• Dags för årets tempo-SM (ja, Pätsi tjuvstartade med guld redan i dag) – allt ni behöver veta: Jacobs jakt på fjärde guldet, Jonathans formtopp, utmanarna, motocrosmästarens debut

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

    I morgon är det dags för tempo-SM i cykel – vilket blivit en märkesdag för familjen Ahlsson från Åbytorp. Efter att ha varit 28:a i tävlingen som 19-åring 2018 (han skulle fylla 20 något år senare) slog storebror Jacob Ahlsson till med en femteplats 2019 och därefter ett skrällartat guld i Lekeryd 2020, då han som oerfaren 21-åring vann en enorm sekundstrid mot då 29-årige fullblodsproffset Tobias Ludvigsson, som kom med tre raka SM-guld i bagaget och hade varit femma på avslutande tempoetappen i Giro d’Italia året innan. Samma år tog lillebror Jonathan Ahlsson JSM-guld i tmepo, och året därpå var han som förstaårssenior uppe och tog en fjärdeplats, best of the rest (66 sekunder till bronset, 50 sekunder bak till femteplatsen) bakom en ny supertajt guldstrid på samma 32-kilometersbana i Lekeryd. Den här gången drog Hugo Forssell längsta strået, med fyra sekunders marginal till Jacob som den här gången hade 15 ned till Ludvigsson som fick nöja sig med bronset (en mindre än året innan, då Jacob vann 16 sekunder före Ludvigsson – och kuriöst nog körde Jacob på tiden 38.35 båda åren). 2022 väntade en ny tempobanan, över 31 kilometer i Björklinge utanför Uppsala, och där krossade Ahlsson resten av fältet. Edvin Lovidius var 55 sekunder efter på andraplatsen, Ludvigsson 61 bakom på tredje. I fjol följde Ahlsson upp med ett nytt guld, försvarade för första gången den svenska mästartröjan och tog karriärens tredje titel – men då blev det tajtare än någonsin när nya stjärnskottet Jakob Söderqvist bara var tre sekunder bakom (Hjalmar Klyver trea, 31 sekunder efter, Jimmy Carlsson fyra, Lovidius femma, Ludvigsson sexa).
    Under de två senaste åren har Jonathan dragits med alla sorters bekymmer, mest sjukdomsrelaterat. 2022 startade han inte tempo-SM, 2023 bröt han. Men i år har han kommit tillbaka mycket starkt, och varit i utbrytningar och visat upp sig i en rad internationella tävlingar för både sitt klubblag Motala AIF-Serneke-Allebike och svenska U23-landslaget.
    Samtidigt har Sundsvalls Söderqvist, fjolårstvåan, exploderat i vår. Han kör som proffs för Lidl-Treks utvecklingslag och var tvåa i tempoprologen på Tour de la Provence, vann en linjeetapp på väg till totalsegern i Le tour de Bretagne, vann både en tempo- och en linjeetapp i Flèche du Sud och vann tempoprologen i U23-Giro d’Italia.
    Han är med andra ord något helt annat att bita i numera – men bakom Söderqvist är det två bröder Ahlsson som står ut i startlistan inför morgondagen, ihop med hemmahoppet Forssell och kanske ändå Ludvigsson som fortfarande får räknas.
    – I år känns Söderqvist som favorit med tanke på allt som han har gjort senaste året. Min fördel är väl att jag egentligen enbart siktar på den här tävlingen i år. Det har fungerat tidigare och jag fortsätter i alla fall så länge jag har en titel att försvara. Jag ser det här loppet som lika svårt för mig att vinna som inför 2020 när Ludvigsson hade dominerat på tempo, säger Ahlsson till Svenska cykelförbundets hemsida.
    Jacob är alltså en av ytterst få cyklister i världen som satsar uteslutande och helhjärtat på tempolopp, vilket inte direkt fått förbundet att jubla. Trots SM-guldet i fjol fick han nobben till alla internationella mästerskap, och i stället fick tvåan Söderqvist köra både VM och EM (i U23-klass, men ändå) medan Ahlsson blev helt utan internationell möjlighet trots att han blev elva på seniorernas EM-lopp året innan.
    Cyklisterna startar i omvänd sartordning jämfört med fjolårets resultatlista, så Jonathan, som bröt då, går ut som trea, 12.53, medan Jacob Ahlsson startar sist av de 36 cyklisterna, 13.42 med Söderqvist två minuter före sig. Forssell startar 13.16, Ludvigsson 13.32 och Lovidius 13.34.
    Ytterligare en intressant start i morgon är Örebrocyklisternas Emil Berggren, som går ut 13.07. Han lade inför årets säsong av med sin tidigare huvudidrott motocross – där han tävlat framgångsrikt och tagit SM-guld i sprint-SM, silver och brons i stora SM och tre SM-guld, plus att han testat vingarna i både VM och EM – för att i stället satsa på landsvägscyklingen och ställer nu för första gången upp på SM.
    Morgondagens tävling går väster om Linköping, på en 32 kilometer lång bana som innehåller en U-sväng efter sex kilometer, och efter tolv passeras startplatsen igen. I andra änden av banan finns en ögla (med banans enda små stigningar, på elva respektive 18 höjdmeter, och sedan är det samma väg tillbaka igen till målet som är beläget i närheten av starten. Tävlingen direktsänds på Youtube.
    Med Emilia Fahlin covid-sjuk (och inte heller dessförinnan anmäld till tempo-SM) så finns inga länscyklister i damtävlingen.
    SM inleddes för övrigt redan i dag med ungdoms- och veteranklasserna, och där tog örebroaren Morgan Pätsi SM-guld i H45-klassen med nästan 50 sekunders marginal till tvåan Per Skoglund. Örebrocyklisternas Frank Kiereck blev sexa, 53 sekunder från medalj och 76 från guld, i H55, och hans klubbkompis Fredrik Fjordäng blev sjua i samma klass som Pätsi (knappt två minuter bakom).
    Ungdomarna- och veteranerna kör linjelopp onsdag-torsdag, och sedan avslutas veckan i Linköping med damernas och juniorernas linjelopp på lördag och herrarnas på söndag.

