2017: Emilia Fahlin, cykel, Örebrocyklisterna/Wiggle-High5.
    2018: Bob Impola, skidor, Karlslunds IF/Team Serneke.
    2019: Jonas Nilsson, löpning, Örebro AIK.
    2020: Jacob Ahlsson, cykel, Motala AIF.
    2021: Jonathan Ahlsson, cykel, Motala AIF.
    2022: Martin Regborn, orientering, Hagaby Goif.
    2023: Siri Englund, militär femkamp och OCR, P7 SKIF (militär femkamp), Eskilstuna Friidrott (OCR).

    I dag är det den 1 november, och det innebär förstås att den sjätte upplagan av Moto brutal skierg cup drar igång. Det handlar om den lokalt arrangerade stakmaskinscupen, som är öppen för deltagare från hela världen (men det är företrädesvis stakare från Öreborområdet som ställer upp). KFUM Örebros gamla löparess Josefin Gerdevåg och stockholmaren Henning Ekstrand vann i fjol (och Örebro AIK:s Karin Karlsson tog hand om sprintcupen på damsidan, Ekstrand vann både totalt och i sprint bland herrarna).
    I år gör distanscupen comeback, vilket gör att det finns tre titlar att tävla om på herr- respektive damsidan.
    De sex distanserna är exakt de samma som i fjol, men det finns några småförändringar kring vilka delar som ingår. Till exempel var de tre femhundringarna i den andra etappen i fjol tre olika deltävlingar i sprintcupen medan det i år är första femhundringen och första tusingen som utgör två olika sprintdeltävlingar. Och på 15-kilometersetappen så är det den här gången sista tusingen i stället för första som utgör en egen sprintdeltävling.
    Deltagarna får lämna in resultat digitalt, via tidtagning på skiergmaskinen, under hela november och december (och man kan göra om hur många gånger som helst) – och sedan kröns vinnarna vid tolvslaget på nyårsafton.
    Årets etapper:
    1) En engelsk mil, alltså 1 609 meter. Ingår som deltävling både i sprint- och totalcupen.
    2) 500+500+500+1 000+1 000+1 500 meter med 90 sekunder vila mellan intervallerna. Totaltiden är en etapp i distanscupen och totalcupen, första 500-ingen och första 1 000-ingen är var för sig två etapper i sprintcupen och totalcupen.
    3) 5 000+100 meter med en minuts vila. 5 000-meterstiden är en annan etapp i distanscupen, 100-meterstiden är en etapp i sprintcupen, båda, liksom det sammanlagda resultatet (där 5 000-meterstiden förstås väger tungt) utgör tre olika etapper i totalcupen.
    4) Tio kilometer rakt av. Totaltiden är en etapp i totalcupen och tiden på de sista 1 500 meterna är en annan etapp i totalcupen. Tiden på sträckan från 2 till 2,5 kilometer är en 500 meter lång etapp i både sprint- och totalcuperna liksom tiden på sträckan från 7,5 till 8,5 kilometer är en 1 000 meter lång etapp, medan de avslutande 1 500 meterna är en egen etapp i totalcupen och totalresultatet är en etapp i både distans- och totalcuperna.
    5) 15 kilometer rakt av. Totaltiden är en etapp i total- och distanscuperna, liksom tiden på de 14 första kilometerna. Tiden på de sista 1 000 meterna är en etapp i sprintcupen och totalcupen.
    6) 2×6-4-2 minuter med 1,5 minuter intervallvila och tre minuter setvila (tvåminutarna ska genomföras på motstånd ett på skierg-maskinen, i övrigt är det fritt motstånd på alla etapper). Totaltiden är en etapp i både distans- och totalcuperna och de båda tvåminuterna räknas som två enskilda etapper i sprint- och totalcuperna.

  • Jacob Ahlsson i nysatsning ihop med brorsan – och Regborn och Schagerström nominerade till gala (här är NA:s röster!)

    Kumlacyklisten Jacob Ahlsson, 26, valde att ta ett kliv tillbaka och göra en renodlad satsning på tempolopp inför 2023. Efter två säsonger – som gett ett SM-guld och ett SM-brons – väljer han inför 2025 att gå tillbaka in i en traditionell satsning även om på linjelopp. Och precis som 2022 kommer det att ske i Motala AIF:s continentallag.
    – Det är han själv som frågat om han kan vara med igen. Han har börjat studera och landat lite i livet, tycker att det är kul att cykla igen, säger lagets sportchef Lars Wahlqvist till MVT.
    I laget finns sedan tidigare Jacobs lillebror Jonathan Ahlsson som i år bland annat körde fem internationella etapptävlingar och tog SM-guld i kortbana. Båda bröderna har tidigare representerat Sverige i internationella juniormästerskap.
    Laget är ännu inte helt spikat, men utöver Jacobs comeback noteras också bröderna Gustav Magnusson (18-åring som i år tävlat internationellt med Svealand cycling team) och Isak Magnusson (21-åring som gjort detsamma i danska Team IBT-Tripeak) som nyförvärv.
    Åtminstone Ville Merlöv, 19, som i år vann U23-SM-guldet, lämnar.