  • Gustafsson missade Närkerekordet med sekunden efter blodigt drama, Hagaby med bästa Jukolainsatsen på länge och Englund och Eriksson högst upp på pallen

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

    När Jonatan Gustafsson korsade mållinjen på Folksam GP-tävlingen i Sollentuna i eftermiddags var han mindre än en sekund från sitt tre år gamla Närkerekord på 1 500 meter (i det som var hans första riktiga lopp utomhus på distansen sedan dess). Men bakom resultatet 3.46,73 (som gav seger i B-heatet och hade räckt till en tolfteplats i A-heatet, som femte bästa svensk) fanns det betydligt mer dramatik.
    ”Jag fick skon halvt avtrampad vid starten, så jag fick springa och spänna mig för att den skulle sitta kvar, med riktigt dålig löpkänsla (jag var väldigt nära på att bryta). Haren öppnade dessutom första 300 på 42, och jag fick springa själv sista halvan. Åkte hit med större ambitioner, så segt att inte få ut det i dag. Hade gärna sprungit i A-heatet såhär i efterhand”, skriver Gustafsson på Strava där han också visar upp sin blodiga vänsterhäl och den trasiga skon.
    Närkerekordet ligger därmed kvar på 3.45,90.
    Återstår att se om Gustafsson får någon mer möjlighet att förbättra det i sommar. Vad jag vet finns i tävlingsprogrammet för örebroaren, som är både orienterare och friidrottare på hög nivå, är sprint-SM i orientering i Västerås om två veckor och VM i Edinburgh om fyra veckor, där han är uttagen till knockoutsprinten (där han tog VM-brons för två år sedan och EM-silver i fjol). Gustafsson har ju också tagit EM-guld i sprintstafett och silver och brons på 3 000 meter på inomhus-SM i friidrott.
    Från Sollentunavallen kan också noteras att KFUM Örebros Henrik Franzén sprang in på 1.54,37 på 800 meter (tre sekunder från perset) i det jag tror var hans säsongsdebut, och hans tidigare lagkompis Kevin Bodén gjorde 1.53,28 i samma lopp.

    Att Gustafsson sprang i Stockholm innebar alltså att han stod över Jukola – världens största orienteringsstafett. Men det gjorde inte den andra örebroaren som ska springa VM i orientering – Martin Regborn. Han var i stället ankare för sitt Hagaby och sprang upp laget från 28:e till 16:e plats med en sistasträcka där han trots att han fick göra allt jobb själv i jakten var fjärde snabbast av alla 1 402 löparna.
    Hur etappen gestaltat sig så långt? Jo, Viktor Larsson låg med i tätklungan på förstasträckan och skickade ut Jerker Lysell som tolva, 27 sekunder från tät. Lysell tog sig upp på andraplatsen och var halvvägs in på andrasträckan precis i rygg på ledande Hellingin Suunistajat, men av resultatlistan att döma gjorde han sedan en större bom och tappade 4,5 minuter direkt och sedan ytterligare 1,5 minuter. Med tätkänningen borta blev det en tuffare tävling för sådana som Filip Dahlgren (ut som 14:e på tredjesträckan, in som 13:e men med ytterligare fem minuter i tidstapp mot täten), Jakob Wallenhammar på femte (ut som nia, in som 23:a, tapp på sex minuter) och Oskar Eklöf på sjätte (ut som 23:a, in som 28:a, tapp på tio minuter. Men däremellan ska Love Sintring insats framhållas – han gick snabbare än täten och plockade fem placeringar, från 14:e till nionde, på fjärdesträckan (när man jämför på det sättet ska man dock ha med sig att Dahlgren hade nionde bästa sträcktid, Sintring 20:e bästa).
    Och sedan kickade alltså Regborn igång och plockade hem Hagabys bästa placering på många år. 16:e plats innebar dessutom att örebroarna var sjätte bästa svenska lag. bakom överlägsna segraren Borlängelaget Stora Tuna, OK Linné, IFK Göteborg, OK Ravinen (tia med örebroaren Quentin Rauturier på förstasträckan) och OK Kåre. Hagaby var 35 minuter bakom Stora Tuna men mindre än 16 från pallen och åtta från topp tio.
    Tisarens Valter Pettersson vann kampen om att vara bästa länslöpare på förstasträckan före Larsson och Rauturier, och skickade ut Daniel Forsgren som 16:e, 29 sekunder från tät. Men sedan var Tisaren nere på en 76:e-plas innan det vände uppåt igen och Filip Jacobsson sprang in laget som 63:a. Trots att Jonatan Gustafsson alltså avstod start blev KFUM Örebro tredje bästa länsklubb med en 98:e-plats. Almby blev 160:e lag, inga fler länslag tog sig in på topp 200 av de 1 615 startande lagen.

    Hur det gick på stafetten i OCR-EM i Italien i dag vet jag faktiskt inte riktigt. Om jag har förstått saken rätt så tog det svenska mixedlaget, med ex-örebroaren Martin Bäckström i laget, i alla fall silver. Örebroarna Siri Englund och Folke Eriksson sprang i ett gemensamt lag i en vad jag förstår inofficiell mixedklass för de som inte blev uttagna av sina landslag, och där var de i varje fall snabbast och fick kliva upp högst på prispallen ihop med ytterligare en kvinnlig löpare som jag inte har koll på. Jag hoppas att allt reder ut sig när resultatlistorna kommer, men KFUM Örebros Folke Eriksson får i varje fall summera EM med två individuella bronsmedaljer i P19-klassen.

  • Tisaren 21:a i Venla, Eriksson tog nytt EM-brons, Gustafsson utmanar egna Närkerekordet och Wallner slog alla herrarna i nya ultraloppet

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet och om de senaste årens hittills fruktlösa jakt på 2.30. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

    36:a, 28:a, 20:e och 16:e – det var Tisarens uppåtgående kurva under de fyra senaste upplagorna av Venlakavlen. Men i årets upplaga, som avgjordes i finska Kauhava på lördagen, bröts den, och Hallsbergs- och Kumlaklubben fick nöja sig med en 21:a-plats den här gången, som sjunde bästa svenska klubb. Josefin Tjernlund, som finns med i svenska truppen till VM i Edinburgh i juli, sprang in som sjua på förstasträckan, men Lovisa Persson och Lilian Forsgren på andra- och tredjesträckorna tappade tio minuter och 15 placeringar.
    Därför fick ankare Andrea Svensson, som slog sig in i världseliten i fjol men som i år lidit av en sjukdomsdrabbad vinter, inleda sin jakt från 22:a-platsen. Hon plockade en placering, och sprang in Tisaren i mål drygt 17 minuter bakom segrande Borlängeklubben Stora Tuna med superstjärnan Tove Alexandersson på sistasträckan.
    Tisarens andralag blev näst bästa länslag med en 70:e-plats, medan Hagaby blev 148:a och KFUM Örebro 162:a av 1 356 startande lag.
    Sent på lördagskvällen startar herrarnas motsvarighet, Jukolakavlen.

    Jag vet precis lika lite om dagens tävlingar i OCR-EM i Italien, där arrangörerna är urusla på att leverera resultatlistor: Men precis som i gårdagens kortdistans tog KFUM Örebros Folke Eriksson i dag EM-brons i P19-klassen på standarddistansen (bakom samma estniska och tjeckiska killar, tror jag), medan Siri Englund hamnade utanför pallen i elitklassen. Där kan man notera att Sara Bäckström, som under ett antal år bodde i Örebro när hon pluggade på universitetet här, tog EM-silver.

    2021 slog orienteraren och medeldistanslöparen Jonatan Gustafsson Tim Sundströms Närkerekord på 1 500 meter utomhus (inomhus har Sundström fortfarnade kvar det) när han slog personligt rekord med 5,5 sekunder i Folksam GP på Sollentuna. Sedan dess har han, med undantag för ett taktiskt lopp i lag-SM-kvalet i maj, inte sprungit distansen utomhus.
    Men när det i morgon, söndag, är dags för årets upplaga av GP-tävlingen på Sollentunavallen finns Gustafsson med i startlistan – och med tanke på vilken form han visat i säsongsinledning så lever egna Närkekrekordet på 3.45,90 så klart farligt. Gustafsson är ju i uppladdningen inför orienterings-VM i Skottland om en knapp månad.
    Tävlingen håller så hög klass att Gustafsson placerats i ett B-heat som går 17.20, vilket innebär att det är tveksamt om det blir någon täckning av det i SVT:s sändning som startar 15.00.
    På 800 meter finns både KFUM Örebros Henrik Franzén och hans förre klubbkompis Kevin Bodén (som numera springer för Mölndals AIK) i B-heatet.
    Som en upptrappning inför GP-tävlingen avgörs Sayo, Turebergs stora tävling, på samma arena fredag-söndag förmiddag. Där sprang Kumlakillen Adam Gillman, mest känd som tidigare JSM-segrare i längdskidor för Garphyttans IF men numera långlöpare i Stockholmsklubben Hässelby, in som trea på 3 000 meter, påpersonliga rekordet 8.55,69.

    Jenny Wallner från Rotebro kom till Ånnaboda och totaldominerade den första upplaga av ultratrailloppet BMTR gpx-utltra 54k. Hon lämnade övriga löpare – herrar och damer – bakom sig tidigt och tuffade på i ett helt eget tempo som gjorde att hon efter de 54 kilometerna på Kilsbergsstigar var tillbaka i Ånnaboda över 44 minuter innan de första herrarna dök upp. Chris Henriksson från Kumla och Trevor Cooper-Williams från Värmdö sprang ihop stora delar av loppet, men spurtade om det upp mot målet och då tog Henriksson hand om herrsegern. 5.45.61 var tiden på Jenny medan Chris och Trevor hade 6.31.06 respektive 6.31.08.
    Örebroaren Henrik Gustafsson trea av herrarna på 6.50.17 medan Örebro AIK-löparen Ia Erlandsson var tvåa på damsidan på 7.03.19 – alltså över 77 minuter bakom Jenny. Kumla SF:s Amanda Brunosson trea på 7.05.38 (bara två minuter efter Ia, alltså). 20 löpare var anmälda till premiärloppet, 16 till start.

    På lördagen sprang Tisdagsklubbens Simon Karlsson in som sjua i ett mycket starkt startfält i klassiska Karlstad stadslopp (tidigare Götajoggen) på 32.50 på landsvägsmilen (drygt en minut över perset). Jesper Lundberg och Lovisa Modig vann på 30.04 respektive 34.56. Kopparbergsbördiga tidigare skiclassicsstjärnan Bill Impola blev 15:e man på 34.37.

    Petra Hanaeus (21.07) och Jonatan Palm (17.37) var snabbast av alla när 79 löpare sprang Örebro parkrun på lördagen. Det var 94:e gången Hanaeus var första dam runt, andra gången Palm var förste herre.

  • Eriksson tog junior-EM-brons, covid stoppar Fahlin från Vätternrundan, Schulstad tvåa i Luleås vårrus och nu avgörs ny ultratävling i Kilsbergen

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet och om de senaste årens hittills fruktlösa jakt på 2.30. Andreas bjuder också på en liten racerapport från Stockholm marathon. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

    Jag ska vara helt ärlig och erkänna att jag inte lyckats hitta någon resultatlista från dagens kortdistansrace i OCR-EM i italienska Folgaria, så jag har ingen aning om hur det gick för örebroaren Siri Englund (som tog EM-guld i stafett i fjol). Däremot har jag hittat en sändning av prisutdelning, där KFUM Örebros Folke Eriksson får kliva upp och ta emot EM-brons i P19-klassen bakom en estnisk segrare och en tjeckisk tvåa. Englund finns inte med på pallen där, så topp tre blev hon i varje fall inte. Jag ber att få återkomma när jag vet mer om tävlingarna som fortsätter med den längre distansen på lördagen (på den distansen tog Eriksson junior-VM-brons i fjol) och avslutas med stafett på söndag.

    Det blir ingen Vätternrunda för Örebros proffscyklist Emilia Fahlin i morgon, och även SM nästa lördag lär vara i farozonen. Orsaken? Hon har drabbats av covid. Det skriver hon på sin instagaram. Fahlin skulle ju ha kört den 315 kilometer långa turen runt Sveriges näst största sjö ihop med Imoveforcancers snabbgrupp som siktar under 7,5 timmar. ”Får bli nästa år”, skriver Fahlin på instagram.