    I går släpptes nomineringarna till orienteringsgalan, som går av stapeln den 16 november. Martin Regborn är förstås nominerad som årets sprinter efter sitt efterlängtade VM-guld (ställs mot Tove Alexandersson som tog VM-guld samma dag och följde upp med ett till i knockouten och Karolin Ohlsson som i knockoutsprinten tog sin första individuella VM-medalj i den långa karriären) – men också till årets långdistansare efter SM-silver och andraplats på världscupfinalen i Finland (där ställs han mot Alexandersson som tog EM-guld och Hanna Lundberg som tog en tredjeplats på världscupen i Finland). Det är aktiva orienterare och ledare som röstar – men ser man rent meritmässigt är väl känslan att Regborn är tvåa bakom Alexandersson i båda kategorierna (två VM-guld mot ett; ett EM-guld mot en andraplats i världscupen).
    Elin Schagerström är dessutom en av tre nominerade till priset som årets skidorienterare efter VM-silvret och fjärdeplatsen i totala världscupen (att hon sopade rent med fyra guld på student-VM nämns inte). Hon ställs mot Magdalena Olsson (två guld och två silver på VM, totalseger i världscupen) och Ella Turesson (guld och brons på U23-VM, ett guld och två silver på JVM).
    Sedan 1972 är det mediarepresentanter som röstar fram galans finaste pris, årets orienterare (som delats ut sedan 1948). Tove Alexandersson har vunnit det tio gånger de senaste tolv åren (2015 bröt Annika Billstam sviten och 2022 fick Alexandersson dela titeln med Martin Regborn).
    Det var som vanligt jag som lämnade NA:s röster i år, och jag motiverade att jag utelämnade Alexandersson från topp tre (som är det man ska betygsätta) så här:
    Etta (bäst, får tre poäng): Martin Regborn. Efter mer än ett decennium på högsta nivå fick han äntligen kröna med karriären med ett VM-guld. Kunde varit två VM-medaljer till, med lite stolpe in (diskningen på stafetten, schabblet mot sista kontrollen i knockoutfinalen).
    Tvåa (två poäng): Elin Schagerström. Avslutade sin skidorienteringskarriär (eller blir det comeback?) med att som första kvinna genom tiderna sopa rent och ta alla fyra gulden på student-VM. Dessutom silver individuellt på stora VM (före Tove Alexandersson!) och fyra i totala världscupen.
    Trea (en poäng): Jonatan Gustafsson. Försvarade sitt VM-brons i knockoutsprint i ett lopp som kunde gett guld om han haft lite mer skärpa i sista delen. Vann SM både i sprint och knockoutsprint och borde haft minst en chans till på VM, men valdes bort av förbundskaptenen. Så snabb att han fick springa Finnkampen!

  • Regborn uttagen till terräng-NM – här är konkurrenterna och banan (och de var snabbast i skräckorienteringen)

    Martin Regborn blev, som väntat, för andra året i rad uttagen till NM i terränglöpning efter SM-silvret i lördags. Tidigare i dag pratade jag med honom om båda sakerna, för en artikel ni kan läsa här. Sverige skickar bara tre löpare till finska Vantaa, där mästerskapet avgörs nästa lördag: Förutom Regborn (som var tvåa-femma på SM) också Hässelbys Axel Djurberg (trea-fyra) och IKHP:s Oscar Claesson (nia-sjua). Saknas gör bland annat de båda SM-guldmedaljörerna Leo Magnusson och Mohammadreza Abootorabi och söndagens silvermedaljör Awet Mengsteab, som vad jag förstår alla tackat nej. Magnusson och Abootorabi var de enda svenskarna som var före Regborn i mål i NM på Island i fjol, där orienteringsvärldsmästaren från Örebro slutade elva.
    Då var norrmännen Even Brøndbo Dahl och Jacob Boutera först i mål (27 sekunder före Regborn över nio kilometer), men ingen av dem finns med i norska truppen i år. Där märks i stället Kasper Fosser, som vann totala orienteringsvärldscupen närmast före Regborn i år, och supermeriterade Filip Ingebrigtsen (Jakobs storebror), som bland annat tagit EM-guld just i terränglöpning.
    Också de övriga länderna har stor omsättning i sina trupper, men danske fjolårstrean Joel Ibler Lillesø finns i varje fall med i år också.
    Island har ännu inte offentliggjort sin trupp.
    Sverige: Martin Regborn, KFUM Örebro, Axel Djurberg, Hässelby SK, Oscar Claesson, IKHP Huskvarna.
    Norge: Kasper Fosser, IL Heming, Simen Halle, IK Tjalve, Eivind Øygard, Jølster IL, Mads Orø Olsen, Ringerike FIK, Filip Ingebrigtsen, Sandnes IL.
    Danmark: Joel Ibler Lillesø, BAC, Jacob S Simonsen, AGF Atletik, Andreas Bock Bjørnsen, AGF Atletik, Elliot Smith-Rasmussen, Odense Atletik.
    Finland: Mikko Kauppinen, Vieremän Koitto, Niko Putkinen, Lahden Ahkera, Julius Taskinen, Lappeenrannan Urheilu-Miehet.
    Distansen är i år kortad från nio till 7,5 kilometer. 1,5-kilometersvarvet innehåller inte bara gräs utan också lite grusväg, och totalt 35 höjdmeter där de flesta är fördelade på två bitiga stigningar som följer på varandra mitt på varvet. Totalt blir det alltså fem varv och 175 höjdmeter. Loppet avgörs 10.15 svensk tid lördagen den 10 november, men det återstår att se om det bjuds någon tv-produktion.

    KFUM Örebros William Segura och OK Milans Jessica Korkeakoski var snabbast på långa banan av OK Djerfs skräckorientering Halloweennatten, som avgjordes på onsdagskvällen. Segura 1.40 före Hagabys Anders Jans och Jessica blott sju sekunder före systern Therese (de båda var trea och fyra av alla, herrarna inkluderade).