    När Fanny Schulstad i maj sprang hem Vårruset i Örebro var det första gången hon startade loppet sedan hon var ung fotbollsspelare. Blodad tand? Jo, det är helt givet, för häromdagen följde hon upp segern där med en andraplats i Vårruset Luleå, elva sekunder bakom Upsala Friidrotts My Rundgren (17.41 mot 17.52). Däremellan har ju Schulstad hunnit med en seger i Blodomloppet i Örebro och en sjundeplats i SM-klassen i Stockholm marathon.

    I morgon avgörs den första upplagan av BMTR GPX-ultra 54k, en löpartävling över 54 kilometer med start och mål i Ånnaboda som jag själv är med och arrangerar. 20 löpare har anmält sig, och det är damsidan som är den klart vassaste med namn som Jenny Wallner, Amanda Brunosson och Anna-Karin Larsson. På herrsidan vet jag inte riktigt vem som gäller som favorit eftersom flera kommer utifrån, men länslöpare som Alexander Sandberg, Henrik Gustafsson och Nicklas Jander finns i varje fall med i startlistan.

  • Hagaby med superlag i Jukola i helgen (Regborn! Lysell! Dahlgren! Larsson!) – här är alla länslagens uppställningar

    I förmiddags släpptes veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet och om de senaste årens hittills fruktlösa jakt på 2.30, men också om det osannolika i att han alls blev löpare, hur han kommit tillrätta med energiunderskottet som förstörde flera år för honom och varför han tror att han egentligen har större talang på kortare distanser. Finns där poddar finns, som på Spotify eller i podcastappen på Iphone.

    I helgen är det dags för Venlakavlen och Jukolakavlen, världens största orienteringsstafetter (Venla är för damer, Jukola för herrar), som alltid avgörs i Finland och i år uppe i Österbotten. Jämfört är det färre sträckor per lag – sju på herrsidan (mot tio) och fyra på damsidan (mot sex) – vilket gynnar klubbar utan extrem toppbredd. Som Örebroklubben Hagaby, som har några riktigt vassa pjäser men har lite tuffare att fylla tio Tiomila-platser med superkvalitet. Och i år kanske man även kan säga att Tisarens starka damlag gynnas av det.
    I damstafetten, som startar 13.00 och till skillnad mot Tiomila går helt i dagsljus (beräknad målgång 16.02), ställer Tisaren upp med VM-reserven Josefin Tjernlund på förstasträckan, Lovisa Persson på andra, gamla EM-medaljören Lilian Forsgren på tredje och fjolårs-starka Andrea Svensson, som slet rejält med sjukdom i vinter och inte riktigt kommit tillbaka, på sistasträckan. Sträckorna är åtta, åtta, sju respektive nio kilometer långa för totalt 31,7 kilometer (och det är nästan helt platt, totalt beräknas det bli 250 höjdmeter).
    I herrkaveln, som startar 22.00 på lördag (solen år ned 22.38 och upp igen 2.19, beräknad målgång är 5.39), ställer Örebroklubben Hagaby upp ett riktigt superlag, med Viktor Larsson på förstasträckan (han har ett VM-silver i mountainbikeorientering på meritlistan, men är också stark till fots), dubble världsmästare Jerker Lysell på andrasträckan, gamle VM-tian Filip Dahlgren på tredjesträckan, starka komplementslöparna Love Sintring, Jakob Wallenhammar och Oskar Eklöf på fjärde, femte och sjättesträckorna och världscupledande stjärnan Martin Regborn på sista som också är den längsta med 15,8 kilometer (totalt är de sju sträckorna 89,3 kilometer långa och innehåller drygt tusen höjdmeter).
    En laguppställning som gör att Hagaby får anses som klar favorit i kampen om att bli bästa länslag (och kanske rentav om en topp 20-plats totalt), framför allt som Tisaren saknar sin stjärna Oskar Andrén som fått ett tråkigt besked om sin lårskada och ser ut att bli borta hela säsongen. I stället matchar Hallsbergs- och Kumlaklubben i tur och ordning Valter Pettersson, Daniel Forsgren, Johan Aronsson, Fredrik Glännefors, Viggo Holmberg, Måns Bergqvist och Filip Jacobsson.
    En annan länslöpare att hålla koll på är Quentin Rauturier som springer förstasträckan i Stockholmsklubben OK Ravinens lag. De har Axel Granqvist och Gustav Bergman på två sista sträckorna och absolut möjlighet att nå en framskjuten placering.
    De övriga länslagen ställer upp så här, Venla:
    Tisarens andralag:
    1) Ella Laine, 2) Anna Hallmén, 3) Alice Johansson, 4) Elisabeth Ahlgren.
    KFUM Örebro: 1) Lovisa Gustafsson, 2) Karin Lindgren, 3) Johanna Berg, 4) Ellinor Almkvist.
    KFUM Örebros andralag: 1) Ella Kruse, 2) Julia Gustafsson, 3) Julia Ekdahl, 4) vakant.
    Hagaby: 1) Benita Månsson, 2) Elin Vinblad, 3) Lovisa Eklöf, 4) Linn Bränneby.
    Hagabys andralag: 1) Kajsa Axin, 2) Anna Lysell, 3) Fia Andersson, 4) Malin Sundqvist.
    Jukola:
    Hagabys andralag:
    1) Samuel Andersson, 2) Sebastian Månsson, 3) David Eriksson, 4) Edwin Säker, 5) Johan Helander, 6) Kalle Karlsson, 7) Andreas Yngström.
    Tisarens andralag: 1) Mikael Pihel, 2) Magnus Persson, 3) Andreas Janegren, 4) Christoffer Stockman, 5) Lars Jonhed, 6) Urban Särnbrink, 7) Tomas Hallmén.
    KFUM Örebro: 1) Erik Almkvist, 2) Hugo Örn, 3) Jacob Eriksson, 4) Ted Nilsson, 5) Henning Janegren, 6) Anton Kruse, 7) Edvin Halldin.
    KFUM Örebros andralag: 1) Marcus Klasenius, 2) Jonas Janegren, 3) Olle Malm, 4) Viggo Edwall, 5) Viktor Jonhed, 6) Linus Malm, 7) Mats Gustafsson.
    Almby: 1) Sixten Widmark, 2) Adam Montén, 3) Patrik Kleveback-Blom, 4) Pontus Lindblom, 5) Arvid Andersson, 6) Erik Sundeman, 7) Alvin Isenström.
    Almbys andralag: 1) Johan Alpberg, 2) Robert Vestman, 3) Anders Lindkvist, 4) Emma Lindkvist, 5) Magnus Carlberg, 6) Mikael Vestergård, 7) Daniel Hasselström.
    OK Milan: 1) Edvin Lindh, 2) Tom Korkeakoski, 3) Jakob Fransson, 4) Jessica Nilsson, 5) Lovisa Thybeck, 6) Therese Korkeakoski, 7) Jessica Korkeakoski.


  • Ingberg gästar podden, Fahlin kör Vätternrundan igen och ny ledare i långloppscupen när ledaren sprang fel i Gallaberget trailrun

    Någon gång under torsdagen – dock inte sådär tidigt som vanligt – släpps veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Andreas Ingberg som gäst. Örebro AIK-löparen berättar allt om sin maratonsatsning som gjort honom till sexa i länet under 20-talet och om de senaste årens hittills fruktlösa jakt på 2.30, men också om det osannolika i att han alls blev löpare, hur han kommit tillrätta med energiunderskottet som förstörde flera år för honom och varför han tror att han egentligen har större talang på kortare distanser. Finns där poddar finns, någon gång under dagen, alltså.

    I dag gick Emilia Fahlins sambo Tomas Kåregren ut på instagram och berättade att de båda kommer köra Vätternrundan på lördag (starttid 11.36) för I move for cancers räkning, i en grupp som går för 7.30. Fahlin gjorde debut i Vätternrundan, som främst är ett motionärsarrangemang och som saknar tävlingsklass, i fjol då hon avverkade de 315 kilometerna på 7.58 ihop med Narr Cycling (men hon cyklade hela sträckan i ett svep med några vänner från Örebrocyklisterna redan 2020, under pandemin när alla tävlingar var inställda). SM, där Fahlin ska försvara sin svenska mästartröja, avgörs bara en vecka efter Vätternrundan, på midsommardagen.

    Rekordmånga löpare kom till start när den nionde upplagan av Gallaberget trailrun – varav den andra som ingått i långloppscupen – avgjordes på onsdagskvällen.
    Regnet vräkte ned och gjorde det både blött och bitvis halt, och störst dramatik blev det på damsidan där Tisdagsklubbens Ida Hylander ryckte ifrån och skaffade en lucka på 20 sekunder till tvåan, klubbkompisen Kajsa Rosdal, vid första mellantiden efter 3,3 kilometer. Avståndet krympte till tolv sekunder vid samma ställe på andra varvet (då har man sprungit 7,1 kilometer; första varvet är 6,2 kilometer långt och det andra 3,8, och mellantiden var belägen där slingorna gick ihop 2,9 kilometer före mål) – men sedan sprang Hylander någonstans fel (på ett avsnitt av banan där hon alltså redan sprungit en gång) och och tappade så mycket att hon var 1.20 bakom i mål. Därmed tappade hon också, med 16 sekunders marginal, också andraplatsen till Örebro AIK:s Hanna Imhagen (som alltså var drygt en minut bakom Rosdal). Marie Dasler hade en mindre dramaisk väg till fjärdeplatsen, knappt tre minuter bakom Rosdal, och bakom henne tog Petra Hanaeus och Ester Skoglund hand om de sista poängplatserna i cupen.
    På herrsidan var det också mindre dramatiskt, åtminstone kring de två första platserna, där Tisdagsklubbens David Lundström fick en lucka tidigt och vann med 28 sekunders marginal till Starts Mattias Nätterlund som i sin tur också fick lucka bakåt tidigt och hade 38 sekunder bak till trean Hannes Andersson, Tisdagsklubben, som gick en betydligt hårdare kamp om sista pallplatsen med klubbkompisen Magnus Palm. Palm var trea både vid 3,3 kilometer och varvningen vid 6,2 – och efter 7,1 noterades de för samma tid. Men i mål var Andersson nio sekunder före. Ludvig Börjesson och Pär Johansson tog sista cuppoängen i blötan.
    På både herr- och damsidan bidrog vädret starkt till att segrartiderna låg fyra minuter över gällande banrekord. Och en kul detalj är att det på nio år blivit 17 olika segrare (av 18 möjliga) på herr- och damsidan i Gallaberget: Bara Therese Fjordäng har vunnit två gånger.
    Dramatien i damtävlingen innebär att Hanna Imhagen går upp i topp i långloppscupen en poäng före Emma Reinhed Liljeqvist (hade Hylander sprungit rätt och Imhagen blivit trea i tävlingen i kväll hade hon varit kvar på andraplatsen). Att Imhagen är under 22 år innebär att hon också toppar cupens juniorklass. Nätterlunds andraplats innebär att han går upp på delad andraplats i herrklassen med Simon Karlsson (båda har 16 poäng, en seger, en andraplats och en fjärdeplats), en poäng bakom Per Arvidsson.
    Gallaberget trailrun genom åren (banrekorden kursiverade):
    2016:
    Patrik Johansson 42.22/Hanna Henriksen 53.47 (sju deltagare på tio kilometer, elva på 6,2).
    2017: Jonas Nilsson 39.53/Therese Karlsson 50.34 (tolv på tio, 18 på 6,2).
    2018: Johan Ingjald 42.45/Liduina van Sitteren 43.55 (20 på tio, 13 på 6,2).
    2019: Jonathan Kandelin 41.42/Therese Fjordäng 48.35. (16 på tio, 13 på 6,2).
    2020: Valter Pettersson 38.56/Therese Fjordäng 49.13 (16 på tio, sju på 6,2).
    2021: Anton Johansson 36.02/Josefin Tjernlund 43.37 (39 på tio, 31 på 6,2).
    2022: John Lundström 38.38/Petra Hanaeus 48.52 (33 på tio, 18 på 6,2).
    2023: Valter Pettersson 37.21/Siri Englund 46.00 (63 på tio, sex på 6,2).
    2024: David Lundström 40.34/Kajsa Rosdal 47.55 (75 på tio, tio på 6,2).

  • Gustafsson klar för dubbla VM i sommar (och tre reserver med länsanknytning) – och här är oväntade comebackerna i veteran-VM (Ann Sundström tillbaka efter 41 år!)

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Emma Reinhed Liljeqvist som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Förra veckan blev Jonatan Gustafsson, som tog dubbla medaljer på orienterings-EM i fjol och VM-brons för två år sedan, uttagen till knockoutsprinten i orienterings-VM i Edinburgh om två veckor. På tisdagen blev det klart att han kommer få springa dubbla mästerskap i sommar. Örebroaren är nämligen uttagen till student-VM i orientering, ett U25-mästerskap för idrottare som bedriver eftergymnasiala studier. Årets mästerskap går i bulgariska Bansko i början av augusti, och Gustafsson kommer ha två finfina medaljchanser de två första dagarna i individuell sprint och sprintstafett.
    – Det är en väldigt stark trupp av både VM-löpare och de som är strax utanför. Det är hårt att ta sig in i student-VM-laget också, sen får vi se om man lyckas prestera när man är på plats, säger förbundskapten Kalle Dahlin till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
    Tisarens Valter Pettersson, som sprang junior-VM 2022 och nu är andraårssenior, är uttagen som en av tre reserv på herrsidan. Någon ordning för hur reserverna eventuellt träder in presenteras däremot inte.
    Emma Ling, som bor i Örebro och studerar på universitetet där men tävlar för IKHP, och Ludvig Ek, som tävlar för IFK Göteborg men gått på orienteringsgymnasiet i Hallsberg, är också reserver.

    Häromdagen stängde anmälan till veteran-VM i friidrott i Göteborg i augusti, och när jag i kväll gick igenom listan över löpare i de sex löpgrenarna (800, 1 500 och 5 000 meter samt tio kilometer landsväg, halvmaraton och terräng – i det sistnämnda löps distanserna sex eller åtta kilometer beroende på ålder) hittade jag 22 länslöpare. Då ska jag säga att jag helt enkelt läste namnen uppifrån och ned, eftersom man inte kunde se fler detaljer än klass och land, och det hela bygger alltså på att jag känner igen namnen – så jag har garanterat missat ett gäng som jag inte har så bra koll på.
    Vi kan dela in löparna i följande kategorier:
    Roliga comebacker:
    Starts gamla storlöpare Ann Sundström, som alltjämt har sju Närkerekord i olika löpgrenar varav två i seniorklass (4.21,34 på 1 500 meter och 9.18,59 på 3 000 meter, båda från augusti 1977), har inte en enda löptävling i den officiella statistiken sedan hon blev elva i Stockholm marathon 1983 (men det stämmer säkert inte, någon tävling lär hon ha gjort därefter) på det som i över 30 år var distriktsrekord i maraton (2.48.53) men är nu anmäld på 1 500 meter (i K65-klassen) precis som sin son Tim Sundström (som har Närkerekordet på den distansen på herrsidan) som när han fyller år i sommar kvalificerar sig till M35-klassen lagom till VM. Mikaela Kemppi, som sprungit för landslaget i Stockholm marathon och är tvåa i Närkestatistiken på halvmaran, har bara gjort ett lopp efter pandemin (DM på 10 000 meter 2021), men är nu anmäld till de båda landsvägsloppen (10 kilometer och 1 500 meter) i K50. Gamla högklassiga medeldistansaren Erika Bergentz, som på senare år klev upp på långdistans. har bara en tävlingsstart sedan 2017 (Strömstadsmilens femkilometersdistans i fjol) men är nu anmäld på 1 500 meter liksom Närkerekordhållaren i halvmaraton och maraton-SM-medaljören Josefin Gerdevåg som sprungit lite på hemmaplan i vår, bland annat Vårruset.
    Spännande namn för medaljstrid: Bo Persson är, om han bara är hel och frisk, en av världens snabbaste i klassen för 75-79-åringar och ställer upp på 5 000 meter, halvmaraton och i terränglöpningen (som är sex kilometer för den ålderskategorin. Erica Lech bör kunna utmana högt upp i halvmaran i K45-klassen och detsamma gäller Marie Dasler som i K55 ställer upp både på 5 000 meter och i de båda landsvägsloppen. Bakom dem finns starka namn på nationell veterannivå som Liduina van Sitteren (5 000, 10 kilometer, halvmaraton och terräng i K35), Per Arvidsson (10 kilometer och halvmaraton i M35) och Maria Nagle (5 000, 10 kilometer, halvmaraton och terräng i K55).
    Övriga anmälda: Rodney Hundermark (800 meter i M55), Lars Lundegård (800 och 1 500 meter i M55), Elias Zika (5 000 och halvmaraton i M40), Maria Lithell (10 kilometer och terräng), Roger Sköldkvist (10 kilometer och terräng i M55), Per Börjesson (10 kilometer och terräng i M70), Amanda Brunosson (halvmaraton i K35), Ludvig Börjesson (halvmaraton i M45), Fredrik Hartman (halvmaraton i M55) och Ljiljana Persson (terräng i K70).
    Har jag missat något namn? Hör av er på jonas.brannmyr@na.se!

    I kväll avgjordes Tisarens klubbmästerskap i långdistans, och även om Josefin Tjernlund är upptagen med VM-läger i Skottland och sådana som Oskar Andrén, Lilian Forsgren och ovan nämnde Valter Pettersson avstod start (och Ellinor Tjernlund är höggravid och Andrea Svensson bor i Göteborg) var det hyggligt namnkunnigt när Lovisa Persson vann damklassen knappt tre minuter före Anna Hallmén medan Johan Aronsson tog hem herrklassen drygt tre minuter före Tomas Hallmén (som väl är pappa till Anna, om jag inte missminner mig). Nästa vecka är det dags för sprint-KM i Hallsberg.

  • Ahlsson 13:e i Litauen – och fint startfält men inga banrekord att vänta på Gallaberget

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Emma Reinhed Liljeqvist som gäst. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    21-årige Kumlakillen Jonathan Ahlsson har tävlat intensivt internationellt senaste månaden, både med sitt semi-proffslag Motala AIF-Serneke-Allebike och med svenska U23-landslaget, och förra veckan var inget undantag: Då avverkade han den fem etapper långa Tour of Lithuania, en tävling på den fjärde och lägsta nivån inom internationell cykling (UCI 2). Mellan 4 maj och 9 juni har Ahlsson därmed avverkat 15 tävlingsdagar i Norge, Polen, Estland och Litauen.
    Från Litauen har teamet ännu inte levererat någon rapport, så det är vanskligt att dra några slutsatser av hur Ahlsson tävlade (han går ofta med i tidiga utbrytningar och syns mycket, men det ger inte alltid utslag i resultatlistorna), men det man kan se i resultaten är i varje fall att han som bäst var 13:e på den andra etappen, 170 kilometer med start och mål i Gargzdai. I sammandraget var han 29:a och näst bästa Motala-cyklist (bakom Albin Stålberg på 20:e), knappt 3,5 minuter bakom segrande dansken Mads Andersen (Airtox-Carl Ras), och i ungdomstävlingen blev det en 15:e-plats.

    På onsdag kväll avgörs den nionde upplagan av Gallaberget trailrun, den mycket mysiga lilla löpartävlingen i skogen utanför Vretstorp som sedan i fjol är en del av långloppscupen men vars deltagarrekord fortfarande är de 70 löparna 2021, då landslagsorienterarna Josefin Tjernlund och Anton Johansson satte de alltjämt gällande banrekorden på huvuddistansen tio kilometer (det finns också en kortare variant på 6,2 kilometer.
    Jag var ute och testade banan i dag, och torkar det inte upp snabbt (samt restaureras efter skogshuggning) kan jag redan på förhand lova att de där banrekorden kommer att stå sig även om startfältet ser fint ut så här två dagar före: David Lundström, Mattias Nätterlund, Marie Dasler, Petra Hanaeus, Hanna Imhagen, Amanda Brunosson och Alva Galmén finns alla bland de 69 som redan är anmälda.
    Gallaberget trailrun genom åren (banrekorden kursiverade):
    2016:
    Patrik Johansson 42.22/Hanna Henriksen 53.47 (sju deltagare på tio kilometer, elva på 6,2).
    2017: Jonas Nilsson 39.53/Therese Karlsson 50.34 (tolv på tio, 18 på 6,2).
    2018: Johan Ingjald 42.45/Liduina van Sitteren 43.55 (20 på tio, 13 på 6,2).
    2019: Jonathan Kandelin 41.42/Therese Fjordäng 48.35. (16 på tio, 13 på 6,2).
    2020: Valter Pettersson 38.56/Therese Fjordäng 49.13 (16 på tio, sju på 6,2).
    2021: Anton Johansson 36.02/Josefin Tjernlund 43.37 (39 på tio, 31 på 6,2).
    2022: John Lundström 38.38/Petra Hanaeus 48.52 (33 på tio, 18 på 6,2).
    2023: Valter Pettersson 37.21/Siri Englund 46.00 (63 på tio, sex på 6,2).

  • Fahlin försvann före avgörandet, van Sitteren snabbast på fyra år (om vi inte räknar Startmilen) och Skoglund vann DM – men gjorde Ferletta det?

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Emma Reinhed Liljeqvist som gäst. 31-åringen från Örebro sprang sin första tävling så sent som för två år sedan – och förra lördagen blev hon 55:e svensk i Stockholm marathon. Om den resan och om målen framåt berättar hon i podden. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Det fanns, om man läser mellan raderna på teamets hemsida, tankar om att satsa på andra hästar än australiska Michaela Drummond (mycket troligt Emilia Fahlin) för Arkea-B&B hotels-stallet i söndagens avslutande etapp av Volta ciclista a Catalunya. Men över dagens tyngsta stigning, 210 höjdmeter på tre kilometer upp till Alt de Els Casots (35 kilometer in på den 87 kilometer långa etappen) orkade ingen av dem gå med täten, och bara Drummond och Maëva Squiban släppte nog liten lucka för att kunna köra sig tillbaka på vägen in till målet i Barcelona. 47 cyklister var kvar i tätgruppen när det skulle avgöras, och av dem spurtade Ally Wollaston (Nya Zeeland/AG Insurance-Soudal) bäst, men Marianne Vos (Nederländerna/Team Visma) på andraplatsen säkrade lätt och ledigt totalsegern efter gårdagens kross, 66 sekunder före lands- och teamkompisen Riejanne Markus. Fahlin hamnade i andraklungan ihop med tre av sina teamkompisar och rullade i mål drygt fyra minuter bakom.
    Drummond? Hon spurtade ensam in på en sjundeplats, en rätt imponerande insats när det i övrigt var fullt av världstourcyklister där framme.
    – Det var en tuff dag för våra bästa sprinters som inte klarade att ta sig över klättringen, men de positionerade ändå mig perfekt och det var tack vare dem min lucka inte blev större framåt. Vi kunde definitivt ha slagits om ännu bättre resultat i dag, men jag är ändå nöjd med att vara sjua i så här tuff konkurrens, säger Drummond till teamets hemsida.
    Jag har inte pratat med Fahlin på ett tag, men jag skulle inte tro att hon tävlar igen förrän i SM i Linköping, där det körs tempolopp tisdagen den 18 juni och linjelopp på midsommardagen.

    Bara en vecka efter topp tio-placeringen i Stockholm marathon sprang Örebro AIK:s Liduina van Sitteren i går tiokilometersloppet Söder runt (rund Södermalm i Stockholm) och blev tvåa på 35.40. Om man bortser från hennes 35.10 i Startmilen i våras – som hon inte får räkna i statistiken eftersom det var felsnitslat – var det här hennes bästa tid sedan persåret 2020 då hon gjorde först 35.29 i Örebro AIK:s öppna KM och sedan 35.15 i SM på Anderstorp. På Söder blev van Sitteren tvåa, 15 sekunder bakom IF Mantras Louise Jernberg.

    Att Östansjös 16-åriga Ester Skoglund tog DM-guld på 3 000 meter hinder i dag, det kunde alla se eftersom hon var anmäld i seniorklass och sprang hem loppet på 13.37,25 (hon var ensam hinderlöpare på både herr- och damsidan). Men vem som vann 800 meter på herrsidan tycker jag är mer oklart eftersom Karlstadslöparen Nils Erixon i resultatlistan står som ”1:a i DM” trots att Karlskogas Thomas Ferletta sprang över 3,5 sekunder snabbare i P17-killarnas heat (2.02.45 mot 2.05,97) – och är det DM så borde väl samtliga heat räknas, oavsett ålder? Karlskogakillen fick i varje fall ett DM-guld i P17-klassen, men ska i min bok också ha ett senior-DM-guld. Detsamma gäller hans storasyster Anna Ferletta som vann F19-klassen på 2.30,93 – och på damsidan kom inga seniorer till start (och hon var snabbare än alla F17-löpare). I M60 sprang Starts Mikael Hansson för övrigt 800 meter på 2.31,65

    Örebroaren, och Garphyttans IF:s, Karin Gustafsson slog till med en ny pallplats när svenska cupen i mountainbikeorientering i dag fortsatte med medeldistans i Värnamo. IKHP:s Gabriella Gustafsson vann för andra dagen i rad, den här gången nästan sex minuter före Karin och den här gången klämde sig Tilda Palm in emellan. Karin är tvåa bakom Gabriella i sammandraget, när fem av nio tävlingar är körda (nu väntar uppehåll i drygt två månader).

    Att springa sprintorientering inne på Skara sommarland har blivit en klassiker, och i år deltog över 2 100 orienterare. I herrarnas huvudklass, med 99 startande, var det sex länslöpare på topp åtta med KFUM Örebros Jacob Eriksson som tvåa, 61 sekunder bakom IF Hagens Oscar Stomberg. På damsidan var Milans Therese Korkeakoski bäst från länet med en niondeplats, drygt sex minuter bakom segrande Johanna Öberg, Hällen. Men framför allt är det här en stor ungdomstävling, och där höll sig Djerfs Linus Bodin-Liliegren längst framme och vann H16-klassen med nästan 8,5 minuter (!), 18.54 som segrartid mot tvåan Filip Thors 27.17.

  • Fahlin såg till att överleva bergen, Wehlin leder Sverigecupen och Skoglund försvarade DM-titeln

    Missa inte veckans avsnitt av Konditionsbloggenpodden, med Emma Reinhed Liljeqvist som gäst. 31-åringen från Örebro sprang sin första tävling så sent som för två år sedan – och förra lördagen blev hon 55:e svensk i Stockholm marathon (och fjärde bästa länslöpare). Om den resan och om målen framåt berättar hon i podden, där hon också bjuder på en rejäl racerapport från ett väldigt varmt Stockholm. Finns där poddar finns, som på Spotify och i podcastappen på Iphone.

    Det var som väntat inte Emilia Fahlins dag när det bjöds på riktigt mastiga klättringar i Pyrenéerna på den andra av de tre etapperna av Volta ciclista a Catalunya, så fredagens tiondeplats följdes upp med en 78:e-plats på lördagen, och i sammandraget rasade Örebrocyklisten ned till 62:a plats när hon tog sig i mål drygt en kvart bakom segrande Marianne Vos (Nederländerna/Team Visma), i en grupp tillsammans med lagkompisarna Michaela Drummond och Amandine Fouquenet som också bara ville överleva dagen. Segern lär vara 37-åriga Vos 254:e som professionell cyklist – en helt sjuk siffra, men så är hon också den bästa cyklisten genom alla tider. Hon satte in sin attack i den andra längre backen och höll till seger 51 sekunder före lands- och lagkompisen Riejanne Markus, med norska Katrine Aalerud (Uno-X Mobility) ytterligare fem sekunder bakom. Bäst i Fahlins stall var franska Maëva Squiban på 19:e plats, 2.42 bakom Vos. I sammandraget leder Vos med exakt en minut, vilket bör betyda att det är avgjort eftersom det är en platt sprintetapp som avslutar touren i morgon. Den lär passa Fahlin betydligt bättre.

    I torsdags missade jag att Garphyttefostrade Marcus Wehlin (tidigare Jansson, han som fortfarande är regerande världsmästare i mountainbikeorientering) blev tvåa i landsvägscyklingens Nationaldagsloppet, efter att ha förlorat en spurtuppgörelse med Team IBT-Tripeaks Viktor Lychou, och därmed gick upp i totalledning i Sverigecupen efter fyra deltävlingar (det här var hans första pallplats i år, men han har hållit en hög och jämn nivå).
    Och i går missade jag att ex-örebroaren Matthias Wengelin tog en sjundeplats i prologen till mountainbikens Sverigecuptävling Borlänge tour, 19,54 sekunder bakom Allebikes Edvin Elofsson. I dag var Wengelin tvåa bakom samme Elofsson i crosscountryloppet, och därmed avancerade han också till andraplatsen i sammandraget, 25-sekunder bakom dubbelvinnaren. I morgon avslutas tävlingarna i Borlänge med ett varvlopp (XCO).

    Precis hemkommen från EM, som var en liten succé med 15:e-platsen i medeldistansen, följde Karin Gustafsson upp med en finfin andraplats i sprinten i svenska cupen i mountainbike i Värnamo, bara 75 sekunder bakom IKHP:s Gabriella Gustafsson. I morgon körs det medeldistans.

    Ester Skoglund, 16, försvarade sitt DM-guld på 1 500 meter när hon, som ensam startande på damsidan, sprang in på 5.32,61 vid Goliatspelen i värmländska Kil i dag. I morgon springer hon, lika ensam, 3 000 meter hinder. På herrsidan tog hemmalöpare Ludvig Walan guldet på 5.00,19 medan Starts veteranduo Lars Lundegård (5.07,64) och Mikael Hansson (5.11,62) tog silver och brons

    De flesta löpare stannade hemma i Örebro, och i brist på andra löpartävlingar denna helg sprang hela 83 av dem Örebro parkrun. Petra Hanaeus (20.48) och Oskar Hansson (18.27) satte som vanligt tempot. Hansson passerade för två veckor sedan – utan att jag uppmärksammade det här på bloggen, Johan Ingjald som meste snabbaste herrlöpare genom tiderna i Örebro parkrun när han var snabbast för 34:e gången. I dag var han det för 35:e. Men mot Hanaeus 93 gånger som snabbaste dam står han sig förstås slätt.